fredag, juni 04, 2010

Landet jag växte upp i

Jag växte upp i ett land där ingen ifrågasatte skolböckernas beskrivning av andra världskrigets judeförföljelser, ingen tidning eller journalist ifrågasatte heller den allmänna beskrivningen av vad som hänt under kriget eller att det var förfärligt. Ingen som kom hem till oss i vår familj eller någon granne uttalade någonsin något tvivel om den etablerade historiebeskrivningen. Ingen uttalade heller någon ringaktning om judar eller någon annan folkgrupp förutom zigenare som det ibland talades illa om, allt var inte rosenrött i det samhälle jag växte upp i heller. Nu kan det stå så här i våra tidningar, Willy Silberstein uttalar sig i en artikel på SvD.

När Israels regering drar på sig världens fördömande aktiveras antisemitismen, den slår ut i full blom. Den finns nog ständigt där, under ytan. Men i mindre dramatiska tider är det färre som vågar säga något. Samtidigt som det är självklart med legitim kritik av Israel utan att det blir antisemitism.

Antisemitismen slår ut i full blom! Den finns nog ständigt där under ytan! Jag vet inte om Silberstein har rätt men när jag växte upp fanns den inte, det VET jag. Var har den kommit ifrån? Vad har hänt? Vem är i så fall ansvarig för att vårt samhälle blivit intolerantare och fördomsfullare? Jag tycker väl att Silberstein överdriver en smula, det är en annan sak som förändrats. I det land där jag växte upp (ett land som försvunnit) var överdrifterna inte alls lika vanliga och lika grova i våra tidningar. Saklig ton i TV och tidningar var en dygd, nu är det en dygd att uttala sig så dramatiskt som möjligt så att man väcker så mycket uppseende som möjligt. Jag tycker inte om förändringen. Vidare så skriver Silberstein så här i sin artikel.

Svenska kommittén mot antisemitism ordnar bland annat resor för skolelever till koncentrationsläger. Där tas inte bara antisemitism upp utan också bland annat islamofobi och homofobi och det personliga ansvaret.

Skolelever åker på dyra resor för att inte hemfalla åt ”islamofobi” eller ”homofobi”. I landet där jag växte upp fanns inga ”islamofober”. Vi barn läste om islam, eller ”muhammedanerna” som det hette då. Vi tyckte de var lite märkliga men vi hade inga åsikter om religionen eller utövarna. Vi förstod att människor är olika på olika platser i världen och ingen hade något behov av att hemfalla åt det man nu kallar ”islamofobi” tvärtom, det var spännande att läsa om de märkliga ”muhammedanerna” som gick omkring i långa särkar.

Inte heller fanns det några ”homofober” i den förort jag växte upp i, vi var märkligt fria från allehanda fobier kan man tycka. Vi som visste med oss att vi var ”straighta” hade svårt att förstå homosexuella, men vi erkände det utan att skruva till det. Vi hade inte en tanke på att trakassera någon homosexuell. En vanlig ståndpunkt var att ”de får leva som de vill bara de inte tafsar på mig”. Korrekt uttryckt på dagens politiska korrekta språk betyder det ungefär att ”om jag får ha min heterosexuella läggning i fred så får homosexuella ha sin läggning i fred”. En ganska juste inställning kan jag tycka än i dag.  Typiskt för dagens skruvade politiska klimat är annars att man skall bejaka de homosexuellas läggning mer än sin egna heterosexuella läggning, bara för att vara riktigt övertygande, och sedan blir allt fel och förljuget i vanlig ordning.

Jag måste ställa mig frågan, vad har hänt med det förhållandevis toleranta samhälle jag växte upp i? Vem tog det ifrån mig? Är det vi som kritiserar dagens utveckling och tycker att gårdagens mer toleranta samhälle hade sina klara fördelar, som är intoleranta? Ja, jag vet att det inte går att vrida klockan tillbaka, jag trodde bara att i en demokrati så skall människor, folket, de röstberättigade få vara med och styra riktningen för vårt samhälles utveckling.

Länk SvD

19 kommentarer:

Sivan sa...

Instämmer. En del i att det blivit som det blivit är förstås media. I p1 imorse hade man ett reportage om händelsen med Ship to Gaza. En tjej från Istanbul, sveriges radios reporter berättade om en av aktivisternas syn på händelsen. Tandagnissla och gråt och som grädde på moset om en 1 åring som skrek (varför tar man överhuvudtaget med en 1 åring på båten) hela tiden. Ingen regogörelse för hur Israel uppfattade situationen. Som vanligt vinklat och subjektivt.

