lördag, augusti 02, 2008

Stolthet och fördom – ur ett annat perspektiv

Ledaren på DN i dag klappar sig på bröstet hur långt vi kommit i Sverige jämfört med det stenåldersmässiga Ryssland när det gäller tolerans och öppenhet för avvikande grupper. Nu finns det dock människor i Sverige som inte blir bemötta med samma tolerans som ledarredaktionen så målande beskriver. Vi saxar lite citerad text från ledaren och funderar lite längre än vad ledarredaktionen gjort i sin självgodhet. Först står det så här.

Men fortfarande krävs åratal av arbete för att Ryssland ska komma i närheten av Sveriges toleranta klimat.

Ja det stämmer när det gäller sexuellt avvikande beteende (eller vad vi skall kalla det för, homosexualitet räknas väl inte längre som ett avvikande beteende). Men när det gäller människor som är nationalister på något sätt råder det motsatta förhållandet. Det krävs åratal av arbete för att Sverige skall komma i närheten av Rysslands toleranta klimat när det gäller nationalism. Vidare står det om hatbrottslagstiftningen.

Ett av de mest akuta problemen för Rysslands hbt-rörelse är det faktum att sexuell läggning, till skillnad från etnicitet och religion, inte är inkluderat i lagen om hatbrott. Det innebär att ingen kan dömas för hatbrott mot homo-, bi- eller transpersoner, som därmed lever utan rättsligt skydd. För att en lagförändring ska kunna drivas igenom krävs så genomgripande förändringar i det ryska samhället att det kan ta åratal att genomföra.

"Lever utan rättsligt skydd"? Då tror jag vi får göra ett litet tankeexperiment. Tänk er att de tre gärningsmännen som oprovocerat knivskar en man i Tantolunden skulle ha gjort samma sak i Ryssland och blivit gripna. Tänk er ungefär vilket straff dessa gärningsmän skulle ha erhållit i Ryssland, och nu mina kära läsare, skall ni förstås tänka er det "humana" straff dessa "pojkar" som de benämns i tidningarna, kommer att få i Sverige. Ja, de döms för hatbrott i Sverige, dessutom för fel hatbrott, de hatade svenskar i första hand och inte homosexuella, men straffet skulle ändå ha blivit betydligt hårdare i Ryssland. Men vi kan ändå klappa oss för bröstet och säga "titta, vi dömde dem för hatbrott också". Att sedan straffet kommer att bli nästintill löjeväckande i alla fall är inget som ledarredaktionen nämner naturligtvis.

Det finns kritiker inom Sverige av den svenska hatbrottslagstiftningen också. Jag bland annat tycker att ALLA våldsbrott skall dömas hårdare, speciellt när det handlar om oprovocerat våld, vilket nästan alla s.k. "hatbrott" skulle betecknas som. Om några ungdomar är på dåligt humör och helt oprovocerat slår ned en heterosexuell man i en korvkö på småtimmarna så ser inte jag några förmildrande omständigheter. I dag skulle alltså ungdomarna dömas något hårdare om mannen råkade vara homosexuell, fast det egentligen inte spelade någon roll för ungdomarna som utförde gärningen, de ville bara se blod, kvittar vilket blod.

Jag delade flygblad med några likasinnade för några veckor sedan. En kvinna som var med mig blev hotad med fysiskt våld av några unga vältränade ungdomar p.g.a. det systemkritiska budskap som flygbladen innehöll. Det var ju dock ingen idé att polisanmäla, det var ju inget hatbrott. Det är alltså inte själva hatet i sig som bedöms hårdare, utan att det riktas mot vissa grupper. Allt våld och hot mot oss som inte tillhör någon av dessa grupper bedöms alltså mildare. Nu blir ju straffen relativt milda i detta land i vilket fall, men ändå, något sjukt är det med hela resonemanget om hatbrott. Om inte annat så visar det grova överfallet i Tantolunden hur fel det kan bli. Vem hatar egentligen vad? Byt ut hatbrottslagstiftningen med en lag om oprovocerat våld. Nästan alla hatbrott skulle ändå falla inom denna nya lagstiftning, samt en del andra brott också.

Länk DN

3 kommentarer:

Anonym sa...

HUR MYCKET LÖGNER KAN NI TÅLA?

Ska aldrig Sveriges radios stora sommarserie Heliga familjen (= döda kärnfamiljen) någonsin ta slut? Urgamla, manshatande läbbor får ännu en gång representera dagens unga, heterosexuella kvinnor. Urgamla, akademiska råfefeminister, som haft klippkort i Sveriges radios samhällsprogram i 35 år, får återigen mästra oss om hur allting är och skall vara,

Lördagen började med en hes och snubblande kvinnoröst som talade om att hon inte ”ville kåta upp sig”, att hon inte ville låta sin äkta man, det djuret, få tillgång till hennes kropp, och så vidare. Jag orkade inte höra på hennes råa snack utan vred av ljudet. Men när jag efter en stund vred på ljudet igen, fick jag höra lögner, som kunde vara värda att lägga på minnet.

Nämligen kvinnor, som återigen framförde budskapet, att det i grund och botten inte fanns någon skillnad alls på mäns och kvinnors könsorgan. Bara en förlegad uppfattning från 1800-talet. En barnmorska fick rycka in som auktoritet: När kvinnor vill operera om sig till män, så använder man kvinnans slida för att skapa en penis. När män vill operera om sig till kvinnor, så vänder man bara ut och in på penisen, så får man en vagina.

Detta är LÖGN. Transsexuella kvinnors löspenisar odlas fram under ganska lång tid på alla tänkbara ställen på kroppen utom just i slidan. I regel, för att inte säga alltid, på en underarm.

Slutklämmen: På 1800-talet ansåg man att män och kvinnor var olika och hade olika könsorgan. Ja, det var som om de var olika RASER!

Där fick Sveriges radio till det. Om någon alltså påstår, att det också inom människoarten finns olika kön, så är man samtidigt RASIST!

Hur mycket kan man tåla i dårhuset Sverige? Hur mycket som helst, tydligen. När den stora, enhetskönade paraden börjar i eftermiddag med 80.000 deltagare vet jag inte, men om jag har fönstret på glänt, kommer jag att höra det oväsen, som det alltid alstrar i södra Uppland.

Anonym sa...

Dags att flytta. Till Italien kanske där kvinnor ser ut som kvinnor och män är män.

Anonym sa...

Tack Robsten for att du pekar ut det sjuka i journalisternas och politikers resonemang. Det finns inte mycket logik dar.

Sjalvklar behovs det mycket hardare straff for oprovocerat vald. Gatuvald som slutar med att offret dor borde alltid kallas mord, men idag kallas det oftast "grov misshandel eller "misshandel" vilket gor att de skyldiga ofta slipper fangelse och gar losa pa gatorna och fortsatter med att morda folk. Sveig har formodligen de lindigaste domarna i Europa samtidigt som vi har den varsta brottsligheten.

Tack Info for en belysenda beskrivning av hur radion later i Sverige. Sant darskap slipper jag lyssna pa eftersom jag flyttat fran bananrepubliken Sverige flera ar sedan. Det paminner mej om varfor jag flyttade.