Göran Eriksson påpekar att stödet för homoäktenskap är starkt. Ungefär 70 % av svenska folket är enligt opinionsundersökningar för homoäktenskap. Eriksson påpekar att KD är ensamt riksdagsparti mot homoäktenskap och att partiet saknar folkligt stöd. Enligt alla mattematiska modeller jag kan tänka mig saknar KD inte folkligt stöd. KD har väl ungefär 6 % av väljarkåren bakom sig. Om nu 25 % av svenska folket är mot homoäktenskap så är det oerhört många fler än de som röstar på KD. Folket är betydligt mer skeptiskt till dessa äktenskap än riksdagen och riksdagspartierna. Det är märkligt att denna enkla iakttagelse inte görs av utbildade journalister. Eller så är det just det som inte är märkligt, om vi nu skall titta på all kritik som många riktat mot vårt lands journalistkår och tidningar.Länk SvD
13 kommentarer:
om frågan hade varit :
Ska homosexuella få ingå partnerskap borgerligt, äktenskap borgerligt, äktenskap i kyrka.
Då hade det säkert sett annorlunda ut.
dessa 70% hade säkert legat på första valet med en del på det andra och nästan 0 på det tredje, dvs ungefär som det är idag. Tror du folk förstod vad de svarade på?
Varför ska homosexuella få gifta sig i kyrkan? De står vanligtvis för saker som kyrkan förkastar. De kan väl skapa sig ett eget samhälle, istället för att snylta på och baktala kyrkan. Vilket de alltid gör i "sanningens" namn.
Artikeln i SvD följer klassiskt mönster, lobbyfråga följs upp med opinionsundersökning som vrids i önskad riktning. Bieffekten att passa på och tvåla till Kd är lite överraskande om än inte förvånande. Krafterna bakom denna typ av homosexpropagande har ju länge haft ett horn i sidan till de relativt marginaliserade konservativa kristna krafter som finns kvar, medan man ohejdat vurmar för wahabitiska shariaförespråkare med ngt slags hopp om att få dessa "på bättre tankar senare".
Hundratusentals svenskar är faktiskt kristna, utöver de som är medlemmar och säger sig inte vara troende. Dock är media väldigt duktiga på att tysta åsikter.
Därför är det med glädje som BV&SEA bandat opinionsmötet och gjort det tillgängligt på nätet; http://ml.crossnet.net/t/67667/486194/610/0/
SOU 2007:17 är fullständigt bristfällig, saknar helt barnperspektiv osv. Den visar i princip bara att lagen går att ändra. Jaha? Det kunde väl vem som helst meddela. Stinker beställningsjobb.
Notera i sammanhanget att Frankrikes utredning, som gjordes grundligt, avslog homogifte; och idag har en mycket barninriktad lagstiftning. (Ungefär; varken homo eller hetero har rätt till barn, men barn har rätt till sina föräldrar). I övrigt leddes den av en socialist, utredningen alltså.
Jag skiter i denna fråga, och jag skiter i kristendomen, men jag tycker inte att man med politiska medel kan påtvinga en religion nya regler. Att *förbjuda* vissa religiösa vanor med politiska medel är ett måste, för att förhindra t.ex. könsstympning och så. Men att tvinga religionerna att "lägga till" saker? Nej.. faktiskt inte. Religion bör ju vara en angelägenhet för de relgiösa, och eftersom de flesta svenskar inte är religiösa, och jag misstänker att ännu mindre andel homosexuella i Sverige är det, känns det underligt att påtvinga kyrkan denna lag. Borgerligt äktenskap? Visst, alla dagar.
Jag tycker att en relgion som ändrar sina doktriner i takt med vad som är politiskt korrekt för tillfället är mycket underlig. Det som står i den religiösa skriften till religion X torde vara utgångspunkten för hur de ska bete sig (även om den i många fall kan tolkas olika). Att då lägga till och ta bort saker borde rimligtvis uppröra den gud/varelse/etc som från början står bakom skriften och förhållningsreglerna.
@ Andreas
Om du tittat på bandningen av opinionsmötet, så uttalas av de andliga ledarna en beredskap att riskera förföljelse i sin vägran att viga homopar. Men givetvis, pådrivningen av liberalteologer och annat modernistiskt trams, är beklämmande; men på inget vis talande för de hundratusentals kristna i Sverige.