Magnus A sa...

Att motarbeta både "islamofobi och homofobi": Om man kritiserar alla islamiska samhällen för homofobi så är man islamofob? Om man därefter kritiserar sig själv som islamofob ogillas varje kritik av islam, även mot intolerans gentemot homosexuella?

Olika måttstockar för olika grupper på detta sätt har med identitetspolitik att göra.

---
(Notis: Dilsa Demirbag-Sten tycks inte förstå vad identitetspolitik är, när hon menar att varje generaliserande av en grupp där inte alla individer i gruppen representerar problemet är oacceptabelt och innebär identitetspolitik. Det är en diametral missuppfattning om vad identitetspolitik är. I den är varje påstådd egenskap en skapad konstruktion som aktivt ska motarbetas. Dilsa menar i ovan länkad GP-artikel att problem med hederskultur är en konstruktion av de som hävdar att den finns hos en invandrargrupp. Dilsa går därmed identitetspolitiken minst halvvägs till mötes! Oerhört skum artikel alltså. Att dess syfte är att ge de som nämner att invandrargrupper har specifika kulturella problem skuld enligt Dilsas tvärtom-definition på den av liberaler kritiserade identitetspolitiken är uppenbart. Syftet lär vara att på så sått förhindra sådan kritik.)

Anonym sa...

Du beskriver exakt det jag har inom mig. Mycket bra skrivet.

allah sa...

Du beskriver exakt det jag har inom mig. Mycket bra skrivet.

Timpen sa...

I rosenrött du drömmer! Vi har alltid varit fulla av fördomar gentemot det främmande. Inom var och en av oss finns en rädsla för det vi inte kan identifiera oss med men gränserna för det främmande flyttas med tiden. I början av seklet fanns det främmande i grannbyn, idag finns den på längre avstånd i främmande kulturer men också bland de kulturer som kommit till Sverige på senare år och som bildar egna samhällen i samhället. Var och en av oss har ett ansvar för att bekämpa de fördomar vi har, ett steg är att söka vänner bland människor från främmande kulturer och lära känna dem!

Anonym sa...

Är övertygad om att detta förfall av det Svenska samhället och gemenskap som fanns är frukterna av vänstern/sossarna/borgarna och deras samarbete med islam.

Infiltreringen och undergrävandet är frukterna av "the project" det muslimska brödraskapets "blueprint" för att ta över västvärlden och som oundvikligen kommer att leda till inbördeskrig (om det då finns några rakryggade kvar som vill/vågar/kan sätta emot....

Konspirationsteori, ja men "the project" existerar, MBH existerar, infiltrering existerar, förfall existerar, massinvandring existerar !!!

MVH

Kraxpelax sa...

Jo, samhället blir allt hårdare. De verkliga förhållandena rycker allt närmare.

Willy Silberstein har alldeles rätt. Antisemitismen slår ut i full blom. Det är en klyscha, men denna klyscha beskriver ett verkligt förhållande.

Det finns inget försvar för antisemtism. Antisemitism är en mental defekt. Antiemitism kännetecknar dåliga och tarvliga människor.

Varför denna nyantisemitism? Svaret är enkelt: Israel. Denna omöjliga statsbildning kan betraktas som ett slags kronisk politisk inflammation. Antisemitismen är ett av symtomen.

Detta som en rent kausal betraktelse utan värdering.

Vad kan göras? Faktiskt ingenting. Så länge Israel existerar, har vi det här, och den globala antisemitismen. Israel är alltså judarnas förbannelse. Vill jag alltså utplåna israel? Nej, det vill jag inte. Jag är varken för eller mot israel. Jag är neutral.

Allt detta är ödesbetämt. Vi kan inget göra. Det får ha sin obevekliga gång.

---

Ordgaller

- Peter Ingestad, Radikalkonservativ

MS sa...

Vi har varit toleranta i en sådan grad att vi nu börjar bli intoleranta.

Om en liten klick av människor tvingar på majoriteten sina åsikter så blir det tillslut en motreaktion. Jag har aldrig haft några problem med homosexuella men jag börjar bli lite trött på allt tjat om Prideparader och liknande. Muslimer hade jag inga problem med innan dom kom hit i stora massor och började kräva religiös särbehandling med allt vad det innebär osv osv.

