På ledarplats i DN tar de upp den aktuella frågan om Halal-TV. Det första redaktionen gör är ganska självklart att poängtera religionsfriheten i vårt land. Det finns ju knappast någon som inte tycker vi skall ha religionsfrihet för de människor som bor i vårt land. Det känns lite som ett "måste" att man i början på en diskussion deklarerar sin övertygelse om religionsfrihetens okränkbarhet. Sedan säger redaktionen faktiskt något ganska intressant och sant. De säger att programledarna för Halal-TV inte förstår den svenska kultur de är satta att granska. Där måste man nog hålla med redaktionen. Programledarna har blivit invaggade i någon falsk föreställning att det kanske inte ens finns någon svensk kultur p.g.a. den politiska korrekthet som råder i vår samhällsdebatt. Plötsligt så står vi där med våra olika kulturer och konflikten är ett faktum. Vidare står det i artikeln så här.
Agendan är dubbel från flera håll. De som ogillar invandring och att det finns människor i Sverige som har andra kulturella referenser tenderar diskutera sjalar eller kvinnoförtryck fast det egentligen är det faktum att det finns muslimer i Sverige som de ogillar.
Nu är det ju så att det är fullt demokratiskt legitimt att "inte gilla invandring". Det finns inget i grundlagen eller i någon annan lag som säger att vi skall gilla eller ens ha någon invandring. Det är helt och hållet politiska beslut som styr invandringen. Alla nationer bestämmer om sin invandringspolitik. Varje nations folk äger rätten i demokratiska länder att bestämma över sin immigrationspolitik, detta ses som någon självklart. Lagar och regler som t.ex. strandskyddet är betydligt djupare förankrade hos befolkningen och i vårt regelverk än invandringen. Ändå tummar alliansregeringen på strandskyddet utan att DN:s redaktion går i taket. Också att ogilla ett ökat muslimskt inflytande måste vara legitimt, vad skall vi annars ha demokratin till? Det är ju för att påverka hur vårt framtida samhälle skall se ut som vi överhuvudtaget har demokrati, annars vore den meningslös. Det sista jag tar upp från artikeln är detta stycke.
Så låt oss slå fast: Alla människor i Sverige har rätt att tro på vilken Gud de vill. De har rätt att be hur ofta de vill. De har rätt att bära peruk, sjal, heltäckande slöja, fez, hatt eller vad helst de önskar på huvudet. De har rätt att låta skägget växa eller att odla korkskruvslockar vid öronen. De har rätt till alla sina religiösa tolkningar, ceremonier och traditioner - så länge dessa inte kolliderar med svensk lagstiftning.
Jag håller med redaktionen i detta. Dessutom är det om möjligt ännu självklarare att alla människor i Sverige har rätt att tillhöra vilket parti de vill. De har rätt att arbeta för detta parti hur mycket de vill. De har rätt till vilken politisk åsikt den vill. De har rätt att ha vilken åsikt de vill om immigrationspolitik, EMU, EU och andra frågor. De har rätt att bära slipsnålar från vilket parti de vill och göra vilka politiska tolkningar de vill så länge detta inte kolliderar med svensk lagstiftning.
Länk DN
6 kommentarer:
Dvs ingen har rätt att inskränka religionsutövning, alltså måste t ex islams krav på sharialagstiftning tillgodoses. Samtidigt har ingen rätt att hindra politisk aktivitet och opinionsbildning inkluderande att driva uppfattningen att islam är en odemokratisk ideologi och därmed inte möjlig i ett demokratriskt samhälle. Så religionsfrihet kräver att islam inte får kritiseras och demokratin kräver att islam inte kan utövas fullt ut i Sverige. Alltså så måste vi..., tja vaddå??????
Läs vad jag skrev, svebska folket måste få ha åsikter om vilket håll det svenska samhället går, om islams inflytande, och om immigrationen. Däremot inte vad enskilda människor tror på. Första åtgärd måste vara att strama upp immigrationspolitiken, annars blir alla andra åtgärder ett slag i luften
Jag tycker nog att DN:s ledarskribent gör det väl enkelt för sig. Det går tydligen an att klä sig i burka, men man måste kunna ta i hand när man hälsar och ge ögonkontakt, hur nu det senare skall gå till om man har ett nät för ögonen. DN:s utgångspunkt är det ultraliberala storstadsperspektivet, i vilket människor betraktas som av varandra oberoende, fritt svävande atomer. Men vad man glömmer bort är att ett gott samhälle fordrar en viss värdegemenskap, och en visst mått av ömsesidig identifikation. Saknas detta får man i bästa fall enklaver av olika grupperingar, i värsta fall ren anarki. Utan värdegemenskap går det heller inte att åstadkomma något samhällsbygge. Allt detta kan tydligt ses i USA, där viljan att betala skatt till det gemensamma är obefintlig, med följd att infrastrukturen faller samman. Allt det som vi förknippar med Sverige, ett välfärdssamhälle med ansvarstagande för varandra, bygger på en historiskt betingad värdegemenskap och identifikationsprocess. Man kan inte både ha ett välfärdssamhälle och mångkultur – de är inte förenliga storheter. USA klarar att hållas samman genom en nästan messiansk tro på att vara det utvalda landet med en historisk mission, och man samlas kring nationella symboler som flaggan och krigsmakten. Av historiska skäl är detta inte möjligt i Sverige. Nyligen mördades en ung man hemmahörande i Rinkeby. DN hade en stor bild på begravningsföljet. Det var naturligtvis en tragedi för de anhöriga, men, tyvärr, det berörde mig inte mera än om det hade hänt i Afrika eller Indonesien. Identifikationen infann sig helt enkelt inte, och det tror jag gällde för flertalet läsare, såvida de inte tillhörde samma grupp som den mördade – fast få skulle nog våga erkänna detta. Annorlunda var situationen med Engla, den mördade flickan i Dalarna. Där fanns identifikationsmekanismerna helt uppenbart – för alla som hade barn hade det kunnat vara deras egen dotter. Vi går nu tyvärr mot ett samhälle med ökad splittring – invandringens omfattning är nu sådan att det knappast längre går att tro på assimilering. Det jag är rädd för är att vi i framtiden kommer att se ett samhälle utan gemensamma mål, där var och en, inom sin snävare gemenskap, får klara sig bäst han eller hon kan.
Lösningen är egentligen ganska enkel. Förbjud islam rakt av och släng ut alla msulimer som vägrar integrera sig i det svenska samhället. Avskaffa religionsfriheten f.ö.
Klart att den totalt onödiga religionsfriheten ska avskaffas, Robin Shadowes har rätt. Religionsfriheten instiftades en gång när den hade betydelse. Numera räcker det med åsiktsfriheten. PK-människorna är ju som bekant extremt underdåniga mot islam, samtidigt så säger dom att vi lever i ett sekulariserat samhälle.
Idag betyder religionsfriheten enbart rättigheter för den religiösa att få vara en pine in the ass för dom som inte har samma tro.
Religionsfrihet i Sverige? jajamen. Slöja över håret? Javisst. Kors om halsen? Självklart. Men en T-shirt med runealfabetet? Nej, då blir barnen hemskickade från skolan med ett brev till föräldrarna om att skolan har noll tolerans mot rasism!!
// Frigg.
Skicka en kommentar