Två forskare, Lars Nord, Professor i medie- och kommunikationsvetenskap och Gunnar NygrenMassmedieforskare, har inför valet 2006 granskat mediernas valbevakning. De kritiserar lokala medier och tidningars valbevakning som de anser ytterst rudimentär. Det är lätt att dra den personliga slutsatsen att det beror på bristande politiska kunskaper hos de lokala journalisterna samt att dessa lokala förmågor inte vill stöta sig med de lokala småpåvarna.
Intressant på allvar blir det när massmediaforskarna tar upp rikspolitiken, där skriver de att de etablerade partierna behandlas likvärdigt och rätt hyggligt, sedan skriver de såhär,
- En annan dramatisk avvikelse är också intressant att notera. Sverigedemokraterna tigs konsekvent ihjäl i de lokala medierna, men de få gånger partiet och dess representanter framträder i artiklar och inslag är det oftast med en negativ inramning. Sverigedemokraterna var inte bara isolerade av andra partier, de var också klart negativt särbehandlade av medierna de få gånger de över huvud taget uppmärksammades.
Nu var detta knappast någon nyhet, alla visste om detta utan att ha forskat systematiskt om mediernas valbevakning. Man undrar vilket syn på demokrati och yttrandefrihet de har inom journalisthögskolorna i Sverige, man föreställer sig att den borde ha en åtminstone grundläggande och basal utbildning i dessa frågor, så verkar dock inte vara fallet. Att journalisterna själva förnekar detta i t.ex. tidningen Journalisten är väl inget att förvånas över. Jens Östergren, valansvarig för SR Värmland säger att "alla medier underskattade Sverigedemokraterna", jaha, men alla opinionsmätningar då som pekade på ett valresultat på mellan två och tre procent, struntade ni konsekvent i dessa undersökningar? Att medierna inte är speciellt bra på att skatta nya partier vet vi. En tid innan valet stod det braskande rubriker i bl.a. DN om att 25 % skulle kunna tänka sig att rösta på F!, det var väl Hendrik Brors på DN som ville att F! skulle få dessa siffror, inte var det baserat på fakta i alla fall, det vet vi som sagt efter valet när alla resultat är färdiga.
Vi är snabba på att kritisera medierna i Ryssland för att de är välvilligt inställda till Putin, det kanske de är också. Det vore dock välgörande om vi tittade lite på bjälken i vårt eget öga först innan vi förfasade oss över medierna i andra nationer, är medierna i Sverige mer kritiska till de sju riksdagspartierna än vad medierna i Ryssland är mot Putin? De sju riksdagspartierna representerar väl den sittande regeringen i Ryssland, det är ungefär samma nomenklatura, de sju riksdagspartierna. De har gemensamt kommit överrens om flyktingpolitiken och gemensamt reformerat (läs raserat) pensionssystemet bara för att ta två exempel. Ekonomiskt har i alla fall de större av riksdagspartierna lagt sig i mittfåran, så vad återstår att välja mellan för väljaren? Den verkliga oppositionen kommer från partier utanför riksdagen. När vi tittar på medias opartiskhet i Sverige måste vi alltså titta på hur media behandlar de etablerade riksdagspartierna gentemot de partier som ännu ej nått riksdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar