söndag, augusti 31, 2008

Grundläggande "systemkritisk" ståndpunkt

Signaturen "Minngor" frågade om jag kunde sammanfatta i en mening vad jag och andra systemkritiska slåss för. Det går naturligtvis inte, så jag skriver här några fler meningar. Det får bli en översikt och grov skiss på det ställningstagande jag gjort.

Vi har en parlamentarisk demokrati i vårt land, egentligen heter vårt styre konstitutionell monarki. Demokrati är ett dåligt styrelseskick, det är dock det minst dåliga av alla styrelseskick vi känner till och har prövat. Andemeningen med en demokrati är att folket skall utöva inflytande på de beslut och den riktning utvecklingen i nationen tar. Denna process sker huvudsakligen genom allmänna val och genom att media granskar makten och beskriver tillståndet i landet.

Vad som hänt i vårt land (och sannolikt inom hela EU) är att de politiker som tillhör de stora riksdagspartierna fjärmat sig från den situation "vanliga" människor befinner sig i. Att bli politiker och speciellt rikspolitiker med heltidslön för sitt politiska värv har blivit en heltidssyssla, en heltidssyssla man kan göra karriär i. Denna tendens har alltid funnits och ligger gömt i det demokratiska system vi har. Tendenserna har dock varit mer eller mindre påtagliga. Göran Hägg beskriver i sin bok "Välfärdsåren" en situation efter andra världskriget fram till att Olof Palme blev statsminister där den politiska makten stod oerhört mycket närmare folket än vad som är fallet i dag.

Det är t.o.m. så att man på allvar kan säga att våra nuvarande rikspolitiker som arbetar heltid med politik har bildat en egen klass, likt forna tiders adelsklass. Anders Isaksson har beskrivit denna utveckling mycket väl i sin bok "Den politiska adeln". Det finns ett flertal kännetecken på denna utveckling. Vår politiska nomenklatura låter positioner och högre tjänster gå i arv, många inom det politiska skiktet kommer från samma släkt (se tidigare artiklar av mig). De har förmåner som inte vanliga människor ens kan drömma om såsom, inkomstgarantin, fri sjukvård etc. De känner framförallt större gemenskap med varandra i riksdagen och andra konstitutioner än med de väljare som faktiskt valt dem. Detta såg vi utmärkt väl under EMU-omröstningen där det mycket tydligt var politikerna mot folket, striden stod inte mellan de politiska partierna. Oerhört vikiga frågor som den om pensionssystemet gjordes upp intern mellan de stora partierna utan att något parti ville blanda in valmanskåren i en demokratisk process.

Denna utveckling (politikerna som egen klass) har också fört med sig att det politiska etablissemanget har sin egen politiska agenda som saknar folkligt stöd i egentlig mening. Projektet med införandet av det s.k. "mångkulturella samhället" har aldrig debatterats med folket eller förts upp som en valfråga inför ett val. Det är helt och hållet ett projekt som den politiska klassen infört på eget bevåg utan att tillfråga folket. Från början är "det mångkulturella samhället" ett liberalt projekt och inte ett socialdemokratiskt sådant som många systemkritiker tycks tro. Samhällsvetaren Christopher Lasch har utomordentligt väl beskrivit detta i sin bok "Eliternas uppror".

För att kväsa kritik mot sitt projekt har den politiska klassen använt sig av och skapat den politiska korrekthet vi nu har i vårt land. Det är inkorrekt att kritisera nuvarande politik på vissa områden och speciellt asylpolitiken och liknande frågor. Stigmatisering används flitigt för att skrämma människor att ifrågasätta projektet. Stigmatisering fungerar som så att den som t.ex. kritiserar vår asylpolitik anklagas genast för att vara "främlingsfientlig" eller "xenofob". Just olika slags fobier används flitig av försvararna av rådande system, trots att dessa benämningar borde vara förbehållet läkare och psykiatriker. Professorn i socialantropologi, Jonathan Friedman definierar politisk korrekthet och stigmatisering så här.