Sverige är idag ett av Världens mest liberala länder men numera också ett av västvärldens mest splittrade och segregerade. Det finns ett samband och jag tror att vi kommer få se en omsvängning på sikt. Nu är det socialister och miljömuppar som styr men det kommer att komma en mer konservativ period när människor söker mer trygghet och traditioner. Dom Nya Moderaterna har satsat på fel häst m a o.

Anonym sa...

Mycket bra skrivet! Tror vi är många som känner såhär. Håller även med MS om att det ultraliberala Sverige där allt svenskt skall ifrågasättas (språket, nationalsången, monarkin etc) samtidigt som det är förbjudet att kritisera allt osvenskt är förbannat tröttsamt (orkar inte gå in på vad som är svenskt/osvenskt... alla vettiga människor vet vad jag menar).

Hoppas precis som MS att en omsvängning kommer ske. Blir inte speciellt förvånad om Sverigedemokraterna gör en rejäl segerskräll i valet eftersom de är det enda gångbara alternativet för oss som saknar sitt gamla hemland.

Robsten sa...

Tack för beröm ;-)
Svarar Timpen

"Vi har alltid varit fulla av fördomar gentemot det främmande."

Tja, säkert, ungefär som alla andra folk och nationer, och vi visste att vi var lite fördomsfulla och gick inte ut och spelade¨fördomsfria. Nu däremot har vi ännu mer fördomar men döljer dem och inverterar dem och låtsas att vi är fördomsfria, mycket mycket farligare och värre.

"I början av seklet fanns det främmande i grannbyn, idag finns den på längre avstånd i främmande kulturer men också bland de kulturer som kommit till Sverige på senare år och som bildar egna samhällen i samhället."

Ja, främmande och främmande, man gifte sig bl.a. gärna med flickor från grannbyn, om inte annat så för att slippa inavel.

Ja, det kan ju vara så at man inte VILL att det skall bildas samhällen i samhällen, spelar ingen roll hur mycket fördomar som spelar in, i en demokrati är det min VILJA som skall spela roll, den politiska makten kommer alltid kunna säga att denna vilja beror på fördomar, antingen det är sant eller inte.

"Var och en av oss har ett ansvar för att bekämpa de fördomar vi har,"

Ja och den grupp som inte ens vill erkänna sina fördomar är Westerbergliberalerna, DE är de som måste börja med SINA fördomar någongång, hur var det nu? Sverigedemokrater har rakat hår, saknar hjärna och skolgång, tuggar snus och dricker hembränt, var det inte så?

"Var och en av oss har ett ansvar för att bekämpa de fördomar vi har, ett steg är att söka vänner bland människor från främmande kulturer och lära känna dem!
"

Check! Jag tycker fortfarande att Sveriges immigrationspolitik är fullständigt vansinnig.

Robin Shadowes sa...

"Var och en av oss har ett ansvar för att bekämpa de fördomar vi har, ett steg är att söka vänner bland människor från främmande kulturer och lära känna dem!"

Nej, tack! Jag söker inte vänner bland folk som vill slå ihjäl mig. Det kallar jag inte fördomar utan självbevarelsedrift!

Anonym sa...

Jag tycker att du har fel.
I allafall vad jag kan referera till, dvs uppväxtåren i Sthlm på 50+60 talen.
'Antisemitsm', jodå, man ritade judekarikatyrer, de framgångsrika kulspelarna kallades 'jävla kuljudar', alla visste att Rabattvaruhusets ägare var jude, även han som ägde gottbutiken som var dyrare än tantens mittemot, men hade mer braskande reklam bojkottades för ahn var jude osv.
Ingen allvarlig förföljelse, men iallafall.
Antisemitismen har alltid funnits, mestadels var det lugnt, dock blossade den med jämna mellanrum upp i form av våldsamheter och pogromer.
Ungefär som skov av div kroniska sjukdomar.
Om man tittat på historien kan man ju undra lite varför? Ingen rök utan eld s a s.

Vad gäller bögar så visst diskriminerades de.
Och utnyttjades.
'Bernte bög', han kunde övertygas att köpa ut åt oss tonåringar.
Sedan strök det omkring allsköns typer i Humlegården och andra stockholmsparker som var utsatta för allt måjligt från överfall o misshandel till allmän förnedring.

Visst vill man skönmåla det förgångna, men så vackert var det inte då heller.

