Politik i skolan

Skolverket har färdigställt en rapport till regeringen om “Politik i skolan”, dessutom har de lagt ut denna publikation på sin hemsida. Skolverket talar om demokrati och om yttrandefrihet i närmast bombastiska ordalag. Bland annat så citeras en regeringsproposition där det står så här.

Den svenska demokratin bör kännetecknas av ett brett medborgerligt
deltagande inom ramen för den representativa demokratin. En viktig
förutsättning för att demokratin ska vara hållbar är att den förankras
bland barn och ungdomar samt att deras deltagande i samhället
uppmuntras och utvecklas. I en demokrati ska alla ha en möjlighet att
delta

Dessutom citeras ett stycke i LPO94 där det står följande.

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de
förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
ställningstaganden och ge möjligheter till sådana

Man kan inte annat än hålla med om sådana formuleringar. Det är utan tvekan i enlighet med vår demokrati och dess grundvärderingar. Eleverna skall uppmuntras att ta personliga ställningstaganden och dessutom ges möjligheter att ta sådana ställningstaganden. Läser vi vidare så blir det inte lika muntert dock. Det står bl.a. så här i rapporten.

I vissa kommuner och på vissa
skolor fick främlingsfientliga partier stor framgång. På cirka 40 skolor
fick Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna tillsammans mer än
12% av rösterna. På tio skolor i Sverige blev dessa partier tillsammans
skolans största parti. Resultatet och utvärderingen av Skolvalet 2002
kommer att utgöra en viktig kunskapskälla som kommer att ge ytterligare
underlag för en vidare diskussion under 2003 kring skolans roll vad
gäller demokratifrågor.

Vissa partier kallas alltså “främlingsfientliga” nu plötsligt. Kan man ana att det inte är lika viktigt längre att eleverna tar personliga ställningstaganden? I dessa skolor har ju eleverna utan tvekan tagit ett personligt ställningstagande som går på tvärs mot det etablerade och mediala samhället. Starkt och modigt kan man tycka. Men är inte Skolverket nöjd nu då? Här har ju eleverna verkligen visat prov på självständigt tänkande. Det är förövrigt fullständigt oacceptabelt att ett statligt verk börjar kalla vissa demokratiska partier för “främlingsfientliga” utan något underlag alls underlag. De tar på eget bevåg politiska beslut och stigmatiserar fullt demokratiska partier. Skolverket visar faktiskt själv på våra brister i vår demokrati. Vidare står det på sid 11 i rapporten.

De rättigheter som beskrivs ovan utgår också från en generell
förutsättning att alla politiska partier och ungdomsorganisationer
behandlas och bemöts lika av skolan och skolhuvudmannen. Konkret
betyder det att skolor måste erbjuda politiska organisationer likvärdiga
villkor när de önskar medverka eller inbjuds att medverka i skolan. JO
hävdar i ett beslut att skolor i detta hänseende är skyldiga att ”iakttaga
saklighet och opartiskhet”.

Det betyder, enligt JO, att en skola bryter
mot denna skyldighet om man ӊr beredd att medge en politisk
organisation tillträde, men inte en annan.” (JO:s kursivering).

Ja det var klara besked. Alla partier har samma rätt att ge sin syn på politiken och förklara var de står politisk i en skola. Det är förbjudet helt enkelt att tillåta vissa partier men inte andra. På sidan 12 i rapporten står det så här.

Huvudmannens och rektors rätt – och skyldighet – att upprätthålla en god
ordning på skolan får alltså inte användas som förevändning för att mer
eller mindre systematiskt gynna eller missgynna enskilda politiska partier eller organisationer. Kravet på allsidighet och saklighet måste ligga till
grund för alla principer, och faktiska beslut, som begränsar deras tillträde
till skolan.

Återigen, rektorn på en skola får inte missgynna något enskilt parti, inte av någon orsak. Så till formuleringar som är riktigt intressanta, så här står det på sidan 12 i rapporten.

Samtidigt ska skolan skapa
förståelse och uppslutning kring demokratiska processer som släpper
fram partier som står för värden som skolan har i uppgift att bekämpa.

