måndag, mars 23, 2009

Framtida pensionärer är lurade

I en första artikel på DN om Wanja Lunby-Wedin och hennes styrelsearbete i samband med de beviljade bonusarna, var rubriken med fet stil ”Jag är grundlurad”. Av någon orsak drogs den artikeln in väldigt snabbt. Det är kanske svårt att övertyga människor om att man blir grundlurad under ett styrelsemöte när arvoden och bonusar bestäms, speciellt om man sitter med i 20 olika styrelser. Dessutom kan ju frågan väckas om man passar att sitta i en styrelse om man så lätt låter sig luras.

Det är inte Lunby-Wedin som är lurad naturligtvis. Det är i stället de som skall ha sina framtida pensioner i AMF och andra bolag som skall betala ut våra pensioner. Det är också de människor som litat och trott på LO och Socialdemokraterna. Som haft den föreställningen att dessa två maktcentra skall tillvarataga deras intressen och se till att de får en dräglig pension efter ett helt livs slit och släp.

Det blir rent patetiskt när Lunby-Wedin i en artikel (som nog också borde dragas tillbaka, ett tips) säger så här angående pensionsvillkor till Christer Elmehagen.

Det här stämmer inte med de beslut som jag upplever att vi har fattat

Det är helt omöjligt att i smyg ändra ett styrelsebeslut och bättra på villkoren efter att klubban fallit. Ett sådant förfarande skulle ju i princip leda till fängelse för den som vågar sig på något sådant. Lunby-Wedin upplever ju också att hon inte varit med och tagit ett sådant beslut. Det kan ju i praktiken innebära att hon faktiskt tagit ett sådant beslut men fått en utomjordisk upplevelse under mötet.

Jag själv upplever allt starkare det Anders Isaksson skrev i sin bok ”Den politiska adeln” att politikerna i dagens Sverige är vår nya adelsklass, både till höger och till vänster. De känner samhörighet som yrkespolitiker och det är egentligen inte Alliansen mot vänsterblocket. Det är den politiska klassen mot folket. De skor sig rätt rejält. Är det inte EU-traktamente så är det bonusar eller frikostiga pensionsvillkor från riksdagen. En politisk karriär är en bra födkrok och man vill inte gärna släppa in nya små partier som inte ens lärt sig den politiskt korrekta koden. Allt det som nu utspelar sig är väl bara ett ytterligare bevis på detta.

Länk DN 1

Länk DN 2

Länk DN3

Länk SvD

6 kommentarer:

Anonym sa...

Det är klart att dessa bovar måste hamna i fängelse. I och med att nästan hela systemet är korrupt så sker detta dock inte spontant, utan vad som måste till är verkligen en grundlig utredning, som endast kommer hända om det politiska trycket finns där.

Därför cirkuleras just nu på webben krav på en ny "Pecora-kommission" för att utreda bankernas skumraskaffärer, ta reda på vem som fått vilka pengar osv.

Man kan själv skriva under uppropet på
http://larouche.se/pecora

Anonym sa...

Vad vi ser är bara toppen på isberget. Politikerna får massor av förmåner. Om man jämför löneutvecklingen med en vanlig industriarbetare från 50 talet och framåt, kan man se att politikernas löner dragit iväg något makalöst.
Att det är vår tids adel är helt klart, det har jag sagt i många år.
Undrar bara om det blir någon revolution någon gång.

Kraxpelax sa...

Ja, under all kritik. Men vem är förvånad.

Denhär Sonja Vindby-Luddin gör GIVETVIS en stigmalm. Sådan är den socialdemokratiska inkompetenskulturen. Tamejfan helt hjärndöd. Förutsägbarheten är total. Misstagsrobotar med styrprogram på 26 kb skrivet i Quickbasic 4.5.

Dessutom är hon ju förihelvete likadan SJÄLV!!! "Styrelseledamot", kyss mig baklänges. Håvar in smällfeta arvoden på att sitta på flotta sammanträden och bidra med platt intet förutom uppsyn som en annan fågelholk. Ack, dessa bortskämda oduglingar.

Kicka sedan Urban Bäckström också. Han är inte bättre han. Förbrukad!

Men: observera nu synkroniciteten! Regeringen passar på att slopa bonusar i statens företag. Alliansen gör sina misstag. Men. De har förmågan att LÄRA av dem. De är alerta. Reaktiva. Och statsministern är en riktig taktiker. Det har jag ingenting emot. Välgörande kontrast mot rögröna smörjans halvt ihjälpriviligierade paschor & debila floskelfabrikanter!

- Peter Ingestad, Solna

Nils Dacke sa...

Visst är det den politiska adeln mot allmogen, precis som för 500 år sedan! Bra analys och vi knyter byxan i fickan och vandrar vidare ständigt lurade.....

carl sa...

BRAAAAAA, skrivet! wanja och henns medbrottslingar som kallar sig politiker borde alla bära rånarluva när de är i tv.

hur kan de visas sig bland vanligt folk? skäms de inte? är de inte rädda att rättvisan kommer ifatt dom, på gatan_ deskret och effektivt!

hela fackföringsmaffian är en skurksekt redan ny förtroendevald försöker de indoktrinera till att lyda direktiv uppifrån de som vill säga nej till fuffens anses som opålitliga

Anonym sa...

Dagens pensionärer också lurade.

Det började i slutet av 1950-talet. Gärna medalj men först en rejäl pension stod det på (s) valaffischer. (s) vann ATP valet med hjälp av en förvirrad folkpartist. Ture Königsson.

Den generation som beslutade om ATP (Erlanders och Strängs) fick fin pension utan att betala in särskilt mycket. Vem skola betala frågade (s). Sedan pekade de ut nästa generation, fyrtiotalisterna. Dessa skola betala sade Erlander och Sträng.

Efter beslutet drösade det in pengar i AP-fonderna som bara är buffertfonder. Pensionen betalas direkt av dem som arbetar, AP-fonderna skall bara jämna ut pensionsbetalningarna. AP fonderna tar in pengar eller skjuter till pengar beroende på behov.

Detta innebar att AP-fonderna bara växte och växte.

Då sade Erlander och Sträng, vad skall vi göra med alla dessa pengar? Vi bygger bostäder, det blev det s.k. miljonprogrammet, hus som är så fula och tråkiga att ingen vill bo där som inte är tvungen. Man skulle även bygga ett jättestort stålverk, Stålverk 80 i Luleå. Man använde pengar till ditten och datten och förde en s.k. aktiv industripolitik, men det blev mest skit av allt. Dålig avkastning på pensionskapitalet gör att dagens pensioner nu endast är hälften av vad de skulle ha varit med en genomsnittlig avkastning på börsen. När svenskar flyttade bort från de fula husen i miljonprogrammet blev det tomma lägenheter som politikerna snabbt fyllde med annat folk. Dessa områden tillhör nu de 150 utanförskapsområden som folkpartiet har identifierat. Inte blev det någon bra avkastning på det pensionskapitalet.

Alla som nu gnäller över låg pension har anledning att fundera över konsekvenserna av sina partival sedan i slutet av 1950-talet.