I en artikel så står det att "konstfackelever slår tillbaka". Jag tycker de slår tillbaka på ett mycket dåligt sätt, jag tycker rentav att de gör bort sig fullständigt. Jag sitter här och undrar i mitt stilla sinne hur många vanliga skattebetalande människor som känner minsta sympati för Konstfack och dess elever. Är eleverna på Konstfack så dumma att de inte fattar den minimala sympati de får från "vanligt" folk genom de uttalanden de gör i artikeln? Eller är det så att det inte är den målgruppen de vänder sig till? Alltså vanliga hederliga skattebetalande människor som försöker följa lagar och regler så bra de kan, uppfostra sina barn efter alla konstens regler och bidra med vad de kan till samhällets bästa. Jag gissar på det sistnämnda, att eleverna på Konstfack inte bryr sig om "mannen på gatan" utan vänder sig explicit till politiker och media. Bara det är MYCKET anmärkningsvärt.
Vad skriver då eleverna i artikeln? Läs vad en elev, Tove El skriver.
Jag blir orolig. Det är så tydligt att skolan har böjt sig för politikernas kritik. I Sverige finns ett system som sysslar med bestraffning. Det blir märkligt om Konstfack ska försöka sig på att spela den rollen.
Om inte skolan böjer sig för politikernas krav kan dessa lägga ned hela skolan lille vän. Den är skattefinansierad och det är bl.a. jag som betalar hela kalaset. Jag kommer sannolikt, via skattsedeln, få betala dessa människors inkomster framöver också. Detta eftersom få "konstnärer" kan leva på sin konst efter utbildningen. Och ärligt talat, det är inte så förvånande att de inte kan leva på sin konst efter studierna, för vad får de egentligen lära sig? Sedan skall naturligtvis inte Konstfack ägna sig åt bestraffning, vem har påstått det? Men de skall för höge farao följa lagen. En elev som heter John Huntington säger så här i artikeln.
I viss mån sysslar vi med lagöverträdelser. Vi har bytt plats på prislappar i mataffärer och flyttat affischer från lagliga affischeringsytor till olagliga. Jag ser det som ett trotsigt vardagsbeteende som syftar till att bryta normer. Om Konstfack skulle bestämma att man inte får visa sådana verk är det så klart problematiskt för min verksamhet.
Jag ser detta som ett mycket barnsligt och infantilt beteende. Mellanstadieelever brukar syssla med sådant, det gjorde elever på min skola i alla fall. Dessa konstnärer talar hela tiden om att bryta normer. När människor verkligen bryter normer och det politiskt korrekta på allvar (men fortfarande inom lagens och demokratins råmärken) och går med i ett visst parti utanför riksdagen, så brukar inte dessa normbrytare ställa sig upp och hurra direkt. Det visar på att normbrytandet bara är en dimridå för något annat, något barnsligt och infantilt. Om Konstfack bestämmer att eleverna FÅR bryta lagar så har alla skattebetalare i detta land problem. En elev som heter Joakim Forsgren säger så här när DN är på Konstfack och intervjuar.
Det är också viktigt att komma ihåg att lagen inte alltid har rätt och att konstnärer - ja, alla medborgare - har en skyldighet att ifrågasätta om vårt samhälle är format på bästa sätt.
Lagen har kanske inte alltid rätt, det finns lagar jag har kritiserat starkt på denna blogg. Däremot har jag inte brutit mot självklara lagar. Vilken lag kritiserar konstnären när han visade hur en ligist slog sönder en tunnelbanevagn? Var det lagen om skadegörelse på allmän egendom han kritiserade? Vårt samhälle är absolut inte format på bästa sätt, jag kritiserar samhället varje dag på denna blogg. Jag försöker tala om vad som är fel och hur jag vill att det skall se ut. Vad gör dessa "konstnärer"? Jo de slår sönder tunnelbanevagnar och spelar upp falska självmordsförsök. Tyvärr, eleverna på Konstfack misslyckas fullständigt i sin argumentation enligt mig. Jag vill helst slippa betala skatt till denna i grunden sjuka institution, men jag är tvungen att göra det ändå, då jag följer Svea rikes lag. Det är endast våra stränga skattelagar som gör att jag betalar skatt till denna institution, annars skulle de sannolikt inte få ett öre av någon skattebetalare. Samhällskritik är något dessa ungdomar borde lämna över till helt andra kategorier av människor.
Länk DN
69 kommentarer:
Man blir verkligen förvånad över vad de sysslar med. Tydligen är det en trend att förstöra livet för den vanliga människan och se det som konst. Eleverna tror sig står på något sätt över den valiga människan, som en halvgud. Dags att ta ner packet till jorden. STÄNG konstfack. Skattepengar ska användas till sammhällsnytta inte till flummande idioter.
....undra om det är konst att bränna ner konstfack?
Den frågan minn vän, den har jag också ställt mig, människor jag har talat med har också, oberoende av alla andra, också drabbats av denna spontana tanke. Måste vara en kollektiv arketyp just nu, att bränna ned konstfack som det ultimata "performance" eller vad fan de kallar sina ligiststreck;-)
går eleverna på csn eller har de "konstnärs-bidrag" från dag ett när de kommer in eller är det målet som hägrar när de är klara med utbildningen?
robban
Bra skrivet Robsten! Konstfack ger verkligen utrymme för de mest infantila önskningar att blomma ut.
Att flytta prislappar på varor skulle alltså vara ett "verk"?. Säg åt dom att klippa sig och skaffa ett jobb!
Att ingen förstår att konstverket är debatten efteråt, och det som Ni tror är konstverket bara är ramen.
Nu sägs det så mycket dumheter att jag skäms över att bo på samma planet som alla inblandade, och i skenet av detta ter sig graffittikonstnären och kvinnan som frivilligt blev inlåst på psyk som genier.
För övrigt anser jag att med tanke på hur mycket pengar under åren som vi gladeligen skyfflat ut på fria teatergrupper vars enda syfte varit att sprida kommunistisk propaganda, filmer utan publik med samma syfte, böcker utan läsare med samma syfte, tidningar utan läsare med samma syfte, miljardstöd till dagstidningar med syftet att indoktrinera generation efter generation med dubiösa socialistiska ideér etc, samt ännu galnare ekonomisk politik i övrigt, så tycker jag att den krossade SL-vagnen är väl investerade pengar. Samma åsikt har jag om Psyk-resan. Äntligen lite konst som berör. Betänk också Dramatens och Operans bidrag... tror Ni att dessa institutioner går med vinst?
Att konstfack eleverna inte borde ha uttalat sig ser jag inte helt klart på. De är unga och har ännu inte förstått sig på massmedias makt och syften. När syftet är att utmåla dem som bakom flötet så bör man kanske inte uttala sig, eller...? Men det är kanske just därför man ska uttala sig, just för att bevisa nästa tes...
DÅRAR !
