Mats Alvesson och Karl Ydén går i dag ut i DN debatt och publicerar en artikel om försvaret med anledning av en doktorsavhandling de publicerat. Det handlar om att försvaret i grunden är en ineffektiv organisation sett till de mål den är satt att sköta. I stället för att försvarsmakten utformar sin organisation med tanke på ett så effektivt försvar som möjligt så har det blivit en organisation som befrämjar karriärer och högre titlar (med tillhörande högre lön får man förmoda). I stället för att syssla med kärnverksamheten, som är att skapa ett gott försvar som kan göra en insats i ett krisläge, så satsar man på kringverksamheter. Det står i artikeln att man satsar massvis med tid och resurser på t.ex. genusforskning och kvalitetscertifiering. En "värdegrundsundersökning" lär ha kostat över 100 miljoner kronor. Så här står det bl.a. i artikeln.
Mycket resurser läggs på att förbättra intern och extern image med olika aktiviteter med diskutabel relevans för kärnverksamheten. Försvarsmakten satsar resurser på Gay pride-aktiviteter, "Mission impossible"-inspirerade reklamkampanjer, kvalitetscertifiering, genusforskning, försök att byta logotyp och en kostsam "värdegrundsundersökning" för över 100 miljoner kronor som nu är föremål för utredning av Konkurrensverket. Sammantaget spär detta på intrycket av en verksamhet där andra logiker än uppgiftens ges stort inflytande. Vår tids allmänna inriktning mot en tjusig fasad ("Tomhetens triumf") närmast parodieras i Försvarsmakten
Försvaret är inte den enda statliga eller kommunala organisation som har en sådan här utveckling. I det privata näringslivet går ett företag eller organisation omkull vid en sådan här utveckling så där är tendenserna inte så utpräglade. Vid statliga och kommunala organisationer i hela landet, syns tendenser till en sådan utveckling som skett i försvaret. Det avspeglar ett slags samhälligt förfall och tendenserna kunde säkert även märkas vid Romarrikets tillbakagång. Till det som författarna nämner kan läggas till saker som ständiga omorganisationer och ständigt nya direktiv som i en jämn ström droppar ned från politiskt håll. Det är heller inte svårt att lägga märke till hur politiskt korrekta de projekt är som försvarsmakten ägnat sig åt. Det är allt från Gay pride till genusforskning. Det behövs ingen större intelligens för att förstå från vilket håll de politiska signalerna kommit från. Vi är många som undrar var alla våra skattepengar tar vägen egentligen. Nu börjar vi i alla fall skönja svaren.
Länk DN
5 kommentarer:
Parallellföreteelser: Svenskt polisväsende och svenskt brandförsvar:
VARANNAN DAMERNAS OCH VARANNAN MUHAMMEDS
Den nuvarande regeringen fullföljer den föregåendes intensiva satsningar på polisväsendet. Efter vad jag förstår, är det därmed redan i alla avseenden det främsta i världen vad gäller andelen kvinnliga länspolismästare och övriga, högre, kvinnliga chefer, med eller utan formell polisutbildning. Vad kåren i övrigt anbelangar, ligger Sverige också på topp, inte minst vad gäller andelen utlänningar. Metro 2008-10-15:
”NU ÄR VARANNAN POLIS PÅ UTBILDNINGEN KVINNA
JÄMNT. För första gången är hälften av de antagna eleverna till polisutbildningen kvinnor. De antagna med INVANDRARBAKGRUND har ökat till nästan VAR FEMTE ELEV, 19 procent.”
Väsentliga hinder för polisväsendets effektivisering har undanröjts. ”Kvinnliga sökande till Polishögskolan får sämre resultat i psykologtest än män. Förklaringen kan vara att de sökande bedöms efter en manlig norm.” Så hette det tidigare. Detta har nu förbättrats, sedan normerna ändrats i rätt riktning. Liksom kraven på svenskt medborgarskap, kunskap i svenska språket, simkunnighet, viss fysisk styrka m.m.
”SLOPADE KRAV PÅ POLISUTBILDNINGEN
En riktigt klarsynt och bra ledare kan läsas i Expressen idag. Den behandlar ämnet lägre krav på polisutbildningen för att få in fler kvinnor och invandrare. Eller lägre och lägre, inga alls för att vara exakt. Detta för att öka jämställdheten, för att få in fler kvinnor och invandrare i utbildningen. Detta är inget annat än ren och skär kvotering, för att kunna få in mindre kompetenta människor till förmån för absolut jämställdhet. Återigen ett skrämmande exempel på när siffrorna får ett egenvärde och måste uppnås till vilket pris som helst.” (Källa: Bloggen Antifeministiskt initiativ 2008-08-09.)
Vad gäller rekryteringen till räddningstjänsten i allmänhet och till brandsoldater i synnerhet, är kompetenskraven ännu mer groteska. En jämn könsfördelning och likformig, etnisk spridning står naturligtvis högst på brandkårens önskelista. På sistone har dessutom funktionsnedsättning samt avvikande sexuell läggning tillkommit som särskilt meriterande.
”HOMOSEXUELLA BRANDMÄN SÖKES
Aftonbladet 4 nov 2008 ... Men som en merit räknas också ´goda kunskaper i och intresse av hbt-frågor.” (Google.)
Mest meriterad av alla är redan, som sig bör, högste brandchefen i Stockholm, själv öppet homosexuell och prajdare.
”Äntligen känner den homosexuella killen att brandmannayrket kanske kan vara något. Jan Wisén, brandchef i Stockholm.” (Kommunalarbetaren.)
Ja inte klokt och när det händer nåt virrar vi runt som yra höns för strategier för sånt är dom inte intresserat av. Kostar kanske för lite.När det gäller polisen finns det tjänster som kräver mindre fysisk styrka men desto mer mental/analytisk.Man borde inte sänka kraven men differenciera de olika bitarna beroende på vilken tjänst man siktar på och sen ta in sökanden på samma villkor oavsett kön.Den som verkligen vill ha jämnställthet vill ha den på lika villkor och inte på grund av sänkta krav./Minngor
”Äntligen känner den homosexuella killen ..."
"Killen"? Varför skall just "killen" bli brandman?
Inom offentlig förvaltning har det blivit så att underordnade mål har blivit de viktigaste. Inom universiteten, där jag är verksam, är detta, precis som inom försvaret, väldigt tydligt. De övergripande målen borde självklart vara att utbilda de bästa, och att bidriva den mest kvalificerade forskningen, för att därefter, inom de ovan givna ramarna, t.ex. befrämja att man till mansdominerade utbildningar också söker rekrytera kvinnor. Istället har de underordnade målen tagit över: det viktigast är nu jämn könsfördelning på alla utbildningar och proportionell andel invandrare, även om detta sker till priset av försämrade resultat. Inom forskningen är det samma sak. Detta är självfallet en suboptimal användning av skattemedlen, men det politiska trycket är så hårt att ingen verksamhetsansvarig annat vågar att böja sig.
Den politisak korrektheten är vår tids största ok och hotar hela vår civilisation.
Skicka en kommentar