tisdag, augusti 13, 2013

Bland popliberaler & vänstertroll – politiska diskussioner på nätet

Nu när sajten Avpixlat ligger nere av en förmodad överbelastningsattack kan det vara läge att stilla fundera över de sociala interaktioner som sker på våra populära sociala forum, interaktioner som ju talrika gånger belysts i gammelmedia (så varför inte även här?). Först så skall det sägas att dessa politiska diskussioner varken skall underdrivas men heller inte överdrivas. En hel del människor har låtet sig övertygas av diverse bloggar som Avpixlat när de plötsligt sett igenom den så omsorgsfullt uppbyggda politiska korrektheten. Det är också så att många väljare läser väldigt lite på nätet. De går helt enkelt inte att nå via detta forum. Den stora betydelse dessa sajter ändå har bidrar också till att de utsatts för den förmodade överbelastningsattacken som just nu ligger för handen, en attack med mycket begränsad politisk betydelse som alla förstår. Den folkliga status dessa sajter har innebär också att diverse osanna anklagelser kommer från t.ex. Expo. Oftast innebär anklagelserna att Avpixlat skulle vara något partiorgan till SD, trots att övertygande bevis flera gånger lagts fram på motsatsen. Lögnerna måste ses som en ren politisk propagandakampanj.

Oavsett om politiska diskussioner sker på sajternas kommentarsfält, på Facebook eller på Twitter så sker den eventuella nyttan inte genom att man ”vinner” diskussionen eller påverkar den man diskuterar med. Detta händer i princip aldrig och en sådan inställning är i princip kontraproduktiv. Den eventuella nyttan handlar om att andra människor (man aldrig märker av) läser och tar intryck av debattören. Det handlar inte om att få sista ordet eller vara mest högljudd. Det handlar om att alltid argumentera sakligt, med respekt och aldrig hänge sig åt personangrepp. Det är inte för motdebattören man diskuterar, det är för den tysta publiken. En annan kontraproduktiv argumentationsmetod är att tvinga på människor sin åsikt. Detta fungerar i princip heller aldrig och skapar snarast en motreaktion. Stå för dina åsikter, argumentera för dem men låt människor slutligen tro på vad de vill. Återigen, det är inte för den aktuella motdebattören man argumenterar.  

SD:s väljare kommer från höger i huvudsak från konservativa skikt inom moderaterna och möjligtvis KD. En del centerpartister har också funnit för gott att lämna sitt gamla hembygdsparti. Från vänster är det i huvudsak gamla betongsossar och folkhemssossar som lämnat stugvärmen, eftersom de kliat sig i huvudet lite för länge inför dagens politik. Även en del klassiska vänsterpartister som undrat var solidariteten med arbetarklassen plötsligt tagit vägen, kan ta det avgörande steget. Många av dessa kan söka sig ut på nätet för att skapa sig en bild av läget och SD. Många finner andra vägar att söka sig fram politiskt. Vi som är insatta i den systemkritiska rörelsen står där och svarar på frågor, är ärliga och uppriktiga, utan att pådyvla någon någonting.
 
På sociala forum har det understundom skett att systemkritiker försökt skapa kontakt med ”popliberaler” med status som mediepersonligheter. Alltså liberaler som i grunden står för en liberal vision med en oansvarig immigrationspolitik, men som tagit avstånd från de mest uppenbara vansinnigheterna med den politiska korrektheten och mångkulturalismen. Dessa mediepersonligheter (som påfallande ofta är kvinnor) skriver understundom bra artiklar när de vågar angripa de helt uppenbara vansinnigheterna de sett mitt framför ögonen. De publicerar dessutom artiklarna med en noga uträknad frekvens så de inte skall komma alltför ofta. SD sympatisörer har väl, mycket på grund av att vara långvarigt utsvultna på erkännande från medieeliten, ibland försökt skapa någon slags samförståndsanda efter att någon bra artikel publicerats. Vilket inte har fungerat utan mötts med en mer eller mindre häftig reaktion, ibland obegripligt häftig.
  
