Debatteknik

Har med stort intresse följt den understundom våldsamma debatt som uppstått efter israels angrepp i södra Libanon, speciellt efter att Federley har deklarerat att han skänkt pengar till israels armé. För att en debatt skall bli så intressant som möjligt är det önskvärt med några få riktlinjer att hålla sig till.

För det första, diskutera sakfrågorna, undvik personangrepp eller att överhuvudtaget ge debattmotståndaren olika epitet såsom ”terroristkramare” eller ”sionistimperialist”. Publiken kan med största säkerhet själv avgöra vilka som är det ena eller det andra.

För det andra, undvik att associera på ett osakligt sätt. De mest otroliga associationer kan man läsa om, muslimer associeras med nazismen ibland och vid andra tillfällen med kommunismen, socialdemokrater associeras med fascism, alla som har en annan mening än debattören kan tydligen kallas för allt med negativ laddning såsom antidemokratisk till fascist.

För det tredje, i vårt samhälle har ord såsom ”fascist”, ”kommunist”, ”terrorist”, ”rasist”, ”främlingsfientlig” och ”nazist” mycket negativ laddning. Undvik dessa ord om det inte objektivt är befogat att använda dem. Tekniken att stigmatisera sin meningsmotståndare med dessa, starkt negativt laddade ord är välkänd. När de sakliga argumenten har tagit slut väljer en del att gå över till metoden att stigmatisera sin meningsmotståndare, denna person kan anses ha förlorat debatten när detta sker.

För det fjärde, var noga med olika begrepp. Om vi tar det övermåttan populära ordet ”demokrati” så används det som ett verktyg i olika debatter, inget fel i det. Men, man skall vara noga med begreppets innehåll och ursprungliga betydelse. Om vi tar Federley som ett exempel så tenderar han att kalla alla stater som han inte gillar för antidemokratiska (märkligt nog inte för diktaturer som ju är demokratins motsats). Demokrati är ett styrelseskick, normalt så är demokrati när folket får välja sin regering. Andra komponenter som brukar ingå i en demokrati (för att den också skall kunna fungera som demokrati) är yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Alltså, när man bedömer om en stat är en demokrati så utgår man från dessa kriterier, ingenting annat. Även bland yrkespolitiker i Sverige så är det oerhört vanligt att ordet demokrati missbrukas, man kallar allt man inte gillar/avskyr för antidemokratiskt. Detta sker nuförtiden nästan automatiskt och närmast reflexmässigt. Följden blir att vi eroderar all verklig betydelse av ord som demokrati, det får till slut betydelsen, ”något jag inte gillar”, detta är en utveckling ingen är betjänt av.