Äktenskapet är samhällsfundamentet, sedan tusentals år, och således inget man ändrar hur som helst.
I övrigt är det intressant i sig med "jag skiter i kristendomen", och att inte se banden mellan den och hur Väst kommit att formas. Eller varför inte banden mellan "jag skiter i kristendomen", och hur det börjat att låta dåligt i knutarna på senare årtionden...
Vad säger ledande företrädare för Islam i Sverige om homoäktenskap? ;)
Marthin>>
Jo, det är väl precis som kritker mot t.ex. mångkulturalism och feminism, de riskerar ju i allra högsta grad förföljelse.
Så visst, i självbevarelsedrift får man väl agera därefter. Vad jag menar är väl att om en religion ändras fundamentalt hela tiden genom tidens gång efter vad som anses vara "bra" i samhället för stunden, kan man fråga sig vad som är det "sanna" i den. Om det centrala i en tusentals år gammal religion tycker att man ska mörda alla människor utom 10%, så kan man inte bara plocka bort den grejen. Man får däremot visa sitt avstånd mot den religionen genom att inte välja den som sin egen, men att "skräddarsy" sin egen religion? Nä, de som gör det tror inte ett uns på den/de gudomar de säger sig stå bakom religionen de följer.
För övrigt ser jag ingen motsättning i att skita i kristendomen och att ändå se banden till hur väst formats. Om vi djupt ska beakta vartenda ideologi som på något sätt format det västerländska samhället till stor del, så blir det bra många ideologier och rörelser vi får sluta "skita i". Att skita i något innebär inte nödvändigtvis att man avskyr något, eller ens ignorerar det. Kristendomen passar dock inte mig för fem röda öre, varför jag skiter i hur de kristna sköter sin religion idag (såvida de inte gör grova övertramp mot rådande lagar eller förespråkar rent horribla saker). För övrigt är väl t.ex. USA ett land som är betydligt bättre än Sverige på att helga vilodagen, s.a.s., men det landet har börjat "låta dåligt i knutarna" de senaste 50 åren också, så det är garanterat mer orsaker än en befolknings djupgående tro som ligger till grund för en välmående stat. Andra exempel är de nästan rena teokratier som finns i mellanöster.. de går (i de flestas ögon) inte heller så bra, trots att befolkningen där är bland de djupast religiösa i världen generellt sett. Men eftersom det är en annan religion kanske du ser det som en annan problematik förvisso.
Min poäng här är snarast hur man tolkar en folklig opinion. KD har kanske 30% av folket med sig i denna fråga, kanske ännu mer eftersom undersökningen är designad, på kryssrutan i SvD var en majoritet mot en förändring i äktenskapslagen. Ändå så tolkar man det så att folk går emot KD:s inställning. Nå riksdagen skall ju vara representativ, det är den ju inte, det borde finnas partier som representerar de konservativa väljarna både i mitten och till höger i betydligt större utsträckning. Det är min huvudpoäng.
Själv tycker jag svenska kyrkan blivit alldeles för politisk korrekt och jag har därför gått ur. Rent tromässigt är jag snarast en agnostiker. Mycket visdom finns också i religioner som Taoismen och vår egen gamla asatro. För att hedra vår historia och vår nationalitet skulle jag väl snarast då inträda i de asatroendes förbund, dessutom är det fan så (om uttrycket tillåts) mycket mer politiskt inkorrekt att bekänna sig till det. Jag kan utan vidare tillstå att jag har vissa besvär med att tro på vår gamla asatros skapelsehistoria, den är nog en smula magstark den också, precis som kristendomens skapelsehistoria. Nä, jag är väl en blandning mellan hedning och agnostiker.
Eftersom jag gått ur Svenska kyrkan så skiter jag nästan i själva sakfrågan, de får göra hur de vill. De gräver sannolikt (Svenska Kyrkan) sin egen grav och jag bryr mig föga längre, inte sedan KG Hammar och Caroline Krook gjort sitt för att vända mig ifrån svenska kyrkan. I stället publicerar jag en sedelärande historia som ni alla kan avnjuta.
