tisdag, november 25, 2008

Brottet i Tantolunden under Pridefestivalen

Brottet i Tantolunden under Pridefestivalen

Jag skrev tidigare om överfallet på två homosexuella under Prideveckan in Tantolunden, länk här. Nu har samma person som är mycket nära bekant med männen som utsattes för brottet kommit med ytterligare information. Jag publicerar det nedan.

Det som du (och andra) kanske inte visste är att precis den veckan som
du postade detta så väntades fastställandet av dom från Hovrätten i den
andra domstolsomgång som detta avskyvärda brott resulterade i, då
gärningsmännen självklart tilläts överklaga sina redan till att börja
med löjeväckande straff från den första domen i Tingsrätten, och detta
trots det fullständigt skrattretande skådespel av ständigt modifierade
och varken sammanhängande eller samstämmiga lögner som de slösade bort
skattebetalarnas pengar med i den första rättegången. Lyckligtvis
slutade det åtminstone inte med att deras straff blev sänkta i Hovrätten
(men ej heller höjda).

Några andra intressanta fakta från rättegången, som säkerligen även
många andra skulle uppskatta att få ta del av, följer här:

* Man avstod under rättegången i stort sett HELT från att försöka driva
någon typ av hatbrottsåtal (d.v.s. för hatbrott mot homosexuella), då
man istället bara snabbt konstaterade att "det inte gick att bevisa
något sådant". Detta trots offrens vittnesmål om det hemska
brottsförloppet. Man gjorde alltså inte ens från åklagarsidan några
större försök att driva detta. Så - då var det alltså till slut svart på
vitt avgjort vilken grupp som utan snack går först även när man ställer
svenska utsatta minoriteter (för att inte tala om VANLIGA
majoritetssvenskar, se mer om detta nedan) mot invandrarbrottslingar...
Man tror helt enkelt inte sina ögon och öron, och jag har heller aldrig
tidigare själv velat tro att det är så sant som det ryktas om (dock
aldrig i svensk etablerad media såklart, men i bloggar som denna, vilket
jag är evigt tacksam för, ni är sanningens sista utpost i Sverige!), men
den politiska korrektheten i Sverige har verkligen lyckats konvertera
hela det statliga etablissemanget till en effektiv maskin för
förnedring, nedbrytning och avskaffning av det svenska folket. Det finns
helt enkelt inget viktigare än att nå ut med denna information om
verkligheten till så många som möjligt, innan det blir ännu mer för sent
än vad det redan är!

* Något om hatbrott mot svenskar nämndes ABSOLUT inte över huvud taget
under rättegången, inte ens minsta lilla tillstymmelse till antydan. Vad
som däremot istället nämndes i sammanhanget var att det var synd om
gärningsmännen för att de hade omnämnts i "nazistiska och rasistiska
bloggar" i samband med sitt dåd. Man skulle ju kunna tänka sig att detta
på sin höjd skulle kunna vara en desperat försvarsadvokats sista försök
att vilseleda rätten, men ack nej, denna information uppgavs på helt
eget initiativ av närvarande representanter för vår kära poliskår (det
kanske är för insamling och vidareförmedling av denna typ av information
som poliskåren så akut enligt politikerna behöver ett stort kvoterat
tillskott av poliser av utländsk härkomst, då dessa självklart har
maximal motivation till denna typ av frivillig insamling av material
till de stackars utländska brottslingarnas fördel, och till de hemska
homosexuella brottsoffrens nackdel, så att dessa sannerligen inte ska få
komma undan att sona för sina brott mot den enda riktiga lagen -
sharia-lagen).

* Gärningsmännen förnekade självklart allting, och slängde snabbt fram
den svenska motsvarigheten till Mr Miyagis "Tranans teknik" (d.v.s. med
den utmärkande egenskapen "there is no defense"), d.v.s. att offren
skulle ha sagt "jävla araber" till dem, och att det var därför det blev
bråk, för att de kände sig kränkta. Efter detta skulle ett av offrena ha
börjat knuffa på gärningsmännen, för att sedan själv av misstag ramla på
kniven i en av gärningsmännens händer. Detta var på riktigt en av de
huvudsakliga historierna som presenterades av gärningsmännen under
rättegången, och då detta självklart inte heller helt säkert kunde
"motbevisas", så kan ju självklart inga riktiga straff utdelas till
gärningsmännen, det kan ju faktiskt verkligen ha varit så att det hela
egentligen bara berodde på att de två homosexuella männen var RASISTER,
som råkade ha oturen att ramla på en kniv (som förövrigt senare hittades
hemma hos en av gärningsmännen). Det är bara att konstatera, vi lever
inte längre i en rättsstat, och polis och rättsväsende har knappast
längre som mål att skydda den befolkning vars skattemedel finansierar dem.

* Alla tre gärningsmännen har vägrat att betala ut en enda krona av de
utdömda skadestånden (rättegångskostnaderna bjöd staten på, direkt ur de
svenska skattebetalarnas fickor, redan från början direkt i domen), och
då de aldrig har deklarerat några inkomster i Sverige, och sannolikt
heller aldrig kommer göra det, kommer de heller inte bli krävda på några
pengar till dessa skadestånd, eller till något annat. Offrens
försäkringsbolag vägrar även dessa att betala några skadestånd, då de
enbart ersätter utgifter i samband för fysiska skador i dessa fall,
vilka självklart även dessa redan till allra största del har skjutits
till av de svenska skattebetalarna i samband med offrens sjukhusvistelse
och sjukfrånvaro på jobbet. Då kvarstår bara en liten chans till någon
eventuell typ av mindre ersättning från Brottsoffermyndigheten, vilka
dock enbart delar ut sådan i vissa fall, och dessutom efter en egen
prövning som ofta kan ta flera år p.g.a. hög belastning (undrar just vad
den belastningen kan bero på...).

