Eftertänksamhetens kranka blekhet

I dag nås vi av rapporter om oroligheter och upplopp i Egypten. Kristna kopter utsätts för övergrepp av både militären (oavsiktligt?) och muslimska grupperingar. Kristna kyrkor har bränts ned och det finns en rad rapporter om förföljelse av de kristna i Egypten. Så här står det i DN, länk.

Oroligheterna började med att kopter _ egyptiska kristna _ demonstrerade i Kairo på söndagen i protest mot att ännu en kyrka bränts ned i Aswan längre söderut längs Nilen tidigare i veckan. Kopterna hävdade att de demonstrerade fredligt när de attackerades av ligister. Militärpolis ingrep och använde enligt demonstranterna övervåld. Tv-bilder visade pansarfordon som i full fart körde mot demonstranter. 

Så här beskriver SvD situationen i Egypten, länk. 

Det var uppenbart att militärledningen använde sig av revolutionen mot Hosni Mubarak för att undanröja alla chanser för sonen Gamal Mubarak att bli president. I den meningen var Mubaraks fall både en statskupp och en revolution. Ännu är det inte avgjort om militärledningen eller demokratirörelsen går segrande ur den maktkampen.

Riktigt så här lät det inte när protesterna i Egypten pågick och Mubarak satt kvar vid makten. Ordförande för "Socialdemokrater för Tro och Solidaritet", tidigare broderskapsrörelsen, Peter Weiderud försäkrade att bara vi i väst avhöll oss från kritik och undergrävande verksamhet mot Muslimska brödraskapet skulle utvecklingen gå åt rätt håll i Egypten. Så här skrev Weiderud på Newsmill 2011-02-01, länk.

Islamismen i Egypten, och andra länder i regionen, rymmer hela spektrat av hållningar. Om vi från omvärlden bemöter den med samma respekt som vi gör i andra politiska processer och fria val, finns stora möjligheter att vi kan få en liknande utveckling som i Turkiet. Den överväldigande majoriteten av människorna i Egypten vill ha ett fungerande liv. Man suktar efter demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. 

Det återstår väl att se vad man suktar efter i Egypten. Weideruds ord låter väldigt positiva, vi kan bara hoppas att han får rätt. Just nu ser det mörkt ut och en utveckling liknande den i Turkiet är inte längre trolig, om den någonsin var det. Weiderud nämner i sin artikel inte med ett ord någon rädsla för att kristna i Egypten skall utsättas för några övergrepp. 


Leif Stenberg, chef Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, skrev i februari så här på DN, länk.

Muslimska brödraskapet är sammantaget den mest sammanhållna och mest erfarna av Egyptens oppositionsrörelser. Dock finns ingen större anledning att befara att rörelsen i den händelse en övergångsregering tillsätts kommer att driva tanken att genom en kupp eller med våld skapa en egyptisk islamisk republik. Snarare har rörelsen drivit idén om Egypten som ett rättvist samhälle genom en fungerande demokrati.

Vi har inte sett att muslimska brödraskapet försökt sig på någon statskupp ännu. Vi vet inte ens säkert att denna organisation har något med våldet mot kristna att göra. Det krävs ju lite undersökande journalistik för att reda ut vem som står bakom vad. Några grävande journalister har vi inte sett från Egypten utan vi har enbart fått rätt summariska rapporter från SVT:s man på plats, som serverat det varenda människa redan vet. Klart är att öppna våldsattacker mot kristna har ökat lavinartad efter Mubaraks fall. Klart är också att Weideruds och Stenbergs analyser när den arabiska våren stod i full blom, förefaller alltför optimistiska, ja rentav naiva och blåögda. En annan påträngande otrevlig insikt är att det verkar som att situationen för många grupper blir sämre i många nationer när landets diktator faller.  

Länk DN 1

Länk SvD 1

Länk Newsmill

Länk DN Stenberg

Länk SVT