Argument fördöms på moraliska grunder utan att logiskt analyseras. Den fria
diskussionen försvinner, och ersätts av associativa tankekedjor." Påståenden
reduceras till att bedömas som "goda eller dåliga.

Samt

Med "associativa tankekedjor" avses stigmatiseringsmetoden "guilt by
association", som förekommer på två sätt. Ett är att märka ord och utnyttja
ords laddningar för att ge associationer till en extremistisk och/eller
våldsinriktad individ, grupp eller åsiktsriktning, som redan är märkt. Det
andra är att direkt påtala eller påskina någon form av samröre mellan en
debatterande person eller förening och redan märkta. I ställer för att
ärligt bedöma en utsaga blir det viktigare att fråga vem X är och hur X kan
identifieras. Individer, ord och begrepp positionsmarkeras sålunda, en
indelning i gott och ont sker. På ett behändigt sätt slipper de politiskt
korrekta då anföra sakargument, hur väl underbyggt meningsmotståndarens
resonemang än är

John Järvenpää har beskrivit ovanstående process mycket väl i sin bok "Invandring och Demokrati" som torde vara ett standardverk för alla systemkritiska människor. Begreppet "systemkritiska" är ett samlande namn på alla som är starkt kritiska till politiker som en högre klass som fjärmat sig från folket, som vänder sig emot politikerklassens egna projekt och den politiska korrekthet som kommer med detta. Man finner vanligen "systemkritiska" personer in Sd eller ND men de finns också i alla de sju riksdagspartierna. Många "systemkritiker" anser sig vara partilösa i dag och känner leda vid all partipolitik.

23 kommentarer:

Anonym sa...

Det blev en lång mening *S* Här kommer min enkla fiosofi:
Jag påtalar och protesterar i min vardag mot alla politiska beslut som innebär förtryck, nedvärdering, lidande och kränkning av oss eller någon enskild medborgare i mitt land./Minngor

Anonym sa...

glömde l et i "filosofi" *S*/Minngor

Robsten sa...

Right Minngor;-) läste du de böcker jag refererat till skulle du nog utöka din filosofi en smula, men gör inte det, blir bara jobbigt;-)

Anonym sa...

Jag vet. Har liksom varit med ett tag. *S* /Minngor

Anonym sa...

Väl talat. Dags för revolution.

Anonym sa...

Det absolut mest fundamentala med demokrati är att dess regim blott kan fatta beslut som är reversibla, samt ej sätta upp system för att bli där kvar. Och då menas utsträckt ÖVER allt vad majoritet heter.

Det fungerar icke så gott längre, och vad Winston menade med sina ord lär vi bli varse framgent.

Berit sa...

Bra förklarat, Robsten.

En av avigsidorna med demokrati är att valda politiker gör vad de tror är bäst för landet trots att väljarna inte röstade på dem för denna specifika åtgärd och inte heller stöder den.
En annan avigsida är att efter en tid uppstår nya situationer där politikern vidtar åtgärder som går stick i stäv med viljan hos även den mest entusiastiske väljaren och det finns liten till ingen möjlighet att påverka.

Robsten sa...

Håller med Berit, men problemet är större och mer komplext än så, som jag skrivit ovan.;-)

Anonym sa...

Hej,

din definition är rätt men i mitt tycke missar du "den osynliga makten" nämligen de ofattbara belopp som används internationellt för att styra medier, nyhetsförmedling och politiker. Samt media i sig som utövar (troligen) mer makt än något enskilt politiskt parti.

Robsten sa...

Jag har nog missat mer än så. Jag skrev en artikel, inte en bok.

Anonym sa...

John Järvenpääs "Politisk Korrekthet" är också en bra bok. Finns att köpa från Bokus.

Anonym sa...

Bra sammanfattning Robsten!

Den kan tjäna som förenklad förklaring då någon ifrågasätter varför man ifrågasätter. De kan börja med att läsa din artikel och sedan lär det rulla vidare (om människan inte är alldeles förlorad dvs).

Robsten sa...

Så tänkte jag lp.
Ola, ja det är den, jag tycker dock att "Invandring och Demokrati" är snäppet bättre. Bokus är också bättre än ALdibris, de rensar bort inkorrekta böcker mer. Gynna Bokus på Aldibris bekostnad, det är en uppmaning.

itsweden sa...

Minngor:
"Jag påtalar och protesterar i min vardag mot alla politiska beslut som innebär förtryck, nedvärdering, lidande och kränkning av oss eller någon enskild medborgare i mitt land."

Ja, tänk om det var så enkelt. Brottslingar blir ibland kränkta av vissa beslut och ibland blir brottsoffren kränkta av vissa beslut.Det betyder att någon måste måste bestämma när en kränkning sker och vad som är bäst och rimligast. Är den personen som bestämmer det du eller någon annan? Beslut som tas i vårat land kan drabba människor i andra länder dessutom och krångla till det ännu mer.

Anonym sa...

Du har helt rätt Z999 så enkelt är det inte.Nu är det så att jag för många år sedan konstaterade att dom som sitter på makten och fattar besluten som får konsekvenser för oss vanliga människorna lever i en värld för sig.Det enda jag kan bidraga med i min lilla värld är att reagera om jag ser att någon råkar illa ut och försöka att hjälpa till så gott jag kan.Jag jobbar fackligt och har fullt upp att tillvarata mina arbetskamraters intressen när dom får ta konsekvenserna av idiotlagstiftningen som nu den senaste sjukvårdsreformen och begränsningarna i arbetslöshetsförsäkringen.Det är bland annat sådana lagar som faktiskt nedvärderar och kränker väldigt många människor och skapar mycket lidande som faktiskt är en form av förtryck som jag ser det./Minngor

itsweden sa...

Du är en hjälte Minngor i dessa dagar. Tror du förresten att sossarna kommer att ändra på något av de lagar som införts? Jag misstänker att dom inte kommer att göra det.

Personligen räcker det för mig att se reinfeldt på bild för att känna mig kränkt. Ungefär som när brottsoffer ibland tvingas stöta på sina förövare.

Robsten sa...

Känner likadant Z

Anonym sa...

Nu är jag riktigt ärligt. Jag tror att om socialdemokraterna kommer till makten nästa val kommer dom behålla nedskärningarna (eventuellt öka ersättningarna lite grann för syns skull)men öka skatterna igen på grund av någon defus orsak./Minngor

itsweden sa...

Så tror som sagt jag också Minngor. Att öka diverse ersättningar litegrann kostar ju inte på nånting eftersom det går att utförsäkra folk lättare med de nya reglerna.

Visst kan alliansen avskaffa välfärden, men då ska det åtminstone vara motsvarande skattesänkningar. Inte ens dom rikaste tjänar på den nuvarande politiken. Ett av de senare förslagen från alliansen är ju att tvinga kommuner att ta emot flyktingar. Det moderata gnället på robin hood-skatten ter ganska patetiskt med den bakgrunden.

itsweden sa...

Minngor, angående fackligt arbete, facket är ju emot svart arbete eftersom det går emot solidaritetsprincipen när det gäller skatterna. Numera har ju alliansen legaliserat svart arbete genom att skattesubventionera hushållsnära tjänstehjon. Eftersom systemet skapar låglöne/lågstatus-jobb så antar jag att systemet är ämnat att få ner arbetslösheten bland den växande delen invandrare. Jag tycker att facket har protesterat för lite när detta infördes.

Alliansen gläds åt den växande "tjänstesektorn" men jag anser att man måste vara väldigt djupt troende moderat för att se något positivt i det. Att tjänstesektorn växer innebär att vi är på väg att förvandlas till ett uland.

Anonym sa...

Min vän, även i fackföreningen är det samma fenomen med "pampvälde".Låglönejobben var kanske tänkt som arbeten åt dåligt utbildade nyinflyttade. Jag vet inte, men jag vet att även välutbildade ungomar och äldre medborgare tvingas in i dom jobben med dom nya reglerna och det kommer att bli svårt för dom att ta sig ur igen./Minngor

Leo Sundberg sa...

Mycket bra skrivet angående den liberala elitens folkföraktande politik.

Robsten sa...

Tack Leo;-)