Att alla människor inte är lika mycket värda eller att vissa raser skulle vara överlägsna andra är självklart värderingar skolan skall bekämpa. Man undrar i vilka friskolor sådana värderingar slår rot i? Men tar vi rent politiska beslutsområden som immigrationspolitik, kriminalpolitik eller hur vårt samhälle skall se ut så är det själklart inte skolan sak att tala om det för eleverna. Det är politiska uppfattningar som vi skall få ha olika åsikter om, ety annars vore vår demokrati värdelös. På sidan 13-14 kommer vi till intressanta formuleringar, så här står det.

Då rasistiska, främlingsfientliga och antidemokratiska politiska partier
och organisationer gör allt mer välorganiserade anspråk på att få makt
och inflytande genom representation i demokratiskt valda församlingar –
och dessutom lyckas med detta – är det lätt att se detta som ett hot mot
den etablerade partistrukturen, och den etablerade politiska värdekartan. I
detta läge är det inte bara kommuner och skolor som står inför ett
dilemma hur och på vilket sätt dessa värderingsmässigt marginaliserade
partier ska bemötas. Även de traditionella och etablerade partierna och
deras ungdomsorganisationer står inför ett liknande dilemma. I våra samtal med dem, framkom det klart att det råder mycket olika meningar
om hur dessa ytterlighetspartier ska bemötas ute på skolor och i andra
sammanhang. Vissa ansåg att alla tillfällen att ”ta debatten” med dem
skulle utnyttjas till fullo, andra hävdade att all debatt skulle undvikas. Det
har lett till praktiska problem för de skolor som försöker öka sina
kontakter med politiska partier. Å ena sidan har de krav på sig från
rättsvårdande myndigheter att inte särbehandla vissa politiska
grupperingar, å andra sidan har de ofta krav på sig från den etablerade
partistrukturen att göra just det

Skolverket skriver att det föreligger “hot mot den etablerade partistrukturen” det är mycket svårt att förstå vari detta hot skulle bestå i. Att vissa etablerade politiska partier riskerar att åka ur riksdagen ses naturligtvis som ett hot för dem, men knappast för den etablerade partistrukturen. Det står om ett hot mot “etablerade politiska värdekartan”. Men kära någon, om denna karta vore huggen i sten så skulle ju demokratin vara tämligen tandlös naturligtvis. Om stora delar av folket inte sympatiserar med den “etablerade politiska värdekartan” så måste den ju i demokratins namn förändras. Det är självklart att etablerade politiska partier inte vill ha ytterligare konkurrens, detta är inget som landets skolor skall ställa sig bakom naturligtvis. Landets skolor skall lära ut demokrati och yttrandefrihet till landets elever, inte värna om de etablerade partierna. Det är lätt att förstå att de etablerade politiska partierna vill framställa nya partier i dålig dager, det är inget som landets skolor skall ta hänsyn till. I den mån rena nazistpartier som dessutom bryter mot lagar vill in i skolorna kommer saken i en annan dager. På sidan 16 står det så här.

Resultaten från skolvalet 2002 visar att olika antidemokratiska partier på
flera skolor fått 10 – 20 % av rösterna. I många fall sammanfaller de
höga siffrorna med utfallet i kommunalvalet. Sverigedemokraterna m.fl.
är inför nästa val till kommun och riksdag representerade i flera
kommuners fullmäktige.

Det är ironiskt att Skolverket skriver om “antidemokratiska partier”, det är nämligen just det Skolverket visar prov på själva. Vem skall avgöra vilka som är “antidemokratiska”? Vad är egentligen “antidemokratiskt” enligt skolverket? Enligt alla parametrar så uppfyller SD alla demokratiska kriterier och ställer fullt upp på vår parlamentariska demokrati. Det är Skolverket som i själva verket visar prov på ett odemokratiskt sinnelag här. Lite längre ned på sidan står det så här.

Några skolor har dock genomfört debatter där främlingsfientliga partier
medverkat, vilket aktualiserat behovet av gemensamt för- och efterarbete
på skolan av politiska möten.

Inget efterarbete behövs om Moderater eller Socialdemokrater genomför debatter på skolor, men om partier som inte tillhör det politiska etablissemanget genomför dessa debatter behövs för och efterarbete. Det gäller väl att eleverna inte blir för självständiga i sitt tänkande. Det är anmärkningsvärt att ett statligt verk så oblygt ställer upp på de etablerade partiernas sida och motarbetar nya partier som självklart har en annan agenda än de etablerade partierna, som alla gått mot en tänkt mittpunkt i politiken och gjort upp sinsemellan i alla viktiga frågor.

Länk Skolverket rapport om politik i skolan.