Men käre Deevo, om nu "konstverket är debatten efteråt" så deltar jag och andra här ju i själva konstverket just nu. Någon annan deduktiv förklaring finns helt enkelt inte. Du kan ju mena att man måste hylla "konstverket" till skyana för att verkligen "delta i debatten efteråt". Så urbota dum tror jag inte ens du är, då är det förresten ingen debatt alls.
vaddå konst som berör? Några jävla ligister slog sönder busskuren där jag bor, de gick inte ens på konsfack ungdomarna som gjorde det utan var bara vanliga ungdomsligister utan uppfostran eller meningsfull fritid (eller arbetstid). Det berörde folk här oerhört, alla blev pissförbannade. Glas somhundar skall skära tassarna i 8berör hundägarna oerhört mycket) vinden och snön blåser på pensionärer som väntar på bussen, plus att området ser förslummat ut. Om vi andra brände ned konstfack skulle DET beröra de s.k. konstnätrerna jättemycket. varför skall dessa s.k. "konstnärer" alltid beröra andra vanliga skttebetalare jämt? Snart dags att vi gör något som "berör" dem lite grand, så får de fan se hur det är att bli "berörd". Ett mer realistiskt alternativ, som är lagligt, vore ju att inte längre betala ut skattepengar till Konstfack, det skulle "beröra" de s.k. konstnärerena ganska mycket tror jag. Jag deklarerar härmed att jag inte vill bli berörd av slynglar som inte betalat en enda skattekrona i sitt unga liv, eller som ser sig själva som stora "konstnärer" och inte kan levapå sin konst utan skattemedel. Klipp håret och skaffa ett jobb i stället.
Kort och koncist Mingan, men ändå så rätt och substansfullt;-)
Skicka iväg de unga konstnärerna i en tidsmaskin åt vilket håll som helst så kommer de att rodna över sina uttalanden.
Bra konstfacksrektorn!
Jag vill inte skattefinansiera skolor som fostrar dryga typer att tro att de har rött att göra vad andra inte får.
Konst ska provocera, men om den måste vara kriminell så måste det vara helt skilt från skolan och CSN-finansiering.
Och tillåter sig konstnären då att byta prislappar i närbutiken så förstår jag att de är fritt fram för konstens betraktare att börja sabotera den.
Konstnärerna är ju självklart precis lika intresserade av oss som vi förväntas vara av dem...
... eller är det inte så?
Ja Deevo vi förstår att debatten är en del, men som Robsten säger så är detta något som mellanstadieelever sysslar med. Någon skrev bajs på rekotorns dörr och fnissade över rabaldret efteråt. Dessa ska ju vara vuxna människor. Är verkligen detta det bästa de kan åstakomma? I sin desperation över att synas och höras så detta det bästa de hade att komma med. Det är ju pinsamt, och tragiskt. Jag kan tänka mig 100 sätt att beröra folk både fysiskt och psykist men det är poänglöst. Att man sedan utnyttjar tredjepart är oförlåtligt.
Man behöver väl inte gå på konstfack för att skapa """vandalismkonst""", det skapar illbattingarna i mitt bostadsområde minst lika bra. Var måndag morgon finns nya spännande ""konstutställningar"" att beskåda.
Livskonstnären
Ni deltar alla i konstverket "debatten efteråt", ändå verkar inte eleverna på konstfack helt nöjda, märkligt;-)
Hej Robsten, känner för att delta i konstverket ännu en gång;)
Hela diskussionen om konstens gränser är förd upp till ytan just nu, och i bloggosfären rasar samma personer som förordar dödsstraff för fortkörning mot dessa sk konstverk. Kören sjunger högt!
Känner inte de sk konstnärerna, och har inte mätt deras intellekt, men jag måste erkänna att hela polemiken som vi för är lysande - den blottlägger oss till nakenheten. Om de räknat ut detta innan, måste jag erkänna deras geni.
Ha, ha, ja konstverket fortsätter. Men ...på en punkt har du helt fel, och det ÄR en viktig punkt. det är alls ICKE bara personer som förordar dödstraff för småbrott (som de själva inte gör sig skyldiga till. det är en ganska vesäntlig poäng, att det just är vanliga normala människor med vanligtvis sunda värderingar som tycker konstfackeleverna spårat ut.
Tja, jag blottlägger mig intill nakenhet hela tiden på denna blogg, skriver mina innersta tankar om det smhälle vi lever i, personliga tankar om annat behåller jag såklart, inte rätt forum detta för sådant.
Om nu kören sjunger högt (kan man väl hålla med om) är det inte PRECIS vad konstnärerna ville? Då myser de just nu, om just detta var vad de ville. Eller....hade de räknat med liite större medhåll från det etablerade samhället? Jag tror det, vad tror du?
Min analys är denna, att konstfack med elever hade räknat med större medhåll från etablerat håll, fast de visste att "mannen på gatan" inte skulle applodera dem. Nu har det inträffat att det etablerade samhället med det politiska och kulturella skicktet känt av stämningarna från de breda folklagren lite föör mycket, så även de har backat. det är just detta som blivit en missräkning för konstfack. vad säger du om den analysen?
"Väsentlig" heter det, förlåt;-)
Hej, kan du förklara skillnaden mellan "självklara" och mindre självklara lagar och varför de mindre självklara inte är så viktiga i en samhällsaspekt? Handlar det om din personliga smak?
Du får ursäkta, men du verkar inte ha alla tomtar på loftet.
Mvh/ Ludwig
Aha, vi har hittat en formulering Ludde vi kunde dyka ned på. jag skrev inte "självklara lagar" i betydelsen att jag, eller någon annan skall stå och själva avgöra vilka lagar som är självklara och vilka som inte är det. Detta vore ju att nästan bete sig som konstfrakeleverna. jag skrev "självklara lagar" i betydelsen att det borde vara så förbannat självklart att man inte gör så, t.e.x fejkar självmord eller slår sönder en tunnelbanevagn, att precis ALLA borde förståm att man inte gör så, t.o.m. elever på konstfack. det finns ju andra lagar som man skulle kunna tänka sig att inte precis alla medborgare känner till. Lagboken är ju ganska tjock ändå. Jag tycker att min mening med "självklara" lagar fränträder ganska tydligt om man läser texten, framförallt att jag inte menar det du låter påskina. Om man nu inte letar fel med avsikt som man kan dyka ned på vill säga. ha en bra dag;-)
Detta var nog det bästa jag läst om konstfacks-debatten. Jag håller med dig om allt du skriver nästan. Jag tycker att eleverna på denna skola borde tänka över lite vad de säger och gör. Själv så tycker jag att de borde lägga ner skiten.....jag vill inte med mina skattepengar beskosta deras verksamhet.
tack för ordet
Är ...nästan..böjd att hålla med (vore jag beslutande politiker hade jag nog trots allt inte bara lagt ned skolan, ärligt, men vidtagit en massa andra åtgärder) och varsågod;-)
Det enda logiska resultatet av den senaste tidens uppmärksammande av den så kallade konstskolan konstfacks ingrodda satanism är självklart att staten lägger ner skolan.
Varför driver den svenska staten konstskolor överhuvudtaget? Detta är ett väldigt bra exempel på hur skattemedel kan sparas in.
Konstfacks tid som skola driven av de svenska invånarna är förmodligen snart förbi. Det är alldeles för många invånare som sett hur satanism lärs ut på konstfack.
Stoppa den svenska satanismen, stoppa konstfack - och gör det nu.
Kanske ett föremål för privatisering och privat/själv finansiering?