En ung ny X-ad präst som var så nervös inför sin första nattvard att han inte ens kunde prata ordentligt. Han rådfrågade då biskopen vad han kunde göra för att slappna av lite. Biskopen föreslog följande:
- Nästa gång, ta ett par droppar vodka i ett vattenglas och drick det. Du kommer genast att märka hur avslappnad du blir. Söndagen därpå gjorde prästen som han blivit tillrådd och kände genast hur avslappnad han blev. Nattvarden flöt på fint och han stammade inte alls.
Efter nattvarden hittade prästen följande brev från Ärkebiskopen på sitt rum.
"Käre Fader
Nästa gång ska ni lägga ett par droppar vodka i ett vattenglas, inte ett par droppar vatten i ett vodkaglas.
Jag tänker berätta om några fel jag lade märket till, så att det inte upprepas nästa söndag:
Den lilla skålen bredvid altaret är inte en toalett.
Försök att undvika att luta er mot statyn som föreställer Jungfru Maria och speciellt att taffsa henne på brösten.
Budorden är 10, inte 12.
Lärjungarna är däremot 12 inte 7. Och ingen av dom är dvärg.
Vi hänvisar inte till vår Herre Jesus Kristus som "JC and the boys".
Vi hänvisar inte heller till Judas som en "jävla skvallertacka".
Bin Laden har ingenting med Jesu död att göra. Syndarna hamnar i helvetet inte i hästarslet.
Fader Vår skall läsas mot himlen, inte genom att göra vågen.
Den typen som satt i hörnet vid altaret som ni hänvisade till som "bögen" och "mögelkäftad transvetit", var jag.
Jag hoppas att dessa saker skall rättas till tills nästa nattvard.
Med vänliga hälsningar
Ärkebiskopen."
@ Andreas
Det var lite därför jag nämnde att Frankrikes utredning gjorts av en socialist, men som ändå kommit fram till att äktenskapet mellan man och kvinna samt barnens rätt till sina föräldrar, är det bästa för samhället. Barnets perspektiv är för övrigt stark i Frankrikes övriga lagar, där enkönade par varken får inseminera eller adoptera osv. För att inte nämna de sociala skyddsnäten, som är mycket familjinriktade snarare än som våra; vilka i princip går ut på att skilja föräldrarna från sina barn. Eller som det heter, ”frigöra kvinnan från hennes kvinnofällor” :S
Den stora skillnaden i Frankrikes och Sveriges utredningar är, givetvis, variablerna. SOU 2007:17 är gjord med i princip en enda variabel; ”Går en lag att ändra?”
I Sverige har äktenskapet attackerats sedan 60-talet, men i och med homolobbyn har det givetvis intensifierats. Det handlar inte om något annat än att urholka fundamentet, äktenskapet är trots allt starkt förenat med kärnfamiljen; Som med enorm hatkärlek varit föremål för storsläggan från svenska vänsterkanten i alla tider. I övrigt så är de homosexuella långt ifrån ense om att deras partnerskapslag inte är god nog, det är som sagt inte främst de själva som driver på detta; men deras ”kärlek” är dock ett av argumenten.
Detta framträder särskilt tydligt då en ändring av äktenskapslagstiftningen skulle hetsas fram via utskottsinitiativ, helt utan att man gått igenom remissvaren. De bryr sig inte om något annat än att få drämma till med storsläggan.
Som du själv skrev om mellanöstern, så skriver jag vilken dag som helst under på att deras samhällsutveckling har formats av deras religion.
I USA sker det intressanta ting bland flera republikanska kandidater nu, i alla fall enligt mig. Mer om det en annan gång (förhoppningsvis efter landets presidentval med glädjande utgång :)).
@ Robsten
Som en god vän nyligen sade till mig; Om det inte funnits skäl att konvertera till katolicismen förut, så är Helle Klein som präst i Svenska Kyrkan, ensamt, ett skäl nog.
Men nu är det väl Reinfeldt och Alliansen som är på väg att ändra äktenskapslagen väl?
Självklart ska folk få gifta sig borgerligt med den dom älskar oavsett kön. Folk ska födas med samma juridiska rättighter i det här landet. MEN om ett trosamfund ska viga par av samma kön bör det såklart bestämma detta självt, inte staten.
Skicka en kommentar