Fackets kräftgång

Fackföreningarnas kräftgång har förmodligen bara börjat. I en artikel i DN skriver Sture Nordh, TCO:s ordförande, att utvecklingen kan vändas. Ja det kan den, men då måste fackföreningar förvandlas från politiska organisationer till fackförbund som tar tillvara sina medlemmars intressen.

Enligt DN så har nästan 130,000 medlemmar flytt LO enbart för år 2007, det är en enorm siffra. Jag har själv uppmanat medlemmar att gå ur facket, medlemmar som inte delar fackpamparnas politiska värderingar. Människor har blivit uteslutna för att de tyckte fel, varit medlemmar i fel organisation eller parti. Fackförbunden driver en politisk agenda som harmonierar med de stora partierna i vissa viktiga frågor. Problemet är att i vissa av dessa frågor så har varken de stora riksdagspartierna eller facket en folkmajoritet bakom sig, ett faktum som varken fackpampar eller höga politiker verkar ha förstått.

Enda sättet att demonstrera sitt missnöje är faktiskt att gå ur facket, om man nu inte håller med i det egna fackets politiska agenda. Argumentation fungerar inte i vissa frågor, det vet vi ju av erfarenhet. En gång i tiden så drev fackförbunden de betalande medlemmarnas intressen och inget annat, det är en svunnen tid. Nu tävlar fackpamparna i vissa förbund om att vara politiskt korrekta. Vissa fackpampar kan lika gärna gå över till ett politiskt parti, utan att någon höjer på ögonbrynen. En gång i tiden var det kanske inte så konstigt, Socialdemokraterna var arbetarnas främsta parti och partiet ansågs företräda arbetarna och vanliga löntagare. Nu är det en svunnen tid och Socialdemokraterna har vänt den stora massan av vanliga löntagare ryggen för att ägna sig feminism, jämlikhet för olika grupper, homosexuellas rättigheter och att vara allmänt politisk korrekt. Att i det läget föreslå Wanja Wedin, LO:s ordförande, som partiledare för Socialdemokraterna är horribelt, det är sorgligt att inte fler inser detta.

Länk DN