Framförallt så har dessa popliberaler i grunden en annan samhällsvision, de är också livrädda för att brännmärkas av den politiska korrekthet de redan så smått irriterat. Att dessa popliberaler skulle lämna den bekväma stugvärmen, de ändå tillåts vara kvar i (om inte annat som alibi) för att uppträda hederligt och behandla alla människor som just människor, finns inte på kartan. Bara glöm det. Jag har själv följt en del av dessa popliberaler på twitter, så som jag följer en massa andra människor med olika politisk uppfattning och ibland (ändå sparsamt) interagerat med dem. Men när det är lättare att interagera med vänstertrollen än med de ängsliga popliberalerna, blir det skrattretande och gränsen för tålamodet har nåtts. Det är inte här vi skall skära våra lagrar, vilket vi vetat redan från början.

Så slutligen kommer vi till rena SD-medlemmar (ni andra kan sluta läsa här). Det finns ett inte obetydligt antal medlemmar som av slentrian oftast fortsätter att på t.ex. Facebook vara vän med uteslutna medlemmar som agerat ytterst partiskadligt. De kan t.ex. ha haft ett tätt informationsbyte med kvällstidningarna mot ekonomisk ersättning, tagit ut pengar från partiet utan att ha arbetat för dem och ägnat sig åt andra oegentligheter. Vitsen med att fortfarande ha kvar en kommunikation via nätet med dessa personer måste betecknas som ytterst tveksam. Om vi inte vill vara vänner med David Baas kanske vi skall fundera på om vi vill vara vänner med de han intensivt samarbetat med.    

24 kommentarer:

cavatus.wordpress.com sa...

Tack för en insiktsfull bloggpost. Som du säger så vinner inte över folk i debatter, utan genom att så frön som de själva sen funderar på. Därför fungerar flygbladen så bra.

Så nu finns det sju nya flygblad och två av dem knyter an till galenskapen i om gratis vård till illegala. Gå till min länk!

www.korta.nu/flbl

Nomen Nescio sa...

Bra text. Popliberaler i gemen är en skara ängsliga människotyper och ska inte ägnas någon tid eller utrymme, allra minst i förhoppningen om att det ska ske samarbeten och ökat samförstånd.

Av ungefär samma anledning gör det absolut ingenting om ängsliga liberalkonservativa, ängsliga sossar, ängsliga moderater, ängsliga kulturnationalister etc. slutar läsa t.ex. det jag skriver eftersom de ändå har valt den politiskt korrekta sidan. Först när de eventuellt radikaliseras en aning kan de vara värda att absorbera som politiska vänner.

Anonym sa...

"SD:s väljare kommer från höger i huvudsak från konservativa skikt inom moderaterna och möjligtvis KD"
------------
Det tror jag inte på riktigt? Det kommer nog lika många gammaldags socialdemokrater från arbetarklassen. Med arbetarklass menar jag folk från industri och hantverk.
Rune

Robsten sa...

Tack Cavatus
Nja Rune, ett tag kom det absolut fler sossar, men på sista tiden är det nog gamla moderater som överväger, men jag har ingen statistik.

Robsten sa...

Popliberalerna verkar rent av livrädda, för att hålla med oss i en enda fråga...för då kommer Linderborg/Klein och Company med drevet ...som alla är såååå livrädda för. Fan en gång i tiden offrade folk livet för det de trodde på, i partier, i fackföreningar. Nu darrar man och backar för att Stalinisten Linderborg mullrar i bakgrunden. Hon har en egen kultursida på Aftonbladet, ta bort den och hon är en kvinna ingen skulle bli minste rädd för...något är snett.

Mats sa...

"Det finns ett inte obetydligt antal medlemmar som av slentrian oftast fortsätter att på t.ex. Facebook vara vän med uteslutna medlemmar som agerat ytterst partiskadligt."

Det där problemet hade även BSS och senare hade även SD's tidigaste upplaga samma problem som utnyttjades av expo för att visa på diverse kopplingar när SD's mörka historia fantiserades ihop.

Dom partier och personer som förbehållslöst backar upp islam har sin mörka historia just nu.

Mats sa...

"SD sympatisörer har väl, mycket på grund av att vara långvarigt utsvultna på erkännande från medieeliten, ibland försökt skapa någon slags samförståndsanda efter att någon bra artikel publicerats. Vilket inte har fungerat utan mötts med en mer eller mindre häftig reaktion, ibland obegripligt häftig."

Det bästa borde vara att ta artikeln som en bekräftelse på någon SD-åsikt utan att lyfta fram personen på något sätt. Ett accepterande att det fortfarande rör sig om en meningsmotståndare och absolut inte som att personen håller på att glida över till SD.

En del liberaler och även andra kan ta ställning mot våldet mot SD samtidigt som de stöder andra icke-demokratiska åtgärder. Jag anser att sånt ska bemötas med attityden "tror du att du är så mycket bättre?" och absolut inte som att personen försvarar SD's demokratiska rättigheter vilket den inte heller gör. Det är samma ideal som gör att TV4 censurerar en valfilm (numera dokumentär) som när den så kallade våldsvänstern använder våld. Det är en stor gråzon mellan våldsvänstern och andra antidemokrater och jag anser att det är rätt att bunta ihop allihop i under ett enda samlingsnamn. Det skulle förtydliga hur motståndet mot SD ser ut.

Robsten sa...

"Det bästa borde vara att ta artikeln som en bekräftelse på någon SD-åsikt utan att lyfta fram personen på något sätt. "

Jag håller absolut med. Man behöver inte ta hela artikeln, man behöver inte länka utan ange källa t.ex. [Norran 13-08-22].

Frågan är när vissa tidningar/ journalister, som blockat, häcklat SDare i framtiden kanske vill ha en intervju, när SD växer. Det kommer ju uppstå en riktigt intressant situation.

Robsten sa...

Man kan tänka sig scenariot. "Jasså du vill ha en intervju med mig hur jag ser på aktuella opinionen inför valet, hmm..men kommer du ihåg att du blockade mig på twitter? ..och nu vill du alltså ha en intervju, är det korrekt uppfattat?".

Ha, ha, hoppas jag får uppleva det ;-)

Nisse sa...

Det är tveksamt om förtäckta hot är vägen att gå för att få det erkännande av (SD) som du så hett suktar efter, Robsten.

Det är bara gradskillnad mellan dina två senaste kommentarer och det eviga (SD)-pöbelbrölandet om att räkningen ska göras upp med alla "landsförrädare" i någon obestämd framtid.

Johan sa...

Nisse skrev: "det eviga (SD)-pöbelbrölandet om att räkningen ska göras upp med alla "landsförrädare" i någon obestämd framtid".

Jaha... om detta "brölande" är så evigt och överallt förekommande, så har Nisse väl en binge med exempel på detta?

Det är vidare en helt förbluffande uppfattning, att det bara skulle vara "en gradskillnad" mellan att "göra upp med alla "landsförrädare" i någon obestämd framtid" och att avböja en intervju.

Robsten sa...

Alltså Nisse, stopp och belägg. Är det ett förtäckt hot att man vid tillfälle kommer att påpeka att man blivit blockad, av ingen orsak alls, när samma person, eller från samma tidning ber om en intervju? Är det brölande? Mest patetiska hot jag hårt talas om i sådana fall.

Jag tycker tvärtom, att det är det normala. ens beteende faktiskt åtminstone kan få konsekvenser i framtiden, och jag tror just det är vad vissa personer fullständigt glömt bort. Om jag beter mig illa mot grannen, får det konsekvenser, får inte låna socker whatever. Om du beter dig illa mot en/flera arbetskamrat, får det sannolikt konsekvenser till slut, folk fryser ut dig, samtal med chefen etc, etc. Om du är tillräckligt elak mot din fru blir det skilsmässa. Det här är det normala som de flesta har i bakhuvudet. Men jag tror att det är exakt detta fullt naturliga konsekvenstänkande som försvunnit hos vissa mediepersonligheter.

Att det åtminstone kan få konsekvenser om man beter sig illa är det normala, inte det onormala. Låt mig få påpeka det med skärpa. När det gäller SD/sympatisörer så skall det plötsligt inte gälla?

Och en sista sak, jag har läst åtminstone en hyllmeter med böcker som behandlar relationerna mellan journalister och politiker. Det normala är inte att det saknas eller är för litet konsekvenstänkande, det normala är att konsekvenstänkandet är för stort. Plötsligt skall det normala varar att just när det gäller ett parti, skall det vara noll. Nix min vän, åtminstone jag köper det inte. Jag har förresten redan tackat nej till ett antal intervjuer. Vilket andra i min närhet också gjort.

Mats sa...

Det är den där typen av kommentarer som kommer från Nisse i det här fallet som buntar ihop SD med SvP-sympatisörer (och närliggande) som gör att jag anser att det är dags för SD att klumpa ihop också och inte särskilja så mycket. I SD's fall är det mer befogat att göra så också, objektivt sett.

Att tacka nej till intervjuer anser jag vara en självklarhet man har rätt till efter en extremt negativ särbehandling i media. Man måste vara väldigt blind om man har missat det.

Robsten sa...

Och jag pratade inte ens om att säga nej, bara om att påpeka förhållandet. Men Norran t.ex. skulle jag sagt nej till, eftersom det är en så liten tidning. Detta för att normalisera förhållandet, så SD blir lika dant behandlat som övriga partiers företrädare.

Tycker kanske Göran Persson var lite väl långsint. Han frös ut en journalist på DN i 20 år efter en nedgörande artikel om Perssons motion angående brunnslock. Journalisten togs inte till nåder förrän Persson hämnats offentligt på journalisten, vilket denne godtog utan mankemang, ety han visste ju inte att Persson skulle bli statsminister en dag. Och det är lite så det fungerar...


Mats sa...

Jag tycker att det främjar demokratin att reportrar känner ett tryck på sig att de måste vara objektiva och upplysande mot sina läsare för att få intervjuer.

Mats sa...

Paparazzijournalister jobbar ju ungefär på samma sätt som svenska "journalister" med tanke på smygandet hemma hos Jimmie Åkesson. Dom har också ett förtroendekapital som de använder för att sprida lögner om kända personer. Många ser ju journalister som någon slags auktoriteter med speciella rättigheter att få intervjuer utan någon som helst motprestation i arbete, som Nisse här. Stina Dabrowski har lyckats få en intervju med Khadaffi en gång i tiden efter att ha byggt upp ett förtroende att hon inte skriver vad skit som helst om honom och att han litade på att inte bli felvinklad med åsikter han inte står för.

http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/hollywood-mammor-i-ratten-mot-paparazzi-fotografer/

Mats sa...

Lyssnade på en gammal intervju nyss med Helene Lööw (som har vunnit en tröja på den här bloggen som populäraste antirasisten). Hon har ju forskat om högerextremism sedan 80-talet och är väldigt påläst. Numera är hon inte så aktiv och jag har tidigare trott att hon helt enkelt valt att varva ner. Men nu tror jag att det beror på att hon har en nyanserad bild av sverigedemokraterna som hon står för i intervjuer (än så länge) och därför inte platsar bland SD's nuvarande kritiker.

När man hör henne så ser man hur antirasismen har radikaliserats på senare år, en långsam glidning som accelererade när SD kom in i riksdagen. Helene förutspådde 2005 att SD skulle komma in i riksdagen 2010.

Mats sa...

Besök inte djuparker i Kina!
http://www.dn.se/nyheter/varlden/djurpark-lurade-besokare/

Hunden i varghägnet var ljusbrun med hängande öron. Han har fotograferats av tusentals kineser i tron att han var en varg.

Mats sa...

Hon svär i kyrkan.
http://www.dn.se/sport/aregawi-stoder-inte-protest/

Mats sa...

Noterar att avpixlat.info inte står så högt i kurs bland nazister i Sverige. Utöver de orsaker som de anger så kan jag ana en del andra orsaker också.

Mats sa...

Enligt tidningen forskning och framsteg så trodde människor i västvärlden att religionens roll i världen för all framtid var förbi. Den antirasistiska rörelsen, framförallt i Sverige, har starkt bidragit till att det inte blev så.

Islam har aldrig fått något tryck på sig att reformera sig eftersom antirasisterna med en perverterad form av ordet tolerans har utövat ett tvångsmässigt rövslickande av islam oavsett vad som händer runt omkring. Med hjälp av en enig media har man lyckats förvränga begrepp som är viktiga för demokrati och humanism till oigenkänlighet.

Med antirasisternas definition av ordet tolerans så skulle samtliga medborgarrättskämpar stämplas som intoleranta om man var konsekvent. Och undfallenheten mot nazismen på 30-talet skulle stämplas som tolerans.

Robsten sa...

"Lyssnade på en gammal intervju nyss med Helene Lööw (som har vunnit en tröja på den här bloggen som populäraste antirasisten)."

Du kommer ihåg det minsann. har tröjan kvar i garderoben.

Mats sa...

@Robsten:
"Du kommer ihåg det minsann."

Självklart. Jag trodde att jag skulle vinna men måste erkänna att Lööw är en värdigare pristagare. Hon är fortfarande min favorit bland antirasisterna.

"har tröjan kvar i garderoben."

Spar den. Man vet ju aldrig om du får tillfälle att överlämna den.

Robsten sa...

Ahh..jag hoppas ju det. Ingen annan kan använda tröjan, det står Helene Lööw med stora bokstäver.