torsdag, juni 26, 2008

En kvinna visade sig vara den enda riksdagsman som har "stake"

Ja när omröstningen om den omtalade FRA-lagen skedde i riksdagen så ven partipiskan hårt över de liberala riksdagsmännen. Det är lätt att förstå den ovilja mot lagen som vissa liberaler kände. Frågan är vad det finns kvar av liberalism när man väl röstat "ja" till FRA-lagen, då är det väl enbart fri invandring som finns kvar på den liberala agendan.

En folkpartistisk riksdagsman vågade gå emot partiet samt de hot och påtryckningar medlemmar i FP blev utsatta för om de signalerade en avvikande uppfattning i FRA-frågan. Den enda som vågade stå för sin uppfattning som en hel karl var Camilla Lindberg, hon löpte linan ut och bloggen tar av sig hatten för uppvisat mod och personlig integritet. Så här står det i DN.

Några av hennes egna partikamrater gjorde klart för henne att om hon vägrade att böja sig för partipiskan så skulle hon snart inte ha några vänner kvar i riksdagsgruppen.

Hot om utfrysning för att man inte följer partipiskan och i stället följer sin personliga integritet, det låter väldigt liberalt. Var inte en sann liberal en person som inte håller med dig i sakfrågan, men är beredd att då för din rätt att framföra åsikten?

Den som visade upp mindre mod och "stake" var den omtalade Birgitta Ohlsson. Dem som oftast stuckigt ut hakan och synts har utan tvekan varit Ohlsson, hon har ofta uppträtt aggressivt och provocerande. När det väl gällde var det dock inte hon som visade upp den starkaste personliga integriteten och det största personliga modet, jag är inte direkt förvånad. En ny frisyr mildrar inte det inträffade för Ohlsson, enligt liberala principer svek hon när det gällde. Till saken hör också att förslaget ändrades efter våldsam kritik från liberalt håll.

Sensmoral: pratmakare är sällan de som står upp när det verkligen gäller.


Länk DN

1 kommentar:

Fenrisulv sa...

Birgitta Ohlsson har alltid hållit en hög profil och haft en hög svansföring, och för det har hon också fått oförtjänt mycket uppmärksamhet med tanke på att hon omhuldat saker som ur en normal svensk synvinkel är helt verdervärdigt. HBT-maffians försök att göra sina avarter till det normativa, omhuldande av den sinnessjuka massinvandringen osv osv.

När hon nu svker sina ideal och samtidigt sina trogna supporters borde man ju rimligtvis anta att hon förlorar i goodwill och därmed långsamt men säkert förpassas till den sophög hon hör hemma på, men icke så. Hon, den enfaldiga amöban, bara traskar vidare, oberörd av kritik och känslolös inför sitt svek. mot sina väljare och sin ideologi.

Snacka om att vara en maktkåt och väldresserad partigängare, låt oss göra oss av med denna vedervärdiga människa nästa val!