torsdag, september 20, 2007

Frågor kring de ensamma flyktingbarnen


Återigen tas frågan kring de s.k. ensamkommande flyktingbarnen upp, nu i en artikel i DN där det framkommer att alla de kommunplatser som behövs har tillgodosetts i år. Det framkommer ganska tydligt att det skett med både morot och hot. Över hundra kommuner har också sagt nej till att ta emot dessa flyktingar trots de ökade anslagen och diverse hot från Migrationsverket som att offentliggöra de kommuner som säger nej till mottagning.

I år beräknas 1200 barn komma till vårt land, denna blogg har tidigare ställt en del frågor kring denna hantering. Hur många av dessa barn har sin familj kvar i sitt hemland? Varför ger sig endast ett barn iväg om resten av familjen bor kvar i sitt hemland? Är det försvarligt att splittra familjen om resten av familjen bor kvar i sitt hemland? Vad är egentligen humanast, ge asyl åt barnen som har sin familj kvar, eller medverka till en återförening?

Dessa frågor dryftas aldrig i media, inte vad jag sett. Bloggen har tidigare ställt samma frågor men inte sett några diskussioner i våra allmänna riksmedior. Är det inte dags att ta upp en diskussion ur ett lite större perspektiv och börja diskutera ovanstående frågor förutsättningslöst?

Länk DN

8 kommentarer:

Fenrisulv sa...

Dom "ensamkommande flyktingbarnen" består i allt väsentligt av unga män i sexton-sjuttonårsåldern som skickas hit som asylankare för att på enklast och snabbast sätt se till så resten av familjen kan få uppehållstilstånd i Sverige. Det är ett ofrånkomligt faktum, och behöver knappast diskuteras.

Vad som däremot behöver diskuteras är sådana saker som anhöriginvandring, för det är incitamentet för att skicka dom unga männen till andra sidan jordklotet och ett behagligt bidragsfinansierat liv i Sverige. Man behöver också diskutera hur begreppet "flyktingbarn" har urholkats så till den milda grad så när man hör ordet så är det inte en storögt blickande flicka i nioårsåldern man ser, det är en vuxen man med ett ögonbryn och kraftig skäggväxt. Och naturligtvis inga rese- eller identitetshandlingar för att styrka sin ålder.

Reglerna för emottagande av "ensamkommande flyktingbarn" är glasklara, ärendet skall behandlas skyndsamt och återförening av familjen har högsta prioritet. I Sverige betyder det att resten av släkten skall hit så fort som möjligt, oavsett om några som helst flyktingskäl finns eller ej. Detta är ju naturligtvis något som det råder full vetskap om i länder som Irak, Somalia, Afghanistan mfl, dom länder som av en händelse står för den övervägande delen av dom unga män som kommer. I grund och botten är problemet vår totalt genomimbecilla politik vad gällande anhöriginvandring. Den måste först och främst förändras totalt, sedan måste det till en massiv informationskampanj som sanningsenligt beskriver vilka dessa "barn" är som föranleder den svenskfientliga mediarapporteringen att brista ut i kollektiva krokodiltårar så fort ett helskäggigt "barn" är på tapeten. Information och folkbildning är nyckelorden, diskussion är ej längre av nöden, det borde vara färdigdiskuterat vid det här laget!

Anonym sa...

Vaddå splitra familj? Vaddå medverka till återförening? De flesta är ju ankare barn, som de som jobbar med dem kallar de. Så fort de får asyl i Sverige, kommer hela familjen hit på familjeanknytnings-grunder.

Anonym sa...

Ankarbarn http://www.bgf.nu/fpol/ankare.html

Robsten sa...

Fenrisulv,någon diskussion har aldrig förekommit, överhuvudtaget. Det är sent för det nu, jag vet. Men ibland får man uttrycka sig taktiskt.

Anonym: Ibland får man läsa mellan raderna.

Anonym sa...

Det är ju helt vidrigt hur DN svänger sig med termen "flyktingbarn" när de i samma veva gör klart att det i många fall handlar om 18 till 21-åringar.

Anonym sa...

Håller med ovanstående, t ex Fenrisulv. Har själv suttit i en socialnämnd i ett område där många av de här "flyktingbarnen" hamnade. Det handlade om nittonåriga män från Östeuropa som kom hit i samband med organsierade ligor för att begå brott. De påstod att de var sjutton men såg betydligt äldre ut men inegt gick att bevisa utan papper. Och här satt vår snälla socialtjänst och skulle "omhänderta" de här "stackars barnen". Till mycket stora kostnader! Tjänstemännen på socialförvaltningen tyckte själv att det var helt snett men lagen ser ut så. En översyn av våra föråldrade lagar vore alltså på sin plats. Tur att vi är några som vågar tycka annorlunda än de politiskt korrekta påbjudna åsikterna.
Och, ja, jag är faktiskt kvinna och tycker så här!
Lina

Anonym sa...

Hej!

Det är verkligen otäckt att läsa en sån här diger samling osakliga och xenofobiska uttalanden om asylsökande människor- särskilt otäckt är påståendet att ensamkommande flyktingbarn skulle vara ankare åt familjer som senare kan komma hit. Jag har i flera år arbetat med dessa frågor och vet hur otroligt svårt det är att få stanna i Sverige, och har i närbild bevittnat den behandling som asylsökande får av myndigheter i Sverige trots att asyl inte är en nåd utan faktiskt en rättighet (Sverige har ju trots allt skrivit under konventioner som skyddar dessa rättigheter). Vad gäller familjeanknytning så har ni helt fel, det är i princip omöjligt för en sökande att få stanna om barnet som anknytningen gäller är över 18 år. Läs på lite mer, gå ut och träffa riktiga människor och möt de öden som ni så enkelt bortvisar med era dolt rasistiska "politiska" inlägg, och sluta sprida falska rykten om Sveriges "alltför generösa flyktingpolitik" för det är bara lögn! /Frida

Robsten sa...

-"särskilt otäckt är påståendet att ensamkommande flyktingbarn skulle vara ankare åt familjer som senare kan komma hit. "-

Måste väl finnas statistik på det, fast jag har faktiskt aldrig sett denna statistik. Varför inte redovisa statistiken svart på vitt då, slipper man gissa och kanske dra felaktiga slutsatser.

"Jag har i flera år arbetat med dessa frågor och vet hur otroligt svårt det är att få stanna i Sverige"

Det är inte den uppfattningen jag fått 91 % av alla irakier får asyl, det är inte riktigt vad jag menar med "otroligt svårt"

"Sverige trots att asyl inte är en nåd utan faktiskt en rättighet "

Man skall uppfylla vissa krav för att få asyl, vad man skall uppfylla är ju en politisk fråga som skiftar från en tid till en annan. De flesta jämförbara länder har strängare praxis än Sverige.

"gå ut och träffa riktiga människor och möt de öden som ni så enkelt bortvisar med era dolt rasistiska "politiska" inlägg,"

Ja, är man för en strängare flyktingpolitik så är man ju alltid rasist, skall man slippa epitetet "rasist" så måste man vara för en generösare flyktingpolitik. Verkligen en tolerant inställning.