Andreas Carlgren, chef för integrationsverket, går återigen ut på DN debatt, han har förekommit där förut. Nu tar han upp bilden om den svenska integrationspolitiken, och hur han anser att den verkligen fungerar. Inte oväntat försvarar Carlgren den svenska integrationspolitiken, den är bättre än sitt rykte menar Carlgren. Ett exempel som Carlgren tar upp är arbetsfrekvensen hos invandrarna, den är enligt integrationsverket 64 %, en hög siffra internationellt sett. Då skall man väl också komma ihåg att vi har asiatiska och nordiska invandrare, de har sannolikt inte svårare än svenskar att få jobb. Carlgren säger inget om jobbens kvalité, d.v.s. om det är skyddade jobb som räknats in. Jag uppfattar Carlgren som att det inte rör sig om sådana jobb.
Carlgren skriver så här: ”Sverige har få formella hinder för deltagande på arbetsmarknaden, goda villkor för familjeåterförening, säkra uppehållstillstånd med fulla rättigheter, en inkluderande politik för medborgarskap samt en utbyggd lagstiftning och åtgärder för att bekämpa diskriminering.”
Nu är det så att en hel del tycker att reglerna för ”familjeåterförening” är lite väl generösa, likaså ”en inkluderande politik för medborgarskap.”
Carlgren tar också upp det faktum att Sverige tagit emot en unik hög andel flyktingar och en mycket liten andel arbetskraftinvandrare. Andra länder har alltså tagit emot en högre andel arbetskraftinvandrare, vi tar nästan bara emot flyktingar. Siffrorna blir ju imponerade med detta i bakgrunden, men politiken i sig verkar destruktiv nationellt sett. Dessutom undrar man om det inte finns någon hake med siffrorna, den socialdemokratiska nomenklaturan är ju känd för sin kreativitet med statistiken.
På tal om socialdemokrater ja, var inte Carlgren riksdagsman för FP? Eller sviker mitt minne mig fullständigt? Nu framstår han ju som en exemplarisk företrädare för den socialdemokratiska integrationspolitiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar