Perspektiv på integrationen

Man kan ha helt olika perspektiv på den svenska integrationen av flyktingar, beroende på vilken utgångspunkt man har. En annorlunda utgångspunkt från mitt sätt att se har Stefan Jonsson som i sin artikel pekar på att det ställts ökade krav på våra nya medlemmar i samhället efter alliansregeringens tillträde. Jonsson menar att socialdemokraternas morot ersatts av alliansens piska. Det är verkligen en sanning med modifikation. Kraven har ökat på alla medborgare, människor med A-kassa tvingas flytta i högre grad o.s.v. det är mycket tveksamt om kraven ökat mer på invandraren än svensken i gemen. Dessutom har kraven höjts något från en mycket låg nivå. Vid en internationell jämförelse skulle nog de flesta internationella bedömare anse att Sverige fortfarande i huvudsak använder morot och inte piska. Hur man ser det beror på vilket perspektiv man använder sig av och vilken utgångspunkt man har.

Jonsson skriver i sin artikel.

Vi vet. Att integrationen av invandrare går dåligt beror i hög grad på att majoritetssamhällets institutioner systematiskt sorterar bort personer som inte smälter in. Bästa sättet att främja integrationen är att flytta fokus från invandrarnas situation till den systematiska diskriminering som det svenska samhället utsätter dem för. Därom har statens utredare varit ense.

Vi vet inte alls att integrationen går dåligt av de orsaker Jonsson nämner här. Det är den klart tendentiöse Kamali som blev specialtillsatt av Sahlin som kom fram till ett sådant resultat. Sahlin sparkade Anders Westholm på obegripliga grunder och tillsatte Kamali för att få fram just det resultat Kamali kom fram till och som Jonsson refererar till i sin artikel.

Jonsson skriver vidare.

Men det finns en mer avgörande skillnad. Den nya integrations¬politiken diskriminerar aktivt mellan olika sorters invandrare: de som liknar "oss" - men vilka är vi? - och de som inte vill eller kan göra det. I förlängningen anar man en uppdelning mellan dem som har ett "värde" för "Sverige" och dem som utpekas som belastning. För att någon ska äga värde för landet måste han eller hon naturligtvis likna "svenskarna", klara språkproven, delta i gymnastiken, ställa upp på alla slags jobb och bekänna sig till "västerländsk humanism".

Hur diskriminerar "den nya integrationspolitiken" aktivt olika sorters invandrare? Jonsson bara påstår något som vi skall ta för givet. Jonsson nämner inte på vilket sätt detta skulle ske, hur det sker eller något som helst konkret i sammanhanget, han bara kommer med ett påstående som vi skall godta. Jag har aldrig hört att någon måste "likna svenskarna", ibland får man för sig att det måste vara precis tvärt om för att man skall bli omhuldad och inte klassas som en "vit, medelålders manlig rasist". Själklart skall man lära sig språket om man emigrerar till ett annat land, när blev det kontroversiellt? Självklart skall man delta i skolgymnastiken om man väljer att flytta till detta land där vi har obligatorisk skola och lika obligatoriska skolämnen, är det diskriminerande att kräva detta? Jag trodde att problemet var att alla barn i världen inte kan få någon skolgång, inte att barn som emigrerar hit är tvungna att delta i de obligatoriska skolämnena. Nya medlemmar behöver inte bekänna sig till någon "västerländsk humanism", de behöver bara följa svensk lagstiftning. Däremot kan Jonssons synsätt innebära att den "västerländska humanismen" får stryka på foten i vårt samhälle på sikt, är det ett resultat Jonsson vill ha? En paradox är ju också att det nog är den "västerländska humanismen" som gjort att vi tagit emot de flesta av våra nya samhällsmedlemmar, utan den hade de aldrig fått stanna här.

Vidare skriver Jonsson.

Samma uppdelning skymtar i framtidens invandringspolitik. Staten önskar ge visum och uppehållstillstånd till utvalda utlänningar med särskild kompetens, samtidigt som flyktinginvandringen minimeras. Det svenska huset blir generösare mot produktiva främlingar, snålare mot dem som behöver hjälp.
Det är begripligt, men det är beklagligt. Hur ser samhället ut, när dessa åtgärder satts i verket? En sak står klar: den nya politiken går stick i stäv mot vad som rekommenderas av alla forskare och experter som fick statens uppdrag att utreda saken.

Flyktinginvandringen minimeras? Regeringen har inte gett några sådana signaler (jag har ivrigt letat efter sådana signaler) var har Jonsson fått det ifrån? Nu har vi Europas och västvärldens generösaste flyktingpolitik, om vi nu skulle strama åt den en smula så påstår Jonsson att vi "minimerar" denna flyktingström, det är inget annat än en lek med ord. Alla de forskare som Jonsson talar om är de av Sahlin tillsatta forskare med en klar uppfattning redan innan de satt igång med sin forskning. Tar vi Kamali så är hans trovärdighet väldigt svag, milt uttryckt. Alla andra forskare är redan bortsorterade eller så föredrar Jonsson att inte fästa något avseende vid dem. Tyvärr så är all forskning kring dessa områden extremt tendentiös och politiskt vinklad, det finns helt enkelt inte någon stringent forskning att luta sig mot, inte någon som är allmänt publicerad i alla fall.

Länk DN