Att inte se skogen mitt framför ögonen

Niklas Ekdal skriver i en debattartikel på DN om nackdelarna med dagens blockpolitik och att denna politik skulle vara destruktiv och orationell. Ekdal tar många hänsyn och ser flera positiva aspekter av blockpolitiken. Så här skriver han i sin artikel.

Blockpolitiken har aldrig varit mer förljugen och destruktiv än nu. När S i regeringsställning resonerar om en bortre parentes i sjukförsäkringen är det ansvarsfullt, men när alliansen inför den blir den en ”stupstock”. Retoriken är en förolämpning mot medborgarna, som vill ha rationella politiska lösningar. Det som är bestående i Sverige har skett i samverkan mellan blocken – den stora skattereformen, pensionsreformen och åtstramningen av de offentliga finanserna. Med stabila och radikala åtgärder över blockgränsen skulle Sverige gå en fantastisk framtid till mötes, skriver Niklas Ekdal.

Att blockpolitiken är förljugen står utom allt tvivel men Ekdal glömmer en mycket viktig sak i hela sitt resonemang, skall inte väljarna ha något att säga till om. Att gå till val måste väl innebära att valmanskåren just väljer mellan alternativ, sedan får man se vad som har folkligt stöd. Åtstramningarna av de offentliga finanserna var i någon mån nödvändig då det är lika omöjligt för en nation att leva över sina tillgångar som att en familj kan göra så.

Pensionsreformen hade svagt folkligt stöd vill jag mena, den debatterades inte och många människor som jobbat och slitit hela livet får en depression varje gång de tittar i sina orange kuvert. Ekdal frågar inte ens efter något folkligt stöd, vad är själva valet för människor om vi slår ihop de två blocken? I dagsläget kan jag bara se ett alternativ till de sju etablerade partierna, och det är ett alternativ Ekdal helst vill slippa. Vidare i artikeln så står det så här.

Alliansens arbetslinje med mycket piska och lite morot är ingen succé, och det beror inte bara på finanskrisen. För att komma upp i 1990 års sysselsättningsgrad – 84 procent – skulle Sverige behöva nästan 700 000 nya jobb. Borgerlighetens skattesänkningar för 100 miljarder kronor ger i bästa fall en tiondel.

Och ändå så är Sverige i skriande behov av arbetskraftsinvandring och ”flyktinginvandring” för att någon skall torka oss i stjärten när vi blir gamla. En nästan rasistisk invandringspolitik avslöjas här omedvetet. Inte ens rejäla skattesänkningar löser vår arbetslöshet, men var är då denna uttjatade arbetskraftsbrist som i princip skulle börja redan nu? Vidare i artikeln så står det.

Socialdemokraternas och Moderaternas demonisering av varandra kommer att leda till cynism, röstskolk, politikerförakt och framgångar för bisarra småpartier. För förstagångsväljare med vaga begrepp om partiernas rötter blir dagens debatt rena operetten.

Ekdal med flera har oerhört att förstå det enkla faktum att nya partier bygger sin framgång på att människor inte tycker som det ”riksdagsparti” som Ekdal ser som sin högsta dröm. Politikerföraktet finns redan i stort mått, har det helt undgått Ekdal? Ja dagens debatt ÄR rena operetten vi vet ju att de nästan är överens i viktiga frågor, men det gäller regeringsmakt, pengar och makt. Vidare i artikeln står det.

Sverigedemokraterna kan bli tungan på vågen i riksdagen. Bara genom block-överskridande samarbete går de att isolera.
Vi kan inte lita på att Sverigedemokraterna förgör sig själva på samma sätt som Ny demokrati. Med ett starkt brohuvud i politiska församlingar kan tvärtom en rasistisk, nationalistisk och tillbakablickande rörelse växa sig bred även i Sverige.

Självklart vill Ekdal ”isolera” alla partier som tycker lite annorlunda, väljarna skall ju enbart rösta mellan partier som tycker likadant. Den rörelse som växer sig starkare för varje dag är inte rasistisk, den vill ha en annan immigrationspolitik (och då är den rasistisk enligt gängse terminologi). Den nationalism som dessa partier står för är oerhört ljum jämfört med den nationalism som finns i de flesta andra västländer. Vidare i artikeln så står det enligt följande.

Vill Mona Sahlin fortsätta att kombinera massarbetslöshet, inte minst bland invandrare, med stenhård retorik mot Sverigedemokraterna och en migrationspolitik som alltmer går dem till mötes? En friare invandring innebär hårdare krav på att människor försörjer sig själva – alternativet är murar kring en etniskt definierad välfärdsgemenskap.

Men snälla Ekdal, du säger emot dig själva i samma stycke. Inte ens skattesänkningar ger mer än en tiondel av de som nu är arbetslösa jobb, enligt DINA EGNA ord. Ekdal talar om en friare invandring som kräver hårdare tag för egen försörjning, jag håller med. Nu är det ju så enligt Ekdal själv att det behövs nästan en miljon nya jobb för nuvarande befolkning i vårt land. Det logiska och rationella i det Ekdal själv skrivit kan nog de flesta med normal intelligens räkna ut. Jag skulle kunna göra denna artikel hur lång som helst, men vi nöjer oss med en sista sats av Ekdal med hänsyn till läsarna.

Polariseringen mellan de två blocken gör att våra största samhällsfrågor sopas under mattan.

Ja precis, och det är hela vitsen med denna polarisering, har du inte fattat det Ekdal?

Länk DN

OBS! Glöm inte att rösta på partiernas hemsidor.