Hmm, trodde konst handlade om att skapa saker, dvs måla/teckna, skulptera mm, men så är det kanske inte, det är väl lite väl oldschool... Bättre att provocera lite understående vanligt folk, som är för dumma för att förstå sig på konst. Nä man kan ju gå och byta lite prislappar i affären, det är ju konst, men bara om man själv är konstnär. Hur blir man konstnär då? Jo man går på konstfack, är man tjej har man svart pottfrilla och så speciella kläder som möjligt, är man kille så odlar man skägg eller varför inte en gammeldags mustasch och skaffar stora brillor fast man inte behöver egentligen, och har så måste man ju såklart skaffa en massa konstiga kläder som ingen annan har. Vad gör man inte för att passa in... Nä hörni, nu ska jag gå in på min toa och göra en liten performance, lägga min den i en plastpåse, åka till telefonplan, och smeta ut den på ett entréparti - då har jag också gjort konst! Fast jag har ju bara vanliga kläder på mig, inga jättebrillor, får jag vara med och leka då???
Nu tycker jag det är lite plumpt att ge sig på kläder och utseende (se Visuella konstnären sa...), men i ljuset om att de pratar om att bryta normer osv så är det rätt kul att de ser fabriksproducerade ut. Kanske detta är kärnan till konstfacks problem, total brist på kreativitet och personlighet.
Kritiken av de två konsthändelserna måste föras på två olika spelplan - dels den konstteoretiska planen och dels i den allmänna debatten där händelserna betraktas på ett mera allmänt sätt.
Den konstteoretiska diskussionen kräver lite förhandskunskaper om man skall ha ut något av den och inte uppfinna hjulet om och om igen. Det betyder inte att man därför kommer att se konsthändelserna som bättre (man kan tycka att de är skit eller ointressanta ändå) eller att man man som enskild ens väljer att ordna in dem under begreppet "konst".
Den allmänna debatten har i detta fall blivit mycket stor, mest pga att båda händelserna förmodligen omfattar både lagbrott och vandalism/misshushållning. Det blir ingen nyttig diskussion pga detta, mest pajkastning och förnekelse.
Frågan om det är konst eller ej, är hopplös och leder antingen till den gamla slutsatsen att allt kan vara konst under rätt förutsättningar (den vedertagna uppfattningen hos de flesta som jobbar med konst på heltid), eller till en statligt dikterad uppfattning som sedan drivs igenom och tvingas på alla, som i Sovjet, Hitlertyskland, bildförbudet i islam etc. Allt annat är "entartete kunst" eller bara tabu. Inget lockande scenario för den som vill att människan skall vara så fri som möjligt både då det gäller att leva och forma sitt liv, och då det gäller kulturutövning, idrott, företagsamhet, debatt etc.
citat från DN-artikeln:
"- Den retoriska frågan som ställs i medierna, om man får lov att göra vad som helst i konstens namn, antyder att konstnären gömmer sig bakom en institution, att konsten skyddar en från att behöva stå för vad man gör. Men det finns inget sådant skydd för konstnärer att falla tillbaka på."
Watkins har rätt, men man måste ändå kritisera uttalandet. Riktigt så enkelt är det nog inte. De som arbetar med konst (konstnärer, curatorer, musie- och konsthallspersonal, kritiker mfl) ger ofta uttryck för en underförstådd önskan om särbehandling. Man sitter alltför ofta fortfarande fast i tanken om att konst är något upphöjt som står över etisk granskning. Detta trots att man i samtidskonsten hela tiden påstår motsatsen, man påstår alltså att konsten närmat sig verkligheten och sas "befinner sig i skiten" som den intresserar sig för och gör konst av. Detta är komplicerat och jag antar att det beror på att konsten i och med det postmoderna skedet, kollapsat rakt in i verkligheten men ändå inte kan klippa banden till det gamla moderna konstbegreppet, eftersom den då skulle drabbas av identitetsförlust och systemkollaps.
Från andra hållet är det lika illa - den allmänna kritiken bygger ofta på samma premisser och man utropar indignerat "Det är inte konst" som om det skulle spela någon roll i verkligheten utanför konstsammanhangen där man sedan vill döma/bedöma verken man för tillfälligt irriterar sig på.
"Vad gör man inte för att passa in... Nä hörni, nu ska jag gå in på min toa och göra en liten performance, lägga min den i en plastpåse, åka till telefonplan, och smeta ut den på ett entréparti - då har jag också gjort konst! Fast jag har ju bara vanliga kläder på mig, inga jättebrillor, får jag vara med och leka då???"
Det här är konst för mig!! Nu utvidgar vi begreppet ytterligare. Jag anser fortfarande att brott kan vara konst.
Verket växer och växer! Men glöm inte bort att göra allvar av dina tankar. Kleta bajs!
Jag jobbar själv med konst, och har en framgångsrik 15-årig karriär inom filmen. Och ingen av de stora erkända konstnärer av olika slag som jag lärt känna klär sig som eleverna du hänvisar till. Det behövs inte om man är ett geni.
Första gången jag hämtade en av världens största på flygplatsen kunde jag inte lista ut vem det var. Iklädd flieströja och Ullaredjeans klev han obemärkt av. De stora har andra kvaliteter än en pseudouniform. Deras konst talar.
Robsten: Jag tror att du har rätt i analysen. De etablerade har alltid varit kappvändare. Nu kan de fegt gömma sig bakom ett uppenbart lagbrott.
Bloggvärlden är stark, och har verkligen tagit ner tidningarnas makt, vilket jag gillar. Alltid har ordet populism varit förknippat med folkets vilja och enfaldighet, som aldrig tidigare kommit fram i ljuset. En handfull har bestämt vad folket ska tycka... den tiden är förbi. I like! Gamla lögner ska begravas men innan de sänks ner i jorden ska de stå på lit de parade i sin nakenhet.
För mig som själv är konstnär är debatten intressant. Oavsett har "konstnärerna" lyckats. De har tom fått etablissemanget emot sig. Jag väntar dock på att psykrese-tjejen presenterar sitt arbete. Då vet jag om min analys har varit något att ha. Oavsett, är konstverket för mig den efterföljande debatten.
Deevo
Oki vi forstätter väl konstverket då Deevo;-)
intressant LP. Håller med om att denna diskussion kan dföras på två plan. Det första planet är. vad är konst, är detta konst? Vi har diskuterat det andra planet, är detta vettigt,. och vi har fått ett rörande enigt svar, så det planet lämnar vi för nu och funderar på diskussion 1, vad är konst.
Jag tillhör dem som INTE tycker att allt är konst. Ety då förlorar begreppet sin inebörd. Man kan di påstå att krig och konflikt är konst, granater bildar intressanta mönster när de river upp jorden, människor som dör gör någon form av "performance art" o.s.v. Vi hamnar i ett mras där varje brottsling kan påstå att det han gjort var ikonstens namn. Så är det faktiskt. att sedan dessa brottslingar får samma straff (vilket de faktiskt INTE verkar få, om de gör det i konstens namn) spelar ingen roll, det är en ursäkt och en förklaring som inte stämmer med verkligheten helt enkelt.
En konstnär pissade på scen inför publik i Juckasjärvi, kallade det konst och skattebetalarna stod för en del av notan. Jag påstår att det inte är konst, kallar vi det konst så leder det ofelbart till att vi skattebetalare skall betala sådan skit. Vem skall bestämma vad som är konst, staten? Nä, staten betalade ju för mannen som pissade i juckasjärvi, så det tror jag inte. Skillnaden mellan våran stat och den i Sovjet består i att våran stat styrs av flumpolitiker. de var kanske inte så demokratiska, gubbarna som styrde sovjetimperiet, men inte fan var de flummiga.
Varför inte låta vanliga hederliga människor säga vad de tycker är konst och inte? vad är vi rädda för? det tror jag skulle vara en bra början.
