Att behärska det svenska språket borde vara en förutsättning och ett krav för medborgarskap

Enligt ett förslag från något som kallas Globaliseringsrådet så skall en utomnordisk medborgare kunna få svenskt medborgarskap efter bara två år i landet, om denna visar upp goda kunskaper i svenska. Enligt de två "integrationsforskarna" Dan-Olof Rooth och Per Strömblad så skall inga invandrare möta hårdare krav än i dag, en del får dock betydligt snabbare medborgarskap. Normalt får en invandrad person medborgarskap efter fem år i landet, flyktingar och statslösa erhåller detta medborgarskap redan efter fyra år. Enligt forskarnas förslag skulle det alltså räcka med två år i landet om man uppvisar vissa krav i svenska. Så här skriver de båda "integrationsforskarna" i DN.

Som vi ser det har en sådan modell flera fördelar. Den innebär ökade incitament såväl för att påbörja som för att slutföra sfi. Nyanlända invandrades kunskaper i svenska kan därmed generellt sett förväntas öka. Dessutom krävs ingen omfattande byråkrati - kunskaper om och erfarenheter av hur lämpliga språkprov bör utformas och administreras finns redan i dag inom sfi-utbildningen.

I princip så får man ett medborgarskap enbart genom att genomföra den språkkurs i svenska som staten tillhandahåller invandrare. Lägre krav än så är nog omöjligt att ställa. Annars tar man för självklart att "incitamenten" att både påbörja och slutföra en den s.k. sfi-undervisningen är mycket höga för de flyktingar som kommer till vårt land. Om det redan nu är så att många väljer att strunta i denna utbildning så är det ett tecken på att något är mycket fel redan nu i vår flyktingpolitik. Flyktingar som flytt från sitt moderland och sin hemkultur för att komma till vår kultursfär måste ha en naturlig motivation att lära sig vårt språk, i annat fall är det något i själva flyktingpolitiken som inte stämmer. Vidare skriver Dan-Olof Rooth och Per Strömblad så här i artikeln.

En stundtals infekterad debatt har tidigare förts om förslaget att språkkrav ska gälla för svenskt medborgarskap. De kritiska rösterna här har hävdat att ropen på ökade krav är missriktade - huruvida man är en god medborgare bestäms inte i första hand av hur väl man kan tala och skriva svenska. En politisk majoritet har också avvisat förslag om språkkrav med hänvisning till att konsekvenserna skulle bli orättvisa.

För att bli en god medborgare i Sverige är det en förutsättning att kunna prata svenska, det är självklart inte säkert att man är en god medborgare bara för att man kan prata och förstå vårt språk. Det finns själklart dugliga och rekorderliga människor som ännu ej lärt sig svenska, men om de inte ens har ambitionen att lära sig språket och frivilligt flyttat till vårt land så är det en märklig inställning. En politisk majoritet har avvisat Folkpartiets språkkrav för medborgarskap, det stämmer. Nu finns det sannolikt en folklig majoritet för ett sådant förslag, återigen visar sig sprickan mellan vad våra folkvalda tycker och vad en majoritet av vad själva folket tycker. Denna spricka i åsikter mellan våra folkvalda och själva folket börjar faktiskt bli ett allvarligt problem. Ja, språkkravet kan uppfattas som orättvist då en del har lättare att lära sig språk och andra svårare. Det är likadant med körkortet, en del tar det snabbare och lättare och andra har betydligt svårare att ta detta kort. En del får plugga mer för att erhålla MVG i mattematik, andra mindre. Livet i sig är orättvist och alla vuxna människor har insett det, alla utom våra riksdagsmän och vissa "integrationsforskare".

Länk DN

Länk SvD