* Den mest framstående av gärningsmännen fortsatte långt in i processen
att hävda att alla svenska bögar och andra otrogna hundar absolut borde
behandlas på detta sätt (d.v.s. knivhuggas, förnedras och dödas), men
lyckades till slut övertalas av sin försvarsadvokat att hålla dessa
åsikter för sig själv, och tvärtom ljuga rakt ut om att han absolut
tycker dessa har samma rättigheter som alla andra. Trots detta uppenbara
och dokumenterade hat mot svenskar och bögar, och avsaknad av ånger, så
kommer alltså rätten fram till att "hatbrottsmotiv inte kan styrkas".
Ställ gärna er själva den ärliga frågan om något ens i närheten liknande
detta skulle kunna hända i dagens "Nya Sverige", där bevisbördan i stort
sett ligger på den brottsanklagade i alla typer av godtyckliga
"undantagsbrott" som "diskriminering", "hets mot folkgrupp" och
"hatbrott" (mot icke-svenskar)?

* En avslutande trevlig detalj är att domaren i den andra rättegången
(d.v.s. Hovrätten) inleder rättegången med att under den första
halvtimmen, i upprörd ton, på eget initiativ tjafsa om att en av offren
kan ha fått 20 kronor (ja, 20 KRONOR!) för mycket skadestånd tilldömt
sig enligt vissa handlingar, då det rådde något slags missförstånd om
hur mycket pengar offret hade fått lämna ifrån sig ur fickan innan han
helt oprovocerat och under hån mot både sin sexuella läggning och sin
svenska etnicitet fick kniven instucken djupt i bröstet, bara några
millimeter från kroppspulsådern. Men vad gör man inte som svensk
PK-domare för att få bisittarnas sinnesstämning rubbad, och deras fokus
bort från det centrala, uppenbara och ytterst hemska hatbrottsdådet som
rättegången egentligen var tänkt att handla om...


För att summera:

* Offren har inte fått, och kommer med största sannolikhet inte att få
ett ruttet öre i ersättning, medan de fortfarande mår mycket dåligt och
har flertalet psykiska och fysiska besvär efter detta uppenbara hatbrott
mot svenskar och homosexuella.

* Om en svensk minoritetsgrupp utsätts för ett grovt och uppenbart
hatbrott av invandrare så tystas det snabbt ned även på rättegångsnivå
(för att inte tala om i svensk media, som snarare gör allt för att
felaktigt insinuera att den är "skinnskallar" som är skyldiga (har det
förövrigt ens knappt funnits några sådana under de senaste 10 åren, jag
har då i alla fall inte sett till några?)), och alla regler och lagar
som har med detta att göra slängs snabbt ut genom fönstret för att sedan
kunna tilldela skrattretande "straff" till gärningsmännen, vilka de
dessutom inte ens behöver underkasta sig, vilket DESSUTOM är en direkt
följd av deras löpande grova skatte- och bidragsbrott (vilket med allra
största sannolikhet förr eller senare kommer avhandlas i svensk media
under avdelningen "deklarationspapperslösa" eller liknande).

* Hatbrott mot svenskar är inte ens värdigt så mycket som ett omnämnande
eller minsta insinuation i svensk domstol, för att inte tala om laglig
prövning, och alla som över huvud taget försöker ta upp frågan bör
omedelbart klassas som nazister och rasister, och anges frivilligt av
medlemmarna i vår egen poliskår.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Skrämmande rättsröta!

ɱØяñιηg$ʇðя ©™ sa...

Fr.o.m. nu kommer det bli vanligare att folk sonika snubblar och faller på knivar. F.ö. är det inte brottsligt att bära kniv på allmän plats eller gäller detta inte mussar?

Anonym sa...

Jag har i drygt ett år försökt följa med i diverse bloggar som beskriver an annan version av sanningen än det etablerade. Följande inlägg är kanske det mest intressanta (om det är sant. Borde vara lätt kollat med tanke på de detaljerade rapporterna om rättegången). Jag ber alla som läser detta att skriva/ringa till tidningarna. De kommer med största sannolikhet att vägra ta upp det. Kanske Janne Josefson kan ta upp detta i Uppdrag granskning? Han har uttryckt obekvämma sanningar tidigare (dock utanför de större medierna) Jag gjorde en lista innan detta frukansvärda brott begicks:http://lukebloom.blogg.se/2008/february/starka-bevis-for-pk-lista.html
1) andra kulturer, invandrare
2) HBT (homo, bi och transexuella)
3) Kvinnor.
4) Män
5) Barn

Denna lista bekräftades tyvärr igen...

Anonym sa...

Ja det här var verkligen skrämmande läsning, hoppas flera bloggare tar tag i det här och sprider det vidare. PK-media är inget att lita på mer vad det gäller rapportering ang. mångkulturens baksidor.

Anonym sa...

Här borde åklagaren tagit initiativ till att åtala offren för hets mot folkgrupp/hatbrott. Att kalla någon "arabjävel" är ju inte småpotatis direkt!

Robsten sa...

ha, ha, det skulle vara bra faktist. Då skulle folk reagera, äntligen.