Alla förnimmelser av att massorna rider på historiens vågor har för länge sedan skingrats. De radikala rörelser som störde freden på 1900-talet har misslyckats i tur och ordning, och inga efterträdare har framträtt vid horisonten. Industriarbetarklassen, en gång den socialistiska rörelsens ryggrad, har blivit en ömklig spillra av sig själv. Hoppet om att nya samhällsrörelser skulle ersätta den i kampen mot kapitalismen, ett hopp som en kort tid fyllde vänstern några år kring 1980, har gått om intet. De nya sociala rörelserna –feminismen, kampen för de homosexuellas rättigheter och för rätten till social välfärd, agitationen mot rasdiskriminering –har ingenting gemensamt, och de enda krav de alla ställer är att bli inlemmade i de härskande strukturerna. De strävar inte efter en revolutionär omvandling av samhällsrelationerna.
Det är inte bara att massorna har tappat intresset för revolution. Deras politiska attityder är bevisligen mer konservativa än deras självutnämnda talesmäns och förhoppningsfulla befriare. Det är arbetarklassen och den lägre medelklassen som vill begränsa rätten till abort, som håller fast vid den kompletta familjen som källa till stabilitet i en orolig värd, som inte vill veta av experiment med alternativ livsstil, och som förhåller sig mycket kritisk till förmånligare behandling av minoriteter och andra försök till social ingenjörskonst i stor skala.
Lasch, Eliternas Uppror sid. 25 – 26.
Tja, det är det här jag försökt förklara för Jinge bl.a. (långt innan jag läst samma sak av Lasch), inte konstigt att han reagerar med raseriutbrott, han är ju själv en företrädare för förfallet.
1 kommentar:
Ja, i alla fall hör sossarna till nomenklaturan. Jag har bestämt mig för ganska länge sedan för att inte peka ut något parti som denna blogg "tillhör". Det beslutet hör samman med att tendensen är mycket stark att enbart "de redan frälsta" besöker varje blogg. Liberaler besöker liberala bloggar, moderater besöker moderata bloggar, vänstermänniskor besöker vänsterbloggar såsom Esbati och Jinge (han filtrerar ju dessutom de politiska motståndarna), följden blir att kommentarerna enbart blir lite ryggdunkningar. Det är lite trist, dessutom får man aldrig några nya infallsvinklar. Jag står för mina åsikter, utan att peka ut något parti, detta för att om möjligt bredda publiken något, starta en verklig debatt. Jag är oerhört tacksam för att de som inte tycker som jag i en del frågor, som t.ex. Steelneck och Robin Hood ibland besökert mig och ger mig en liten spark på smalbenen;-)
Som kommenterare är du ju välkommen med dina synpunkter, också partimässiga sådana, välkommen tillbaka.
Skicka en kommentar