"Nu tycker jag det är lite plumpt att ge sig på kläder och utseende (se Visuella konstnären sa...)"
Förlåt, jag kunde bara inte låta bli, ha ha. Det är ju så kul bara att man måste delta i klä o klipp sig konstig-SM, för att få tillhöra gänget. Jag är ju grymt avundsjuk på de lyckade bajs-performance människorna. Jag vill också ha bidrag för min pervositet.
@Robsten
Min erfarenhet av diskussionen kring frågan "vad är konst" är ganska deprimerande. Jag jobbar liksom Deevo med konst och har genom utbildning och arbete inom området fått inifrånperspektiv då det gäller att förstå hur man tänker.
Det som är deprimerande med frågan är att man aldrig kan kan komma fram till en definitiv definition. Lars Vilks är nog den konstnär som anstränger sig mest idag för att marknadsföra den definition av konstbegreppet han finner bäst. Jag har inte riktigt häng med i svängarna på sista tiden, men jag tror han lobbar för institutionsteorin och menar att det är den som tillämpas. Det kan nog stämma, men för den sakens tycker jag inte man skall lägga sig platt för det, utan jobba för det man själv finner bäst.
Å andra sidan kan ju frågan om konstbegreppet vara stimulerande också, rent filosofiskt alltså. Diskussionen om konstbegreppet har ju pågått ganska länge i den västerländska kulturen, och den lär fortsätta efter att du och jag gör våra slutgiltiga bergravningsperformances.
Fast jag tycker att mna i detta fallet skall droppa argument som "detta är inte konst" och i den konstteoretiska diskussionen istället säga "detta fungerar inte eftersom..." och parallellt i den allmänna debatten även säga "ni har brutit mot den och den lagen och överträtt de och de etiska gränserna utan att det gav något...".
Jag tänker inte reflexmässigt ta NUG och Odell i försvar bara för att vi har liknande bakgrund och sorteras in under samma titel (som är en MYCKET vittomfattande yrkesidentitet). Redan nu gör "vanliga hederliga människor" sin röst hörd då de helt enkelt knappast går på gallerier och konsthallar som visar konst de inte finner intressant. Att väcka intresse kan behövas ibland. Man kan uppskatta saker mera om man har större erfarenhet, men det måste inte vara så. Om Moderna Museet skulle visa tex Van Gogh, en målare som idag kan älskas av den stora massan, men som utsattes för en del spott och spe på sin tid, skulle publiken komma i stora skaror. Om man däremot skulle visa tysk konceptkonst från 80-taler, skulle endast de närmast sörjande (konstnärer, curatorer, recensenter etc) komma.
Det är den gamla vanliga frågan om vem som skall bestämma över pengarna (tex Konstfacks pengar), de som vill se fina målningar där man kan se vad det föreställer, eller de som vill något annat. Kulturpolitik kallas det väl.
Man kan ju också avskaffa allt offentligt stöd till konsten och låta marknaden reglera sig själva. Jag tror knappast att den smala konsten skulle dö för det. Makten skulle dock till viss del flyttas från politikerna till mecenater (som i USA). Undergroundrörelsen skulle förmodligen bli vitalare och inte så skitnödigt följa John-aktig som den är idag.
För övrigt tycker jag att Visuella konstnärens beskrivning av konsstudenters image är ganska korrekt. Sen får man inte glömma att det även finns de som har något innanför pannbenet och inte bara nervöst försöker passa in i konstnärsrollen. Fast konsthögskolorna är ganska likriktande miljöer liksom många andra sammanhang (tex musikvärlden) med stark gruppkänsla. I bästa fall får studenterna perspektiv några år efter att de utexaminerats, eller så plaskar de glatt vidare i konstvärldsankdammen även då de blir yrkesverksamma. Det är en väldigt liten värld, konstvärlden.
Ja du LP, ingen lätt fråga detta. Var skall man dra gränsen? Omöjligt att svara på, faktiskt. Känner inte till Wilks definition. Jag som inte har utbildning eller erfarenhet kan ju aldrig ens komma med ett definitionsförslag, det skulle enbart vara löjligt. överlämnar det till människor som funderat mer på detta, och som kallar sig konstnärer själva.
På en punkt håller jag inte med dig dock. Jag tycker faktiskt inte (och jag har funderat igenom detta ett antal gånger nu) att spela psyksjuk, att trasha en tunnebanevagn eller att pissa inför publik ÄR konst, jag tycker helt enkelt inte det. OM det vore konst att t.e. pissa på scen, inför publik, varför skulle det då INTE vara konst när alla tusentals fylltrattar pissar ner staden under Vattenfestivalen? Förklara för mig pedagogiskt varför detta då INTE skulle vara konst.
har faktiskt ETT förslag till åtiminstone ett delförsalg till definition. Om samma sak, som utföres på scen eller som perormance,, görs av andra icke konstnärer i det offentliga rummet. Och om det då själklart inte betrakats som konst eller/ är olagligt och betraktas med avsky av minst 80 % av allmänheten så skall det helt enkelt inte få betraktas som konst.
Nej Robster, så här skrev du: "Lagen har kanske inte alltid rätt, det finns lagar jag har kritiserat starkt på denna blogg. Däremot har jag inte brutit mot självklara lagar". Du beskriver i ditt svar vilka lagar du menar vara självklara. Jag undrar vilka lagar du tycker är mindre självklara, vilka du har kritiserat och varför det vore mer ok att bryta mot dem?
Din relativa inställning till lagen motsäger helt ditt grundresonemang. Men så blir det ofta när man resonerar med hjärtat istället för hjärnan.
Bästa häldningar/ "Ludde"
Dessutom är det än så länge inte någon som brutit mot lagen i dessa fall, varken självklara eller mindre självklara. Kulturministern är närmst hittills som kanske brutit mot den möjligtvis i ditt tycke mindre självklara lagen om ministerstyre.
/L
Robsten, du gör ju faktiskt ett definitionsförslag och det är inte löjligt. Eller åtminstone så försöker du definiera vad som INTE är konst, och det är ju en bit på vägen.
Ditt sista inlägg beskriver en av de viktigaste frågorna, nämligen konstens förhållande till verkligheten. Detta var inget stort problem så länge man avbildade (fast även då förekom kontroverser då en konstnär avvek från den traditionella och dittills accepterade avbildningsstilen). Men när konsten började ge sig ut i verkligheten via ready made happenings, aktioner, land art mm, blev det krångligare.
Om man jmf med film så kan man där tydligt se skillnaden mellan det som händer i fiktionen på duken, och det som händer på riktigt. Likadant är det med litteratur, skillnaden är för det mesta tydlig. Musik är lite udda, den är för det mesta "sig själv" och försöker sällan föreställa något. Detta har konsten också försökt sig på då det gäller sk konkret konst. Mondrian är väl mest känd för allmänheten när det gäller sådan konst.
Det som görs av icke konstnärer i det offentliga rummet kan inte kallas konst enligt institutionsteorin. Däremot kan det vara del av ett konstverk. Det som gör att en konstnärs till synes simpla handling (tex att bajsa i en parkrabatt) kan ses som konst enligt inst.teorin, är att det är en konstnär som gör det, att han säger att det är konst, att det diskuteras och sätts in i ett konstsammanhang (kontext), att det erkänns som konst av andra och av institutioner osv.
Det är alltså ett enkelt sätt att definiera vad som är konst. Teorin finns säkert i mycket mera avancerade varianter än jag kan redogöra för, men i grund och botten tror jag man kan förklara den så här.
