Regeringens senaste utspel kan få motsatt effekt än den avsedda

Som vanligt går regeringsföreträdare ut i DN-debatt, som alltmer börjar likna ett officiellt publiceringsorgan för regeringen, och talar om hur mycket de kommer att satsa. Denna gång tänker Sabuni och Borg satsa på att bryta utanförskapet för invandrare och arbetslösheten hos samma grupp. De missar naturligtvis inte tillfället att tala om att det i grunden är något positivt med invandring. Det kan det ju vara också, frågan är dock vilken typ av invandring det är frågan om och i vilken omfattning denna invandring sker. Att det i grunden skulle vara positivt med flyktinginvandring där det är meningen att människor flyr för sina liv från en grym regim har i alla fall jag svårt att förstå. Det är ju i huvudsak asylsökande människor Sverige tar emot. Om det nu är så positivt med denna invandring så borde kanske frågan vara föremål för en demokratisk process eller i alla fall kunna diskuteras bland vanliga människor utan att risken för brännmärkning hela tiden ligger i luften. Borg och Sabuni går ut med rena självklarheter som normala tredjeklassar skulle kunna räkna ut på några sekunder, bl.a. skriver de så här.

Långtidsutredningen har också visat att ett ökat arbetskraftsdeltagande bland invandrare får en omedelbar positiv effekt på de arbetade timmarna och därmed på den ekonomiska utvecklingen.

Man tar sig för pannan. Är svenska folket totalt idiotförklarat när man måste tillsätta en utredning för att konstatera antalet arbetade timmar ökar om även de arbetslösa i Rosengård skulle få för sig att ta ett jobb? Att komma med sådana självklarheter är inget annat än ett hån mot det arbetande skattebetalande svenska folket. Vidare skriver de två politikerna.

I regel förlorar de som börjar arbeta extra vid sidan av introduktionen krona för krona i avräkning på socialbidraget. Att den som börjar arbeta förlorar motsvarande hela den extra inkomsten är orimligt.

För den ena parten i en tvåbarnsfamilj innebär förvärvsarbete inte någon extra inkomst alls om arbetsinkomsten inte överstiger 19 000 kronor. Även vid högre lön förändras endast den disponibla inkomsten i liten utsträckning.

Jag kan inte förstå skribenternas resonemang som att nyanlända flyktingar skall få både socialbidrag och behålla inarbetad inkomst. Det strider mot alla principer som hitintills gällt för socialbidrag och det har aldrig varit frågan om att den inhemska befolkningen skall åtnjutas sådana förmåner. Det blir även allt svårare att förstå skribenternas första påstående att invandring i grunden är något positivt. Nu skall alltså våra nyanlända invandrare som i hög grad klassas som flyktingar åtnjuta både socialbidrag samt kunna arbeta och behålla hela inkomsten. Det är inget annat än ett hån mot den del av befolkningen, både svenskar och invandrare, som arbetar varje dag och betalar skatt solidariskt. Vidare skriver regeringsföreträdarna så här.

Diskriminering ska bekämpas. Genom den nya diskrimineringslagen och sammanslagningen av ombudsmännen förstärks förutsättningarna för ett mer effektivt arbete mot diskriminering avsevärt. Regeringen anser att det ska kosta att diskriminera och inför därför diskrimineringsersättning. Den ska både vara en ersättning för den kränkning som diskrimineringen innebär och avskräcka från diskriminering.

Ännu mer pengar utlovas till dem som har det svårt att komma in på arbetsmarknaden. Denna gång utgår bidraget i form av diskrimineringsersättning. Man tar för givet att arbetsgivare diskriminerar människor med annan hudfärg än vit tydligen och man hotar med att det kommer att kosta att fortsätta med denna typ av diskriminering. Även om ingen diskriminering sker nu så tenderar regeringens alla åtgärder där en del kan uppfattas som mycket orättvisa mot majoriteten av befolkningen som ett incitament att verkligen börja diskriminera asylsökande och de som erhållit asyl i vårt land. Det folkliga stödet för de åtgärder regeringen aviserar här torde vara minimalt. Vidare skriver de två regeringsföreträdarna så här.

Regeringen har under 2008 inrättat en stödordning för verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Regeringen avsätter ytterligare sex miljoner kronor om året för stöden.

Pengarna regnar över den verksamhet som skall ta emot de förmodade asylsökande. Man får allt svårare att förstå det positiva i det hela som Borg och Sabuni inledde sitt anförande med. De två skribenterna talar om intolerans. Det finns en stor intolerans mot regeringens asylpolitik och den intoleransen kommer enbart att öka. Det politiska etablissemanget å sin sida hyser en massiv intolerans mot de människor som vågar kritisera hela asylpolitiken. Vissa saker får vi inte diskutera i vår demokrati utan att riskera brännmärkning som främlingsfientlig eller dylikt. Dit hör asylpolitiken som tydligen enbart är en fråga för det politiska etablissemanget.


Länk DN