Håller dock helt med att dagens tolerans och kränkningssamhälle med dess konfrontationsfobi är genomruttet.
Ville bara kommentera den i mitt tycke felaktiga beskrivningen av 'gårdagen'.
Som jag dock tycker var mycket sundare än förhållandena som råder nu.

Anonym sa...

Anonym,

Jo, din beskrivning stämmer bra av 50-60 talets Vasastan och dess omnejder.
Allemand

Robsten sa...

Ja, när det gäller hur denna historia såg ut kan jag ju inte gå i polemik om den. Jag har ju tidigare skrivit om de enorma problem som fanns i förorten, problem av annat slag. Men vi får aldrig något facit på vem som minns rätt eller fel. Hur utbredd var den eller den företeelsen? Såg det lika dant ut i grannförorten som i min förort eller innerstaden? Vilka var det som stod för fördomarna egentligen? Här lämnar jag Walk over helt enkelt.

Robsten sa...

Jag har suttit och funderat ett tag nu. Jag beskrev ju stämningarna som fanns och hur jag uppfattade dessa under min uppväxt. Självklart finns ju ett minnesfiler, det gör det ju alltid, den som påstår något annat ljuger ju. Men jag vidhåller nog min uppfattning som som jag kan minnas den just i dag. Detta skall självklart inte tagas som någon empirisk sanning, för det är det absolut inte. Säkert har alla i min ålder sin historia att berätta och helt kommer nog inte någons historia att överensstämma med någon annans. Tyvärr är det nog så ;-)

Robsten sa...

"Kuljude" hörde jag definitivt aldrig under min uppväxt, men en bekant som är uppväxt i staden har lämnat livaktiga vittnesmål om detta ord.

Däremot minns jag med viss skärpa, att vi yngre kulspelare regelbundet blev av med våra kulor till äldre spelare. Mönstret var så påfallande så jag nästan lutar att att vi understundom blev lurade av våra äldre och mer förslagna kamrater, som vid dispyter dessutom inte tvekade att använda sina större kroppskrafter för att poängtera sin syn på saken. Måhända "kränkning av yngre barn" eller något liknande skulle passa i dagens debattklimat, men vi såg det nog lite som naturens gång, ety vi visste någonstans att vi också skulle bli äldre och vinna över yngre förmågor, vi hade alla gått i en hård men effektiv skola.

Anonym sa...

Robsten,
Kuljudaran, det var de jämnåriga som (Kanske p g av sin skicklighet) hade massor av kulor och inte delade med sig till de som tiggde några för att de spelat bort sina.
Jag refererar till Engelbrekts och Johannes skolor.
Att de äldre stal ens kulor det var ett ont man fick leva med, naturens gång som du säger, den starkes rätt.
Det gällde att vara påpasslig och gömma sina tillgångar.
Både för att undvika att bli kallad för kuljude och för att bli 'rånad'.

Anonym sa...

Och betr 'riktiga' judar, alltså inte kuldito, så minns jag att deras barn hölls mycket hårt av sina föräldrar och inte fick vara med oss så mycket. De var annorlunda med annorlunda traditioner, gick och läste hos rabbiner, osv. Vi ogillade dem egentligen inte 'aktivt', men kände ändå att de var främlingar och att de ville vara det.
Lite som dagens muslimer. (Och judar?)

Johannes Forsblom sa...

Utan de fanatiska kristna i Moral Majority i USA så skulle vi ha sett en tvåstatslösning i Israel och Palestina för länge sen. Jag tror att det största hotet mot freden i Mellanöstern måste kopplas till Moral Majority i USA som har ett stort inflytande över utrikespolitiken.

Men nog om detta. Jag vill säga följande om Ship to Gaza:

Det irländska skeppet Rachel Corrie skapade inga rubriker när det bordades av israeliska soldater eftersom allt gick fredligt till. Men det är bara det tålmodiga arbetet i bakgrunden som kommer att bära frukt för framtiden.

På grund av våldet från aktivisternas sida på det turkiska skeppet vill jag uppmana de ansvariga för Ship to Gaza att avbryta allt samarbete med den turkiska organisationen IHH. Det har visat sig i efterhand att det är en mycket tvivelaktig organisation som knappast använder fredliga metoder och att de äventyrar hela fredsprojektet.

Du Kan läsa hela artikel på min blogg:

http://darenpagatan.blogspot.com/2010/06/en-vadjan-till-ship-to-gaza.html