Man behöver inte tycka om den, men det är svårt att förneka att det är så det fungerar just nu. Teorin kan kanske därför sägas vara beskrivande snarare än ett uttryck för en ambition.
Jag tycker inte det är en bra teori att ha som arbetsunderlag för hur man skall göra konst, den är alltför fattig för det. Men jag håller med om att den beskriver tillståndet ganska bra.
Skrev förresten en egen artikel om denna konst(?)händelse på Every Kinda People, trots att jag i det längsta hade tänkt att låta bli.
Knute gjorde ett intressant inlägg till min artikel. Citat:
"Knute sa...
Samma resonemang gäller religiöst och sexuellt våld med mera, strafflagen räcker gott och får inte urholkas med särregler."
http://everykindapeople.blogspot.com/2009/02/konst-manadens-ickefraga.html?showComment=1235312520000#c1583047754665716960
Man kan ju faktiskt göra den jämförelse Knute gör. Man kan jämföra konstvärlden med den religiösa världen, och de krav på särbehandling som ibland krävs från båda håll.
Det är just sådana reflektioner som bara än mer gör mig övertygad om sekularismens förträfflighet. Vi skall ha så lite särbehandling (positiv som negativ) som möjligt i vårt samhälle! Allt annat leder alltid fel och i förlängningen till förtryck och konflikter.
Konsten klarar sig bäst utan särbehandling, eftersom den då inte lika lätt riskerar att fastna i ett elfenbenstorn. Samma är det med religionen, den skall behandlas och bedömas enligt samma lagar och med samma förnuft och analysförmåga som man betraktar allt annat.
De som vill ha kontroll över konstbegreppet vill det bara för att kunna kontrollera konstens ekonomi. Den fria konsten är inte så fri som den vill tro, eftersom den är beroende av offentliga medel och den definitionsrätt man tar sig då man skall dela ut sina pengar.
vad jag vet Ludde har jag inte brutit mot några lagar, men det kan ju finnas lagar jag inte känner till, då ju lagboken är tjock.
Ludde Att trasha en tunnelbanevagn är ju direkt olagligt, har det skett i samförstånd med "konstnären" är det olagligt. Att fejka ett självmord för att ta upp sjukvårdsresurser i onödan kan också vara olagligt, finns säkert någon paragraf man kan luta sig mot.
Alltså då står vi där igen LP. Om det skall kallas konst när en "konstnär" bajsar i rabatten men inte när ett fyllo gör det. Det är just detta folk inte accepterar. Ett fylla KAN inte måla en tavla, men han kan bajsa snyggare i rabatten än en konstnär kanske, här har vi problemet. Vi kommer INTE förbi det genom att säga att det just är konst för att en konstnär gör det. OM ett fyllo från en parkbänk målar en jättefin tavla, är det INTE konst då för att han inte är konstnär? Det måste bli slutsatsen ju.
Vem skall vi definiera som konstbär blir dessautom nästa fråga? Fyllot på parkbänken kan ju få för sig att han är konstnär när han skiter ned byxorna i fyllan och villan. Då blir i princip allt konst, begreppet har inte längre någon mening alls. Eller skall man ha gått konstfack för att kalla sig konstnär? Ha, ha, det vore noginte så lyckad dessa dagar, att komma med den definitionen. Skall man leva på sin konst för att kallas konstnär (den enda definitionen med substans i) ja då är ju mupparna från konstfack inte konstnärer, kommer aldrig att bli det heller, de kommer sannolikt aldrig att leva på sin perfomance, om man inte räknar som livet i en cell med mat och husrum som att leva på egen försörjning. Detta löser INTE vårt problem.
Just det Robson, "kan vara olagligt" är det närmsta du kommer en fällande dom. Utan en sådan är hela det här resonemanget om brottsligt irrelevant, eller tycker du det ingår i vår demokratiska princip att en bloggmobb skall bestämma om man är skyldig eller inte?
Jag är övertygad om att ingen av de två kommer dömas för något brott, fallen kommer inte tas till domstol.
Om inte medieintresset avtar kommer det sannolikt vändas till en skandal åt andra hållet.
Så det klokaste för dig Robson vore nog att sjunka tillbaka i TV soffan, sprätta upp en folköl och njuta av melodifestivalen, istället för att hesta upp dig över var dina få skattekronor hamnar. Liksom vad det gäller lagen är det i praktiken andra som avgör rätt och fel i det avseendet, och tur är väl det?
/Ludde
Just det Robson, "kan vara olagligt" är det närmsta du kommer en fällande dom. Utan en sådan är hela det här resonemanget om brottsligt irrelevant, eller tycker du det ingår i vår demokratiska princip att en bloggmobb skall bestämma om man är skyldig eller inte?
Jag är övertygad om att ingen av de två kommer dömas för något brott, fallen kommer inte tas till domstol.
Om inte medieintresset avtar kommer det sannolikt vändas till en skandal åt andra hållet.
Så det klokaste för dig Robson vore nog att sjunka tillbaka i TV soffan, sprätta upp en folköl och njuta av melodifestivalen, istället för att hesta upp dig över var dina få skattekronor hamnar. Liksom vad det gäller lagen är det i praktiken andra som avgör rätt och fel i det avseendet, och tur är väl det?
/Ludde
Att definiera vem som är konstnär är också en intressant fråga Robsten.
Arbetsförmedlingen Kultur (dit bla bildkonstnärer förväntas vända sig om de är arbetslösa och inte kan försörja sig) har hittat på egna definitioner för att bestämma vem som skall få vara inskriven där. Citat:
"Den sökande ska under tre av de senaste fem åren ha uppfyllt ett flertal av nedanstående kriterier:
* erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt, eller annat enskilt konstnärsstipendium eller
* erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning eller
* deltagit i utställning på konstmuseum, konsthall, etablerat galleri eller inköpts av offentligt museum, Statens konstråd, annan offentlig institution eller
* på annat sätt påvisat att den sökande är etablerad på den konstnärliga kulturarbetsmarknaden."
Detta kan naturligtvis inte användas då man mera allmänt skall avgöra vem som är konstnär.
Allt handlar om makt och pengar. Många har mycket att förlora på att konst- och konstnärsbegreppet försvinner. De vill inte förlora sina tillkämpade positioner, även om en del inser att begreppen är mer eller mindre meningslösa idag.
Bäst vore att försöka närma sig allt så förutsättningslöst som möjligt, och bedöma det från fall till fall. Nu är alla, kunniga som okunniga, fulladdade med vanföreställningar när det närmar sig det som kallas konst, just för att det kallas konst. Man kan inte se nyktert på saken helt enkelt. Det är nästan religiöst.
Jasså vi är sugna på lite debatt denna söndagskväll ludde;-) Att trasha en tunnelbanevagn är utom allt tvivel olagligt. Det som är frågan är vilken roll "konstnären" spelat vid själva aktionen. Har han t.ex. varit med och planerat den (vilket är mycket rimligt att anta, skall han ha kommit av en slump och sett på samt filma?) så ÄR det olagligt. Att uppta skukvårdens resurser genom fejk är nog olagligt det också, men jag är inte insatt i vilka paragrafer som gäller. Moraliskt etiskt så är det onödigt att ens diskutera.
