Immigrationspolitiken är oerhört provocerande Jämtin

Karin Jämtin, socialdemokraternas starka kvinna i Stockholm replikerar med manifest vrede Sabunis tidigare artikel på DN-debatt. Även Jämtins artikel förtjänar i alla fall en del reflexioner. Det är i upphetsad debatt och i vrede en del saker avslöjas. Så här skriver Jämtin i sitt svar till Sabuni.

Sabuni oroas över situationen och skriver om behovet av uppoffringar. Faktum är att de senaste fyra åren har klyftorna och fattigdomen ökat i Stockholm i en takt som saknar motstycke i svensk historia. Det är ingen slump. Det är en direkt konsekvens av beslut som fattats av de borgerliga majoriteterna i Sveriges regering, Stockholms läns landsting och Stockholms stad.

Det den borgerliga regeringen gjort är att minska bidragen. När en regering minskar bidragen så ökar enligt socialdemokraterna klyftorna enormt i våra etniska enklaver. Osökt föder då detta tanken på invandringens kostnader. Enligt både liberaler och socialdemokrater så kostar ju invandringen inget, det är då mycket märkligt att hela stadsdelar verkar leva på bidrag. 


Det är också en markant skillnad mot de invandrare som lever i misär, och de som lever i ren lyx. Runt om i Stockholms förorter så växer små palats upp längs ibland rätt avlägsna vägar. Dessa små palats, som måste kosta enorma summor att bygga, ägs av invandrare med arabisk och kanske t.o.m. Irakisk utseende. Även om jag försöker lägga band på den omtalade svenska avundsjukan så kan jag inte låta bli att undra över om de som bygger dessa palats, rätt nyligen fått asyl p.g.a. humanitära skäl? Det är i så fall anmärkningsvärt, själv skulle jag inte ha råd med farstutrappen till ett av dessa palats. Men det kanske är ett utslag av den svenska avundsjukan. Vidare så skriver Jämtin så här i sin artikel.

Hälften av de vuxna i Rinkeby saknar ett jobb att gå till. Hälften av barnen växer upp i fattigdom. Ingen annanstans i Stockholm är ohälsan så hög som i Rinkeby, och skolresultaten hör till Stockholms lägsta. Men Rinkeby är inte unikt.

Hälften av de vuxna i Rinkeby saknar jobb men invandringen kostar inget. Hälften av de vuxna i Rinkeby (och alla andra etniska enklaver) saknar jobb men den stora frågan är arbetskraftsbristen och hur vi skall kunna locka till oss arbetskraft från tredje världen, alla andra I-länder står ju i kö för att lägga vantarna på denna eftertraktade arbetskraft. Som jag sagt till leda nu, detta går självklart inte ihop. Sist tar vi med detta stycke av Jämtin.

I Stockholms stad har den borgerliga majoriteten urholkat det socioekonomiska tillägget i skolan. Resultatet är att skolorna i Rinkeby har fått mindre resurser, samtidigt som skolor i mer välmående områden har fått mer. Sedan 2006 har exempelvis antalet lärare på Bredbyskolan i Rinkeby minskat med nära en tredjedel. 

Skolorna i de mer välmående områdena behöver sannolikt dessa resurser, i princip alla skolor har problem i dagsläget. Det man gjort är att ge lika mycket pengar till varje elev, och då skriker socialdemokraterna i högan sky. Det är alltså så, enligt socialdemokraterna, att skolor i våra etniska enklaver kräver mycket mer resurser än skolor i mer homogena områden. Men invandringen är självklart ändå en vinstaffär. Är det en naturlag att skolorna i Rinkeby skall ha mycket mer resurser än skolorna på Kungsholmen eller i Hammarby? 


Hur de än vrider och vänder på sig så avslöjar våra politiker att nuvarande immigrationspolitik nått vägs ände, varför inte erkänna det rätt och slätt, det vore det minst smärtsamma.

Länk DN