fredag, september 29, 2006

Ännu en förklaring

Till SD:s framgångar presenterar Bo Pellnäs. Det skall sägas direkt att Pellnäs analys är ofantligt mycket bättre än vad som hitintills presenterats av diverse politiskt korrekta debattörer och proffstyckare. Pellnäs skriver att problemen finns och att de måste åtgärdas, han skriver att man i första hand inte skall koncentrera sig på att torpedera SD, utan att åtgärda de alldeles uppenbara problem som finns. Mellan raderna medger han att många människor med ekonomiska resurser själva flyttat från alla problem. Det mest anmärkningsvärda är att Pellnäs skriver att alla åtgärder kommer att kosta pengar och att intressegrupper kommer att skria i högan sky när åtgärder för alla dessa problem skall åtgärdas. Nu är det ju så att dessa ekonomiskt starka grupper stått upp och själv förespråkat en generös flyktingpolitik, detta för att visa sin stora humanism. Pellnäs befarar alltså att dessa grupper som stått upp och deklarera sin humanism och förespråkat en generös flyktingpolitik kommer att skria som kastrerade grisar när resurser tas från dem för att åtgärda problemen som i alla fall delvis beror på en alltför generös flyktingpolitik, intressant, mycket intressant. Det är typiskt att en person som gör denna analys kommer från försvaret och inte kommer från den politiska eller mediala sfären.

Pellnäs beskrivning av den typiske SD-röstaren är inte så snäll, han skriver,

Det är folk som i högre grad än genomsnittet saknar resurser att flytta från problemen, genom att skaffa bostad i stadsdelar som är långt mindre drabbade av svårigheter.

Man måste tyvärr tro att en stor del av dem inte är påverkbara av verbala politiska insatser. Man läser inte tidningar och väljer inte tv-program som bevakar samhället.

Jaha, de som röstar på SD är semantiska och intellektuella idioter enligt Pellnäs. Denna grupp av idioter torde vara konstant så det etablerade samhället skulle enligt denna förklaring inte ha så mycket att frukta. Jag vill säga till Pellnäs att det är stor skillnad på att läsa tidningarna och att tro på vad som står i dem, jag läser tidningarna varje dag, jag tror dock inte på de sagor som presenteras av de journalister som företrädesvis bor i innerstaden och som även tillbringar sin fritid där, företrädesvis på någon flashig innekrog. Det är väl snarare så att det är dessa journalister som skulle få en injektion av verklighet, det är journalisterna och politikerna som skall påverkas, inte de människor som dagligen ser problemen och lever i verkligheten.

7 kommentarer:

z999 sa...

Jättebra artikel och analys av vad Pellnäs skrivit. Jag har läst igenom flera av dina artiklar och är mycket imponerad av den höga klass de håller samt att du får ihop så mycket sammanhang på så få rader, en konst som är oerhört viktig när man skriver för att påverka på nätet.

Robsten sa...

Tack, det värmde. Tycker själv att kvalitén blir lite ojämn, man kommer hem från jobbet, är trött och skall skriva o.s.v.

Anonym sa...

Man kan också dra slutsatsen att det som lokalblaskorna skriver är "omskrivningar" av vad invånarna som lever i nyheterna har både upplevt och sett.

Det är då naturligt att folk inte är mottagna för "verbalism" när det rör som och avståndsbeskrivningar av vad dessa människor själva sett.

Själv läser jag vad det avser nyheterna i princip bara debattsidorna på DN sedan sporten och vad som kommer på TV.

Lokalblaskans ledare är inte något jag ens ögnar igenom. Det slutade jag med för 20 år sedan. Jag tycker tvärtom att det är tragiskt men de som fortfarande gör det och som dessutom tar det på allvar.

Nej, den gamla devisen är falsk. Det finns oftast ingen som helst anledning att inte skulle vara precis just det man ser och upplever.

Varför stoppades exempelvis utredningen om Zigenarnas överrepresentation av kriminalitet? Det vore väl i PK-industrins intresse att genomföra en sådan.

Mvh,

/ Sven

Robsten sa...

Hur menar du? Den skulle ju sannolikt visa att det finns en överpresantition hos nämnda folkgrupp.

Anonym sa...

Givetvis skulle den det. Det var därför det inte blev något av den heller.

Utan att kanske vara alltför "konspiratorisk", så är jag ganska säker på att mycket av det material som produceras av BRÅ är kraftigt "definierat" från början.

Ett lustigt exempel är den senaste årens förklaringar av den ökade kriminaliteten. Där dessa forskare frångår sin egen omhuldade empiriska attityd och kort och gott menar att det förmodligen är en ökad "anmälningsbenägenhet".

Denna förklaring verkar lite konstigt samtidigt som förtroendet för polisen är historiskt lågt.

Ta exempelvis en sådan som Jerzy Sarnecki som uttalat sig om att det var "mycket värre på 50-talet". Några bevis för detta har jag inte sett alls.

Anledningen till att det bli så konstigt gissar jag är att vissa förklaringar har redan "definierats bort" i den politiska korrekthetens namn.

Så då gäller att vara "kreativ".

/ Sven

Robsten sa...

ja, Sarnecki är ju numera snarast ökänd, han har inte mycket trovärdighet kvar. Det finns dock andra kriminologer som faktiskt medger en ökning av antalet brott, också att vissa grupper har en överrepresantion. GW tror jag har presenterat sådana siffror i Efterlyst, var tog det programmet vägen förresten? Var inte heller det PK, många grova förövare visade sig tala bruten svenska förstårs.

Anonym sa...

Fakta finns att hämta. Redan 1992 hade SCB tagit fram följande fakta:

De strax äver 5 procent icke svenska medborgare som lever (1992 alltså) i Sverige begår:

- 50 procent av all ertappad smuggling
- 40 procent av alla våldtäkter
- 30 procent av alla mord
- 30 procent av alla stölder och snatterier.
(Källa BGF)

1996 gjordes en undersökning av Jan Ahlberg som senare bekräftades förra året om invandrare och invandrares brott.

Resultatet var en kraftig överrepresentation av sexual brott av invandrare från Mellanöstern och Afrika.

Det mest intressanta om jag minns rätt var faktiskt att denna överrepresentation faktiskt kunde konstateras oberoende av social härkomst. Något som tidigare alltid varit ett axiom som bortförklaring.

Då måste alltså förklaringen finnas i regionala normer eller attityder.

Mvh,

/ Sven