Bloggmobb? Ja nu är det ju vanliga människor som driver bloggar, till skillnad från tidningar, men i just detta fall verkar både bloggar och tidningar vara rörande eniga, samt 95% av befolkningen. var just inne på facebook, där har man startat en grupp, "inga fler pengar till konsfack", redan över 2000 medlemmar. Så du lär få det svettigt Ludwig, alla rikstäckande tidningar har också drgit detta med olagligheten i det hela. Vore jag dig skulle jag nog backa mina positioner en smula, ha, ha.
Däremot tar jag det för troligt att ingen kommer at dömas för brott, typiskt i vårt land, ALLA (förutom du) är ens om att brott har begåtts, ändå kommer ingen att dömas, förmodligen. Förjävligt om du frågar mig.
Oki LP, jag fick inte svar på mina frågeställningar, men låt oss lämna det då.
Ta det från fall till fall, ja då är ju oerhört många förkrossande överrens om att detta INTE är konst. Experter och okunniga? Jamen vilka är kunniga då och vilka är okunniga? Eleverna på Konstfack verkar inte ha koll, inte ens han som är rektor verkar ha koll. Vilka skall betraktas som kunniga? Här har vi det unika att de som BORDe vara kunniga fullständigt har tappat alla koncepter. Det sunda förnuftet kommer från folk som inte alltför frekvent besöker kulturella intutioner, faktiskt.
Allting skulle vara så mycket lättare om konsten ej var så starkt offentligt finansierad.
I en liberal kontext skulle man kunna definiera en konstnär som någon som lever på sin konst genom att folk köper verken genom sin egen vilja och ej indirekt finansierar det genom statligt stipulerat tvång.
Idag finns inget behov för konstnären att försöka vara en del av samhället utan kan hänge sig åt totalt menlös konstnihilism då pengarna ändå trillar in genom offentliga bidrag.
Det absolut mest intressanta med dagens konstnärer är att de är sådana fejkrebeller. Se på debatten om Markus Andersson och den totala paniken hela konstsverige verkade lida av. Väldigt få i det officiella konstsverige verkade kunna förhålla sig till oljemålningar föreställandes lintottar och svenska historiska motiv på ett normalt sätt.
Markus får man väl anse vara en äkta rebell som vågar måla tavlor föreställandes lintottar samt nordisk historia. De konstfackutbildade nissarna och gummorna samt tillhörande kultursidesrecensenter är småborgerliga fejkrebeller av värsta sort. Dessa försöker göra uppror på femåringars vis.
Hmmmm...vi kanske har hamnat i den perversa situationen att de som inte försöker vara rebeller plötsligt blir de verkliga rebellerna?
Robsten, jag är besviken att behöva upprepa mig. Än så länge är ingen skyldig innan motsatsen bevisats, oavsett vad halva Sverige må tycka sig veta. Vilken vinkel kvällspressen använder handlar mest om vad vi vill läsa, men de tar sällan ställning. Jag tror inte någon tidning uttalat sig i skuldfrågan innan den utretts ordentligt.
Du gör det och bevisligen en massa andra, det är lika enfaldigt som sorgligt. Det kallas egenmäktig rättskipning och det brukar vara lynchmobbar som ägnar sig åt sådant.
Det finns facebookgrupper, säkert ännu dummare än den du nämner med flera gånger så många användare, utan att vi för den sakens skull behöver vara särskilt oroliga.
Trevlig kväll! / Ludde
Nej Robsten, det brukar ju mest bli en massa frågor när man snackar om sånt här.
För min del får de gärna kalla de två händelserna för konst, eller folkdans, eller isdans, eller hembyggdsromantik eller något annat.
Det viktiga är hur det funkar, och det verkar inte funka särskilt bra, ja det verkar rent av vara skadligt i vissa avseenden
Forsberg, jag håller med dig i mycket. Dock tycker jag inte man måste ha med i konstnärsdefinitionen att han/hon kan försörja sig på konsten. Man kan försörja sig på andra sätt (de flesta konstnärerna har ett annat jobb bredvid), och ändå göra fantastisk konst. Att ingen köper den kan bero på många många flera orsaker än att den suger. Tidigare nämnde Van Gogh sålde knappast alls medan han levde (hans bror köpte det mesta om jag inte missminner mig), men få skulle idag önska att han inte gjort de målningar han gjorde.
Att många konstnärer är "småborgerliga fejkrebeller av värsta sort" är en ganska träffande beskrivning! Det är en skyddad och sluten värld, den där konstvärlden.
Nä, att försörja sig på konst håller kanske inte det heller. Känner en slöjdlärare som gör konst. Han har levat på det, gått på Konstfack av alla ställen, men han var ju slöjdlärare, han sålde en del som extraknäck, gör det fortfarande. Hmm...men det är skillnad på att kalla saker konst och titeln "konstnär". En icke konstnär kan ju göra stor konst i alla fall.
Alltså "konstnär" kan vem som helst kalla sig, det kan vi inte göra något åt, inte i framtiden heller, det är ju ett redan inetablerat begrepp världen över. Civilingenjör kaninte alla kalla sig, eller läkare. Men en följd av detta är också att den som presenterar sig som konstnär (och är okänd)snarast blir betraktad med misstänksamhet, det blir inte läkare eller ingenjörer. Hur man än vrider och vänder på saken så har man nämligen ändan bak.
Tror att arkitekttiteln inte heller är skyddad. Det står även så på Wikipedia. Det är kanske inte så bra.
Däremot tror jag inte man skall försöka skydda konstnärstiteln, även om jag förmodligen skulle kvalificera mig. De som vill kalla sig för konstnärer och det de gör för konst, skall vara fria att göra det. Kanske sitter det en gammal tant och målar tavlor med katter och blommor dagarna i ända. Vill hon kalla sig för konstnär, så varsågod. Man får bedöma från fall till fall och inse att att begreppet "konst" i sig inte kan vara en kvalitetsmarkör eftersom man då får en totalitär konst- och kultursyn.
Men Ludde, du resonerar rätt horribelt. Anser du att det enda onda/elaka/dåliga/moraliskt förkastliga/etc som en människa kan göra sig skyldig till är att bryta mot ett lands skrivna lagar? Så länge man håller sig inom lagens råmärken är alltså vad som helst okej i dina ögon? Ta då ett annat exempel på ett "konstprojekt" som säkert skulle vara möjligt. Karl ska göra ett konstprojekt, en kortfilm om kärlek och svek. Han börjar dejta en tjej, Inga, som är en känslig själ som dessutom blivit rejält bränd innan (Karl tycker att effekten blir större och mer intressant då). När dom är rejält involverade, varit på släktmiddagar, haft sex, sagt till varann att de älskar varann, så tar Karl upp en ring, går ner på knä... Ingas ögon tindrar lyckligt, hon börjar le... varpå Karl reser sig, kastar ringen åt fanders, pekar på henne och skrattar och säger att hon är korkad, att han inte tycker om henne alls, och att det hela bara varit ett projekt. Tack och hej.
Det här exemplet är att hålla sig inom lagens råmärken. Är det då okej tycker du? Och är det okej att göra det här med skattemedel?
Jag kan säkert ge dig tio exempel till på där åtminstone JAG anser att en människa kan bete sig djävligt illa utan att för den delens skull bryta mot en lag.
Skulle jag rentav kunna kalla mig konstnär, jag skriver ju ganska ofta på denna blogg och en del andra ställen också?
