Gröna Partiet bildas när MP nått sitt zenit

Ett nytt parti har bildats, missnöjda miljöpartister har efter MP:s kongress bildat ett nytt parti. Missnöjet med MP är något som inte förvånar, inte för de som har åldern registrerad med några första grå hårstrån vid tinningarna som undertecknad. Jag minns att MP från början strävade efter att INTE ta efter etablissemanget, i alla fall inte de sämre sidorna. Nu har MP gjort just detta, blivit en del av etablissemanget och maktapparaten. Det kommer lika många innehållslösa floskler från MP som de övriga partierna, t.o.m. i miljöfrågor så blir MP alltmer strömlinjeformad. Förutom då när det gäller kärnkraft där de yrar om en total avveckling, de passar på efter den hemska katastrofen i Japan, LÄNK. 


I den artikel Gröna Partiet (som väl måste stava sitt namn med stort P, trots stavningen i artikeln) deklarerar sin existens skriver de så här.

Därför har vi startat ett nytt grönt parti som bygger på sådana gröna grundbultar som ekologism, solidaritet, grön ekonomi, livsrespekt, jämlikhet, pacifism, social rättvisa och direktdemokrati.

Ja, visst är de stollar, men ärliga sådana i alla fall. Annars trodde man ju att pacifism hörde till det förgångna, typ 60-talet, barrikader, kollektiv och några flaskor rödvin. Direktdemokrati? Ja det är ju förvisso mera möjligt i dagens datoriserade samhälle, men är det inte ett annat ord för vanliga simpla folkomröstningar? Vidare i artikeln.

Partiet tar även tydligt ställning mot korruption och maktmissbruk och går klart längre än de etablerade partierna när det gäller att mota fulspelet i grind. Det är ok att teater är politisk, men det är tragiskt när politik blir teater. 

Hur de kan gå längre än de etablerade partierna med att mota fulspelet i grind innan de ens har startat detta parti torde vara något av en logisk kullerbytta, än kan de väl inte ha hunnit mota något fulspel i alla fall? 


Däremot har de en poäng i mycket av vår politik är teater. Det börjar komma många rapporter om politiker från etablissemanget som viskande ger SD sitt stöd, efter noggrann kontroll att korridoren inte har några extra öron. Vad är det om inte teater? Att som en manisk, påtänd papegoja rabbla mantrat om "allas lika värde" utan att någonsin definiera vad man menar eller att någon någonsin sagt emot med frasen "allas olika värde", vad är det om inte teater i den lägre skolan? Låt oss vara ärliga, politik kommer alltid i viss mån handla om teater, men det vore välgörande med en betydligt mindre dos än vad vi har i dag av den varan. Vidare i artikeln.

Den största faran vi kan se för Miljöpartiets räkning är därför att om partiet ska ”få så många röster som möjligt” och ”växa sig så stort som möjligt” så kommer det tveklöst anse sig behöva fortsätta skala bort det som är obehagligt och konstigt i det rådande etablissemangets ögon. Det försiggår med andra ord en fortsatt gradvis slakt av den ideologiska grunden och kärnfrågorna. För den här processen finns det ingen egentlig gräns. Ungefär som en lök.

Faran med att röstmaximera är större än vad t.o.m. kufarna i GP tror. Vi har det tragiska exemplet med KD som röstmaximerat och slimmat sin profil så till den grad att ingen längre har någon anledning att rösta på partiet. Alla partier kan inte trängas i en tänkt imaginär mitt (en mitt som egentligen alltid blir helt godtycklig). När vi sedan har det förhållandet att riksdagsmännen är liberalare och betydligt mer PK än vad valmanskåren är, så kan det gå riktigt illa, speciellt när riksdagsmännen inte själva verkar vara riktigt medvetna om detta uppenbara förhållande.  


Dagens MP har profilerat sig mer som flyktingvänligt parti än som miljöparti. Det är en tydlig glidning uppifrån och inte en rörelse som kommit underifrån. Dagens MP verkar vara designat för latteliberalerna boende på Söder i Stockholm som företrädesvis jobbar med media, frekventerar rödvinskrogar och koketterar med att de är Bajen-fan. MP:s immigrationsliberala profil passar som handen i handsken för denna grupp, det handlar om att döva sitt samvete och framstå som god humanist. Man kan spä på denna image genom att ge några kronor till de allestädes närvarande tiggarna eller köpa ett nummer av Situation Stockholm (som man aldrig läser). Med denna profil har dock MP nått sitt zenit.

Länk SvD