Bebyggelsens betydelse

Integrationsminister Nyamko Sabuni tar upp stadsarkitekturens betydelse för integration och förslumning av städer och områden. Det är en riktig synpunkt att även denna aspekt har betydelse för den ghettorisering som helt uppenbart har skett i våra storstäder de sista 10 åren. Det är dock inte den viktigaste aspekten, vilket inte får glömmas bort. Så här skriver Sabuni i artikeln.

Alltför sällan diskuteras hur stadsmiljön samverkar med segregationen.

Ja, bland politiker i alla fall. Däremot diskuteras frågan ofta bland vanliga människor som bor i närheten av dessa segregerade områden. På något sätt räknas bara det politikerna själva pratar om. Vidare säger Sabuni i artikeln.

Folkparitet har identifierat 156 bostadsområden i Sverige som präglas av utanförskap. Dessa områden utmärks av låg sysselsättningsgrad, undermåliga utbildningsresultat och lågt valdeltagande. Oaktat etnisk eller kulturell bakgrund är det en utmaning att det i en och samma stadsdel i hög utsträckning koncentreras människor med svaga socioekonomiska förutsättningar att bryta sitt utanförskap. Komplexiteten ökar ytterligare i och med det faktum att människor som höjer sin inkomst eller utbildningsnivå tenderar att flytta därifrån.

Jättebra att folkpartiet lyckats ”identifiera” sådana områden. Vi är några andra som också lyckats ”identifiera” några sådana områden. Vi är några som t.o.m. bor nära sådana områden och påtalat hur det står till i dessa områden så många gånger att vi blivit hesa. Skall vi översätta Sabunis politikerspråk till vanlig svenska betyder det att människor flyttar från slumområdena så fort de får minsta chans, om de t.ex. vill att deras barn skall gå i en skola som är värd namnet och om de inte själva är kriminella. Att dessa områden har en ”låg sysselsättningsgrad” är ett understatement av rang, arbetslösheten är snarare legio. Sabuni talar om ”oaktad etnisk och kulturell bakgrund”, vi kan i alla fall konstatera att de inte bor etniska svenskar i dessa områden. Att vi skall ”oakta” etnisk och kulturell bakgrund betyder att vi inte behöver diskutera immigrationspolitiken antar jag. Sabuni skriver att det är lågt valdeltagande i dessa områden. Det är det säkert, i den mån man röstar så gör man det på Socialdemokraterna, det står utom allt tvivel. Kan det vara en av orsakerna till den ”låt gå” attityd som Sabuni talar om? Har Allianspartierna äntligen insett att vissa grupper aldrig kommer att rösta på dem, hur mycket de än ligger ned och viftar på svansen? Till sist skriver Sabuni så här.

Många förorter är ofta byggda med likriktad stil och storlek. Områden som Rosengård i Malmö och Hovsjö i Södertälje är talande exempel på fortliknande områden, isolerade med få in- och utvägar. Genom att sammankoppla förorter med varandra och förtäta med varierande byggnader skapar vi bostadsområden som inte isolerar och segregerar utan öppnar upp och integrerar.

Men just nu är vi alla glada att dessa områden är så isolerade som möjligt. Vem vill integreras med Rosengård? Vill Sabuni och övriga politiker i riksdagen bli ”sammankopplade” med dessa områden själva? Arkitekturen spelar naturligtvis en roll för den oerhörda ghettoisering som skett i vissa områden av våra storstäder. Men det är inte grundproblemet naturligtvis. Problemen kan inte lösas genom arkitektiska åtgärder följaktligen, även det kan bli ett komplement i framtiden.

Vi har haft en alldeles för slapp immigrationspolitik och integrationspolitik i övrigt. Det är en sanning vi inte kan springa ifrån eller gömma oss för, hur gärna Sabuni eller andra politiker än vill detta. Inget kan ersätta en vettigare immigrationspolitik och en integrationspolitik där vi sätter samma krav på nya samhällsmedlemmar som på gamla. Vi kan heller inte ta emot fler medlemmar i vårt samhälle än vad vi klarar av att ta emot. Det finns en gräns för hur många vi kan ge arbete, utbildning, en bra bostad och som vi kan inlemma med oss kulturellt och socialt.

Länk DN