Vad saknar dina ungdomar Yilmaz?

SDU fick inte vara med i en paraplyorganisation som heter LSU. Det är tydligen en paraplyorganisation för diverse ungdomsförbund. De företrädare jag träffat för SDU gråter väl inte direkt för att de inte fick vara med i denna klubb. Det som däremot går att reagera på är de argument Seher Yilmaz framfört på SvD. Hennes första artikel var späckad med invektiv som "rasist" och annat otrevligt. SDU:s ordförande Kasselstrand skrev en replik som SvD i alla fall tog inte, vilket i sig var en demokratisk handling. Nu får självklart Yilmaz ändå sista ordet i denna meningslösa debatt. Yilmaz skriver så här i hennes (får vi hoppas) avslutningsreplik.

SDU:s ordförande kallar oss hycklare som inte arbetar efter demokratins grund. För oss handlar demokratins grund om att alla människor oavsett ålder har rätt till delaktighet, inflytande och makt och att kunna tillvarata sina mänskliga rättigheter. Vi tror att mångfalden i samhället är en realitet och en möjlighet. Alla oavsett ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck ska ges samma möjligheter och rättigheter. Den synen delar inte SDU.

Att delaktighet skulle vara en av förutsättningarna för demokrati har jag aldrig hört förr, vad blir nästa steg? Vänlighet eller artighet? Inflytande och makt skall vi få genom de val som genomförs och genom att vi får göra våra röster hörda i media, som t.ex. när Yilmaz och Kasselstrand får delge sina synpunkter i en rikstäckande morgontidning. Man anar mellan raderna att Yilmaz förmodligen menar något annat mystiskt inflytande som bara vänstern står för. 


Detta med mänskliga rättigheter är ett rent träsk av olika definitioner. I Sverige och västvärlden har vi t.ex. 100 gånger så mycket rättigheter som de i Jemen. Vore det nu frågan om allmänmänskliga rättigheter så skulle både SDU och SD stå som lysande föredömen om vi skulle räkna in alla jordens nationer. Förövrigt har jag aldrig sett att SDU förvägrar handikappade eller de med annat ursprung de rättigheter Kasselstrand själv har. Exakt vilka rättigheter är det SDU förvägrar de grupper Yilmaz räknar upp? Hon bara påstår "den synen delar inte SDU", detta utan att ge ett enda konkret exempel. Därefter kommer en logisk höjdare i Yilmaz artikel, först detta.

Till skillnad från Gustav Kasselstrand anser vi oss inte ha rätten att bestämma vad ”landets ungdomar” är trötta på eller inte.

Därefter:

Det vi vet är att våra medlemsorganisationer är trötta på rasismen i Sverige och hindren för att människor ska kunna leva sina liv som de önskar.

Retorikexperterna skulle väl kalla detta en klockren oxymoron (självmotsägelse). Sverige är förmodligen en av de minst rasistiska länderna på jorden, då räknar vi ändå in en hel del rasism riktat mot etniska svenskar. Om nu Sverige är så rasistiskt, varför lockar vi då så många immigranter som verkar söka sig just till vårt land. Eftersom vi skrivit på Dublinförordningen så måste de som tar sig hit för att söka asyl smygåka genom hela Europa för att slutligen, som gubben i lådan, ge sig tillkänna just i vårt land. Människor betalar alltså 100,000 kronor till människosmugglare för att ta sig till den rasistiska högborgen Sverige, så trovärdigt. 


Vilka är hindren för att människor skall kunna leva sina liv så som de önskar? Saknas det utbildningsmöjligheter i vårt land? Är de bättre i andra jämförbara länder? Saknas det möjligheter till bostäder? Saknas det bidrag om man får det svårt en period i livet? Saknas det uppställning från skolkuratorer, läkare, psykologer, SFI-utbildning, mångfaldsexperter, socialassistenter eller inkännande politiker? Vad är det som saknas för att Yilmaz ungdomar skall kunna leva sina liv så som de önskar? 

Länk SvD