måndag, februari 06, 2012

Bristande nyhetsrapportering från Syrien

Den arabiska våren har även nått Syrien där ett kraftfullt folkligt uppror rest vapen och andra former av protester mot regimen. Rapporter om döda och skadade når oss med jämna mellanrum. Själva antalet offer skvallrar om omfattande strider där delar av armen tydligen bytt sida och förenat sig mot upprorsmakarna. Det var dock inte länge sedan andra nationer var i nyhetsrapporteringens fokus. När nu den varmaste våren möjligen övergett länder som Egypten och Libyen så är nyhetsrapporteringen lika med noll. Vad händer nu i dessa länder? Vilka grupperingar har tagit över makten? Planeras det några val i dessa nationer? Vi vet ingenting eftersom vår media släkt strålkastarljuset definitivt från dessa länder. Om konflikten i Syrien står det så här i DN.

Rysslands och Kinas veto på lördagen i FN:s säkerhetsråd följer ett tidigare mönster. Ryssland har egna militära och ekonomiska intressen i Syrien. Kina är alltid djupt misstänksamt mot allt som uppfattas som inblandning i andra länders inre angelägenheter – i synnerhet när argumenten för sanktioner handlar om mänskliga rättigheter.

Samt
In i det sista hade texten mjukats upp för att bli mer acceptabel för Ryssland. Blodbadet i Homs natten till lördagen tillförde förhandlingarna en känsla av att nu måste det ske. Ändå vidhöll Ryssland sitt nej.

Att Ryssland har intressen i Syrien är nog ställt över allt tvivel. Men påfallande många av de nationer som invaderats av västliga makter har betydande mängder olja. Det grymtas om oljeintressen i både Libyen och Irak. Mycket få nationer lär vara utan eget intresse i dessa nationer. Ryssland har styvnackat tillbakavisat resolutionsförslagen lagda av västmakterna. Enligt ryska källor beror detta på att Ryssland ville ha in en passus med krav på oppositionen i Syrien. Så här står det i Ria Novosti, LÄNK.
The West has been trying to persuade Moscow to support a resolution effectively authorizing a military operation but Russia has repeatedly insisted that the Western drive for a stronger crackdown on Syria is preparation for a “Libyan scenario.” 
Russia, one of President al-Assad’s firm supporters during the uprising against his regime, indicated earlier this week that it would veto the draft resolution calling on Assad to step down. Moscow has proposed its own draft, which the West criticized as being too soft.
Ryssland har alltså lagt en egen resolution som också blivit nedröstad. Dessutom är man rädd för ett Libyskt scenario. Vidare i DN-artikeln står det så här.
Det är ett tungt ansvar Ryssland bär. Om Assadregimen intensifierar dödandet kan Syrienfrågan utvecklas till en allt svårare belastning för Putin.
Självklart kan ansvaret ligga tungt på Ryssland om utvecklingen tar en katastrofal vändning. Ett argument Ryssland använder för att motivera sitt ”nej” är att när Ryssland gick med på resolutionen mot Khadaffi så missbrukades denna. I så fall blir ansvarsfrågan något mer komplicerad. Dessutom undrar vi varför vi inte får veta vad oppositionen i Syrien står för, vilka är de? Vad vill de? Hur många är de? SVT:s

Samir Abu Eid går i nyhetsinslagen omkring med en mikrofon och påstår att alla oppositionella längtar efter frihet. Detta duger inte som seriös information. Det kan ju lika gärna vara muslimska grupper som vill införa sharialagar, och tycker det är höjden av frihet. Vi får genom medierna veta om resolutioner som inte blir antagna och uppskattat antal döda vid olika sammandrabbningar. Där stannar informationen. SVT:s utsände och den kader av ”utrikesexperter” SVT och andra medier håller sig med, måste helt enkelt kunna prestera bättra än den miserabla information vi tills nu fått oss till livs.

Länk DN

Länk SVT

Länk Ria Novosti 

6 kommentarer:

Nils Dacke sa...

Regimen i Syrien är naturligtvis långt ifrån den bästa sett ur ett västerländskt perspektiv. Den är dock i grunden sekulär och har i flera decennier varit ett skydd för olika minoriteter som alaviter, som Assads familj tillhör, och kristna.

Att döma av tidigare upplopp är det hög sannolikhet för att Brödraskapet och salafister är djupt involverade i oppositionen. Båda dessa grupper hatar den sekulära staten och om de kommer till makten är det något helt annat än demokrati vi får se.

Robsten sa...

Det är lite det jag misstänker, eller snarare fruktar. Men inte ett ord i svensk media om detta. Jag menar även om man vill att regimen störtas, borde man allsidigt belysa olika problem, men icke.

z999 sa...

Det var väl liknande under vietnamkrigets glada dagar? Det var väl inte förrens i Rambo II som det framkom att vietnameserna brutit rätt grovt mot genevekonventionen bland annat.

På tal om filmer så trodde jag på wahlströms indianböckers beskrivning av blodtörstiga rödskinn ända fram till filmen soldier blue. Fanns liksom inget internet då och absolut ingen avpixling.

z999 sa...

Att nyhetsrapporteringen funkar på det här sättet beror ju till största delen på att nyheterna ska vara säljande till människor som är helt i avsaknad av kritiskt tänkande. Har man matat på med att islam är något positivt så får inte efterföljande nyheter visa något annat och så vidare.

Robsten sa...

Nä, och finns det ingen info som klart visar att oppositionen är klart mer demokratisk än den diktaturregim som redan sitter vid makten, så borde man inte så klart och självklart välja sida i konflikten.

Anonym sa...

OT, men har ar en mycket bra dikt jag last. Orden i den har dikten ar typiskt sadana ord som manga kronikorer, tyckare, lobbyister, politker och kulturknuttar i varat land hyllar.. hyllar och tycker att det ska foljas - nar vi sjalva (svenskarna) anlander till ett annat land. Men avskyr nar det galler att andra ska anamma den diktens ord nar de kommer till Sverige.

---

När vi reser till ett annat land,
ska vi tänka på att det inte är
gjort efter våra bekvämligheter.
Det har blivit format under årtusenden
för att föda sin egen befolkning,
efter hur de lever och för att de
ska ha det bra.

När vi reser och kommer till nya
platser måste vi ta av vår hem-
uniform, släppa vårt vardags
beteende och våra krav och uppföra
oss som de gäster vi är i ett främmande
land. Den fascinerande omgivningen
ger oss ny kraft, vi vidgar våra vyer
och vi kanske lär oss något nytt
om livet.

Av Clifton Fadiman