Ordet jul kommer från den förkristna midvinterfesten julblot, denna högtid kallades också midvinterblot. Det senare ordet är mest känt p.g.a. av en mycket känd tavla av Carl Larsson. Tiden för julblotet var ungefär vid vintersolståndet när dagarna var som kortast, det hade mycket stort symboliskt värde för människorna innan kristendomens intåg. Naturen och årstiden vände, dagarna blev längre och naturen vaknade så sakteliga till liv igen. Det var egentligen denna naturens vändpunkt man firade och blotade till, dessutom laddade man denna händelse med religiös symbolik och övernaturliga krafter. Man hade t.o.m. en speciell gud för julblotet, han hette Jólner. Jólner var ingen annan än den mångskepnade Oden, men i alla fall.
Ingen vet exakt när julblotet inföll. En del historiker tror att det inföll vid midvintersolståndet, andra tror att det inföll så sent som den 14 januari, det var vid detta datum man fordom ansåg att midvintern inföll.
I de anglosaxiska länderna kallar man julen för christmas, vilket har betydelsen Kristus mässa. I norden har vi kvar det förkristna ordet jul, vilket härstammar från ordet hjul. Det som menas är solens bana som betecknades som ett “hjul“.
GOTT MIDVINTERBLOT PÅ ER!
3 kommentarer:
Må dom gamla gudarna ge oss en riktig vargavinter, en lååång iskall fimbulvinter som driver ut alla blattar.
Lugna ner retoriken lite, Robin. Du vet mycket väl att hetsig retorik inte tjänar något annat till än att skrämma bort potentiella sympatisörer.
God fortsättning!
Det finns delade meningar om midvinterblotets existens åtminstone i den form det beskrivs, säkerligen har någon form av julfest funnits som vi ju har kvar minnen av på vårt julbord, liksom lussefirandet som ju inte ursprungligen hade något med S:t Lucia att göra utan snarare med trickstern Loke.
När jag pluggade vid UU var det en forskare som ansåg att de kristna källor med Adam av Bremen i spetsen försökte misskreditera de förskräckliga hedningarna så mycket som möjligt
Skicka en kommentar