Ludde>> För övrigt måste jag tillägga att din attityd verkar suga rätt rejält. SÄTTET du lägger fram dina argument och kommentarer cementerar verkligen de flestas bild av konstnärer som sittandes på en piedestal och arrogant och nedlåtande säger att "Nämen det här förstår inte ni serrö!". Om du inte kan kliva ner från piedestalen tack vare åratal av indoktrinering, så är det minsta man kan begära att du i alla fall uttrycker dig hövligt.
Jepp Andreas, sedan var det frågan om ifall det gjorts några brottsliga handlingar. att trasha en tunnelbanevagn ÄR UTOM ALLT TVIVEL en brottsling gärning, vem som däremot är skyldig kan ju bli föremål för utredning. jag personligen kan inte förstå det på annat sätt än att konstnären måste varit införstådd med tilltaget, hur skulle han annars kuna filma det, i syfte att göra det till "perfonmance art"? men det kan väl domstolen ta ställning till. han blir väl förmodligen friad, det är min gissning.
Vill dom vara verkligt provocerande så föreslår jag att dom åker ut till Tensta och gör en performance om Mohammed. Detta kommer ofelbart leda till att arga skägglurkar kommer spränga bort konstfuck från jordens yta. Sen kan man ju sätta en prislapp på ruinerna och köttslamsorna. Vem vet, en del av det kanske hamnar på Guggenheim så småningom.
Andreas, tack för din poetiska framställning. Nej det är inte ok att såra någon med ont uppsåt. Det har jag aldrig påstått. Lika lite för en konstnär som för en advokat eller ett affärsbiträde.
Men däremot finns det otaliga exempel på tillfällen då man i efterhand använt sina erfarenheter av att ha blivit sårad, att såra, konstruktivt i sitt konstnärskap. Vi kan ta geografiskt närliggande exempel som Edward Munch, Viktoria Benedictson och Ingmar Bergman.
Vad gäller dessa två fall så vet vi väldigt lite än så länge om vad som verkligen inträffat och i vilken kronologi. Vad beträffar skolans roll så tror jag, i NUGs fall, att de begått tjänstefel om de inte låtit honom använda sin dokumentation till sitt examensprojekt.
Vad jag också menar, som du möjligen förväxlar med arrogans, är att man inte kan räkna med att direkt förstå hur konst fungerar om man inte arbetar med det, lika lite som jag förstår vad du arbetar med utan att sätta mig in i det. Jag är ledsen om du tycker jag har en otrevlig ton.
/Luddis
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstn%C3%A4r
En konstnär är en utövare av någon eller några av de bildskapande konsterna. Många konstnärer arbetar inom flera av konstens genrer som till exempel grafiker, målare, skulptör eller tecknare.
så säger wikipedia om konstnärer, alltså borde ju folk som spelar psyksjuka INTE räknas som konstnärer, dock att spreja ner en tbanevagn är ju bildskapande så det är en konstnär. MEN det är ingen bra konstnär då hans verk var riktigt hafsigt :)
-""Vad jag också menar, som du möjligen förväxlar med arrogans, är att man inte kan räkna med att direkt förstå hur konst fungerar om man inte arbetar med det""-
Nä, det är här det riktigt riktigt stora gapet uppstår. Om en konstnär säger dessa ord, samtidigt som han tar upp sjukvårdens resurser och spelar suicid, och en annan trashar en tunnelbanevagn. Då är nog förståelsen noll från "de som normalt inte sysslar med konst". Kan det möjligen vara så att det är de "som normalt sysslar med konst" som gått vilse?
Öywind Fahlström, vår genom tiderna största konstnär, den enda som nått mer omfattande berömmelse utanför Sverige, ville bygga om Kulturhuset i Stockholm till ett nöjescentra för ny teknologi, drogbruk och sexuella övningar. Vi får förmoda att skattebetalarna skulle förhålla sig minst lika kritiska mot Fahlströms idéer som till NUG och Odell, trots att han genererat mer pengar till Sverige än alla vi på bloggen tillsammans.
Det finns ett gap och det är meningen. Efter ett tag förflyttas allmänhetens medvetande och gapet fylls igen, men då har konsten förhoppningsvis flyttat vidare.
FEL! Det är inte en rörelse åt ett håll, utan en rörelse fram och tillbaka. Konservatism - liberalism (konstnärståndpunkten). Just nu är rörelsen på väg åt det konservativa hållet. Den massiva kritik, även från regeringshåll talar sitttydliga språk. Konstärerna är alltså tvugna att anpassa sig åt "vårt" håll denna gång, så minskar gapet. Om 20 år eller så uppstår den motsatta rörelsen.
Nej Robsten, inte så fel som du tror. Skulle du påstå att vetenskap, filosofi och litteratur också rör sig fram och tillbaka efter en populistisk princip? Det skulle ju också innebära att vårt vetande står stilla, i ett perspektiv på 40 år.
Att regeringen visar prov på en reaktionär kultursyn, inte lika reaktionär som din förvisso, leder inte nödvändigtvis till en bakåtsträvande kultur. Oftast tvärtom, åtminstone i demokratier. Det finns visserligen exempel i historien där man använt sådana medel som föreslagits här i debatten, bränna ner och liknande, men i totalitära regimer som vi idag inte gärna identifierar oss med.
/Ludde
Pro Primo.)hela poängen är just att konsten INTE kan jämföras med övriga vetenskaper, det är ju just vad du gör, det accepterar vi inte.
Pro secundo.) Även de andra vetenskaperna rör sig mellan poler, de kan se lite annorlunda ut naturligtvis. Inom mitt yrke är denna pendelrörelse mycket välkänd och finns t.o.m. beskriven i kurslitteraturen, (pedagogik).
Pro Tertio.)Detta innebär ju inte att vetenskaperna behöver stå stilla. Pendelrörelsen är mellan politiska/filososfiska poler, den samlade kunskapen kan öka ändå, och gör så ofta.
"bränna ner och liknande" är inte förslag jag tar på allvar,d et speglar en djup frustration över konsten av idag. de som sysslar med sådant i praktiken verkar vara konsten själv faktiskt. Rent strikt filosofiskt definitionsmässigt undrar jag om det inte är konsten som är reaktionär (vill tillbaka till det ljuva sextiotalet).
"Öywind Fahlström, vår genom tiderna största konstnär, den enda som nått mer omfattande berömmelse utanför Sverige, ville bygga om Kulturhuset i Stockholm till ett nöjescentra för ny teknologi, drogbruk och sexuella övningar."
Men har det något med Fahlströms storhet att göra i sig?
Om jag minns rätt gjorde Salvador Dahlí ett uttalande om att han ville äta upp sin fru efter hennes död, men är det därför människor anser att hans konst är intressant?
Människor är komplexa och tänker en himla massa vitt skilda tankar som sällan följer en enda strikt linje. Vissa idéer är före sin tid och intelligenta, vissa tankar är före sin tid och meningslösa.
Anonym:
Fahlström rökte Hasch i TV också och gjorde en massa målningar under influens av LSD, som är mycket populära. Till stor del detta och liknande "osvenska" beteenden är det som gjort honom känd och omtyckt.
Men du har rätt i att ingen konstnär skall dömas på så enkel grund, ett uttalande, ett verk. Än mindre borde man döma ut en hel skola eller ett helt konstsamhälle på så knappa grunder.
Robster (och det majestätiska "vi"):
Det du säger är så fullt av paradoxer att det är svårt att bemöta. Inte mins jag att någon sagt att konst är vetenskap. Konstvetenskap finns visserligen, men det är ju inte samma sak.
