Gårdagens migration kan inte likställas med dagens migration

I en artikel på SvD kultur så propagerar Cecilia Notini Burch för en generös immigrationspolitik med utgångspunkt från en bok av tre forskare från Storbritannien och Kanada. Boken heter "Exceptional People. How Migration Shaped Our World and Will Define Our Future" och är inte översatt till svenska, den kommer sannolikt aldrig att bli det heller. 


I början av sin artikel skriver Burch något förvirrat och ytligt om "vi och dom". Vilken relevans begreppen har för immigrationspolitiken är oklart och hennes analys är dessutom ofullständig och ytlig. En gymnasieelev kan med största säkerhet räkna ut att det finns både över och undergrupper till "vi". Vi som håller på Hammarby, vi som är 08:or, vi som bor på Södermalm, dricker latte och sysslar med media är bara några undergrupper jag hittar inom loppet av 1 sekund. Vidare i artikeln skriver författaren så här. 

De visar på ett övertygande sätt att migrationen har utgjort en förutsättning för mänsklig evolution alltsedan de första homo sapiens lämnade den afrikanska kontinenten för cirka 60000 år sedan. Därefter har det ofta varit just de modiga, och inte sällan rätt så våghalsiga, människor som vågat lämna sina hembygder som bidragit till framställningen och spridandet av ny kunskap.

För det första måste Homo Sapiens ha lämnat den afrikanska kontinenten för mycket längre sedan än 60,000 år sedan, redan här ett faktafel. Självklart har migrationen spridit kunskap och gett utvecklingen en knuff framåt, men vi talar här om en helt annan migration än den "flyktingimmigration" vi nu ser. Man kan på goda grunder säga att det ofta är de initiativrika människorna som emigrerar, i alla fall var det så med den migration som skedde före 1975. Med detta följer enligt logikens allra enklaste lagar att migrationen utarmar de områden där människor emigrerar ifrån. Vi ser också att migrationen efter 1975 inte följer gängse mönster. Det måste nämligen betraktas som ytterst tveksamt att det är Asiens och Afrikas initiativrikaste människor som bosatt sig i Rosengård, i sådana fall så ser framtiden mycket dyster ut för dessa två kontinenter. Vidare i artikeln står det så här. 

Migrationen har också varit oumbärlig för framväxten av det moderna, teknologiskt utvecklade välfärdssamhälle som vissa av oss har förmånen att leva i i dag. Den stora och nästan helt oreglerade migrationsvågen på 1800-talet banade vägen för denna utveckling. Människor tilläts migrera från fattigdom till arbete och byggde därmed upp det industrisamhälle som utgjorde grunden för den stora ekonomiska tillväxten. 

Ja, migrationen fyllde en viktig funktion när t.ex. fattiga jordbrukare (ofta var de inte arbetslösa som författaren låter påskina) emigrerade till rikare jordbrukslandskap eller till industristäder. Människor emigrerade från fattigdom till arbete. Nu emigrerar människor från fattigdom till arbetslöshet, vilken är en helt annan sak. Vi lever i ett helt annat samhälle och vi har inte längre en tung industri som kan suga upp immigranter, inte ens våra egna ungdomar får längre arbete inom industrin. Den migration som ekonomisk och utvecklingsmässigt är motiverad i dag är en högteknologisk migration. Vidare i artikeln så skriver Notini så här. 

En alltmer åldrande befolkning, kombinerat med låga födelsetal, håller på att ställa till med kris. Många fler skattebetalare behövs för att vi skall kunna finansiera våra omfattande välfärdssystem även i framtiden. Detta är i stort sett alla nationalekonomer överens om.

Om antalet skattebetalare skall öka kräver det att immigranterna får arbete, vilket de får i alldeles för liten grad i dag, därför blir hela migrationen en minusaffär. Dessutom blir immigranterna äldre de också, de skall i sin tur försörjas av ännu fler immigranter i en aldrig sinande spiral. Det är helt enkelt inte en framkomlig väg att öka antalet skattebetalare genom immigration, vilket ekonomer också räknat ut [Tullberg, Lindh]. Vidare i artikeln står det så här. 

Migranter framställs i allt fler politiska och mediala sammanhang som hot, trots att det finns överhängande nationalekonomiska bevis på att migration ger långsiktiga ekonomiska vinster, både för mottagar- och sändarländer, som långväga överskrider de kortsiktigare kostnaderna.

Det finns inga bevis för att den typ av immigration Sverige ägnat sig åt ger några ekonomiska fördelar, vi har i stället förlorat på den senaste tidens immigration. Den immigration vi hade när vallonerna kom till vårt land går naturligtvis inte att jämföra med den massimmigration vi haft från Irak och Somalia de senaste åren. Vallonerna stod på en högre teknisk och kulturell nivå än vad vi själva gjorde, i alla fall i vissa stycken. Detta gäller ju ofta inte nutidens immigranter. Vidare i artikeln står det så här. 

Den kulturella enheten är dock till stor del en myt. Kulturer är inte, som många vill tro, statiska och likformiga. De förändras ständigt i möten med nya idéer och traditioner. Detta gäller självfallet också ”oss” i Sverige.

Den kulturella enheten är självklart inte en myt, men det krävs att en kurdättling som Tino Sanandaji säger det. Ingen har påstått att någon kultur är statisk, det vi däremot påstår är att vi själva vill ha ett ord med i laget vad gäller kulturell påverkan. Några mångkulturkramare och verklighetsfrånvända riksdagsmän skall inte själva sätta agendan för vårt kulturutbyte och den därmed förknippade påverkan. Till sist skriver författaren så här i sin artikel.

Att som Sverigedemokraterna hävda att invandringen till Sverige skapar ”omfattande ekonomiska, sociala och kulturella problem”, samt att den ”mångkulturella samhällsordningen” utgör ett ”allvarligt hot mot den inre sammanhållning och stabilitet som utgör grunden för hela den solidariska svenska välfärdsmodellen” är därför inte bara historielöst, utan också potentiellt destruktivt för Sveriges framtida tillväxt och välfärd.

Författaren har jämställt immigrationen av valloner och 60-talets arbetskraftsinvandring med dagens immigration, det går inte att jämföra dessa två fundamentalt olika typer av immigration. Vi har allvarliga sociala och kulturella problem, titta på Rosengård, titta på Södertälje där en hel stad styrs av en utländsk maffia. Hur skall detta bidra till vårt välstånd? 


Vi har ekonomiska problem, titta på arbetslösheten och titta på de många konstlade arbeten vi har. varför har vi instegsjobb, varför har vi kraftiga subventioner för de som immigrerat till vårt land om arbetsmarknaden skriar efter dem? Vi har ett annat samhälle i dag när mycket av vår tunga industri inte längre existerar. Vi har ett högteknologiskt samhälle där vi producerar det vi behöver med ett minimum av arbetskraft. Många grupper immigranter blir arbetslösa i etniska enklaver där brottslighet och utanförskap blir legio. Tyvärr Notini, vi har kommit till vägs ände med den senaste tidens immigrationspolitik. Bevisen för att det är en vansinnig politik är många och manifesta. Ibland måste man lämna böckernas värld och öppna ögonen för vad som finns runt omkring, i den verkliga världen. 

Länk SvD