Det dödliga ungdomsvåldet

Enligt en artikel i SvD så vill de dömda gärningsmännen av dödsmisshandeln på Kungsholmen bli frikända i hovrätten, åklagaren kommer att yrka på skärpta straff. I Tingsrätten dömdes tre av pojkarna till vållande av annans död, inte dråp eller mord. Detta trots att den avlidne hade åsamkats ett stort antal skador i huvudet som lett till en massiv hjärninfarkt. Tingsrätten kom fram till att någon avsikt att döda pojken inte förelåg, inte heller likgiltighets aspekten var giltig enligt tingsrätten, alltså att de som misshandlade Riccardo Campogiani till döds sannolikt inte var likgiltiga för om han levde eller dog av misshandeln. Så här står det i SvD om hur tingsrätten resonerade.

Det kan däremot inte sägas att sparkar innefattar samma risk för dödlig utgång som när till exempel en kniv eller ett vapen används.

Det kanske inte är samma risk för dödlig utgång om sparkar används i stället för kniv, men att inte ens likgiltighets-principen skulle föreligga om man upprepade gången sparkar en medvetslös människa i huvudet är lite väl magstarkt. När nu Campogiani dog av denna besinningslösa misshandel så borde en dom på minst dråp vara given, något annat är mycket märkligt och inte i enlighet med den allmänna rättsuppfattningen. I DN står det.

I fallet Riccardo Campogiani skriver socialsekreterarna påfallande ofta i sina utlåtanden om de fyra pojkarna som dömdes, att de uppträder artigt, visar ånger och en vilja att förändras.

Men i en tidigare anmälan mot en av pojkarna om misshandel, uppger skolan att pojken har "en förmåga att se oskyldig ut".

Precis och det råkar vara så att författaren till denna blogg känner en lärare till en av de dömda och han har aldrig någonsin visat upp någon ånger eller vilja att förändras efter alla de incidenter han förorsakat på den skola han gick i. Tvärtom, han har satt terrorn i system. Socialsekreterare verkar vara ett släkte av mycket naiva människor.

Länk DN

Länk SvD