Jag minns att när det klagades på skolorna för inte så länge sedan så ville lärarhögskolorna har mer pengar till utbildningen för att höja kvaliteten (kanske för att köpa in ny kurslitteratur b.l.a). Det lät som ett rimligt förslag.
Om konstutbildningarna håller för låg nivå så kanske man skall höja anslagen istället för att strypa dem?
I vilket fall så spelar det igen roll, konsten kommer inte bli snällare, svagare eller sämre på grund av att en upprörd allmänhet vill kväsa och hindra dess framfart. Utövarna kommer på olika sätt fortsätta festa på skattepengar, liksom i stort sett alla andra samhällsmedborgare: pedagoger, sotare, präster, sjuksköterskor, programledare, tunnelbaneförare, kulturministern och t.o.m själve konungen.
Bästa hälsningar/ Ludde
-""Jag minns att när det klagades på skolorna för inte så länge sedan så ville lärarhögskolorna har mer pengar till utbildningen för att höja kvaliteten (kanske för att köpa in ny kurslitteratur b.l.a). Det lät som ett rimligt förslag.""-
Nä, en rad dåliga politiska beslut har försämrat lärarutbildningen, har egentligen inget med pengar att göra, utan med politiker som bör ha en hjärna att tänka med, men som inte alltid har det.
""Det du säger är så fullt av paradoxer att det är svårt att bemöta. Inte mins jag att någon sagt att konst är vetenskap.""
Du jämförde konst med vetenskapliga dicipliner, annars hade jag aldrig tagit upp det.
""I vilket fall så spelar det igen roll, konsten kommer inte bli snällare, svagare eller sämre på grund av att en upprörd allmänhet vill kväsa och hindra dess framfart. Utövarna kommer på olika sätt fortsätta festa på skattepengar, liksom i stort sett alla andra samhällsmedborgare: pedagoger, sotare, präster, sjuksköterskor, programledare, tunnelbaneförare, kulturministern och t.o.m själve konungen.""
Nä, vi har kanske våra politiker emot oss. men om "konstnärer" lagfördes för de brott de gjorde sig skyldiga till, och dömdes för dem, så skulle jag vara nöjd i princip. Jag vill inte att konsten skall bli "snällare", jag har ingen åsikt i frågan, what so ever. Konsten får väl göra som den vill, skiter i det, MEN, den som gör sig skyldig till lagbrott skall dömas, att kalla sig "konstnär skall inte ge något som helst skydd.
Utövarna kommer att festa betydligt mindre på skattebetalarnas pengar om det tas politiska beslut i den rikningen naturligtvis. Någon översyn vill jag ha i alla fall. Är jag ensam om den viljan kan vi ju skita i det, är jag inte ensam om den viljan bör nog demokratin göra att det så småningom blir så, att alla märkliga människor som inbillar sig att de skall leka med gegga inte kan finansieras av mig och andra skattebetalare, har de en rik pappa så varsågod.
Sedan har du missförstått något grundläggande (här har vi kanske pudelns kärna) pedagoger, sotare, sjuksköterskor festar INTE på skattebetalarnas pengar, de arbetar och producerar något till samhället, något som medborgarna vill ha. Ofta sliter de ärselet av sig til låg lön. Skillnaden mot vad dessa udda existenser på Konstfack sysslar med är så stor att det blir löjligt att ens snacka om det.
jag bryr mig inte om konsten inte vill bli "snällare" eller "svagare", jag vill helt enkelt inte vara med o betala för skiten längre. Sedan kanske konsten faktiskt bli "starkare" och "bättre" om den är tvungen att ta hänsyn till vissa parametrar som alla andra måste ta hänsyn till. Vi pedagoger kan t.ex. inte producera något som ingen vill ha.
Robster, jag kanske inte vill betala för dina pedagogiska idéer heller, hur mycket du än sliter arslet av dig? Kanske tom mindre ju mer du sliter. För den sakens skull snackar jag inte skit om hela din yrkesgrupp.
Vi kommer inte undan att betala skatt för varandra heller. Om du är arbetslös gör jag det via A-kassa eller socialbidrag. Om du tar ett nytt jobb så är det också sannolikt på något vis knutet till skatt.
Pudelns kärna är att du inte är intresserat av konst, det är fullt acceptabelt. Jag förstår dig, hade inte heller varit intresserad av konst om jag var du. Du förstår inte hur konstens ekonomi är uppbygd eller ens att den finns.
Men att konst finns är ett resultat av en lång rad demokratiskt fattade beslut. Om sådana som du, eller det majestätiska "vi" skulle lägga sig i på samma sätt i varje fråga, oaktat kompetens, skulle Sverige inte klara sig länge. Det är illa nog s.a.s.
Jag upprepar igen: Har inga brott begåtts kommer ingen heller att straffas. Om de visar sig vara skyldig kan jag garantera dig att de lagförs. Men det är inte du som bestämmer det.
Lycka till!/ Ludde
Men snälla Ludde, klart att ett brott begåtts, skall vi ens diskutera om det är olagligt att trasha en tunnelbanevagn? Frågan är hur konstfackeleven är inblandad, det är DET som är frågeställningen, inte om ett brotts har begåtts, det har precis alla redan fattat.
Jag är utbildad inom mitt yrke och hörde till dem som gick ut med högst medelvärde i tentorna. jag anses nog av mina chefer som en mycket duktig pedagog. Jag producerar på lång sikt den arbetskraft som skall betala både mina och dina pensioner. Så ser det ut, antingen du vill det eller inte. Dessutom innebär mina arbetsuppgifter att jag på lång sikt skall förhindra att unga människor hamnar på avvägar och blir improdiúktiva samt belasta samhället och medborgarna med omätligt lidande. Jag vill väl inte få det att framstå som att jag har drabbats av hybris, ursäkta min självgodhet, men jag gör nog fan så mycket mer samhällsnytta än han som filmade en trashad vagn och hon som spelade psyksjuk och belastade vårdresurserna.
Jag är införstådd i att en del av mina pengar jag betalar i skatt går till arbetslösa och andra som har svårt med egen försörjning. Jag har heller aldrig någonsin klagat eller anfört något mot det. Jag har skrivit över 1200 artiklar på denna blogg, du kan läsa dem allihopa, jag har aldrig någonsin klagat över dessa, ibland utsatta samhällsgrupper. Så när du ger dig på mig med pratat om att betala skatt för andra så är det lite fel person du ger dig på denna gång, därmed inte sagt att jag vill betala skatt för ALLT.
Konst skulle nog finnas oavsett demokratiska beslut Ludde, tror du inte?
Sedan är det så att jag faktiskt kritiserar demokratiska beslut, det är faktiskt hela vitsen med denna blogg, själva drivkraften med skrivandet. Man skall och får kritisera demokratiska beslut i en demokrati. Annars är det inte en demokrati. Det är inte bara en fråga om kompetens (även om jag tror våra politkier ibland brister där också)det är en fråga om vilken samhällsvision man har, hur man vill att samhället skall se ut, vilka värderingar man har. Jag är inte ense med regeringen enligt ovanstående, kommer aldrig att bli det heller.
Säg Ludde, om regeringen fattar ett beslut om att skära ned anslagen till Konstfack, är det då inte ett demokratiskt beslut? Är det ett beslut som du får kritisera? Som du rentav kommer att kritisera?
Skicka en kommentar