Hårdare tag inom skolan

I svensk skoldebatt så finns det huvudsakligen två läger, de som är för s.k. "hårdare tag" och de som vill ha en "mjuk linje". Ett parti som Folkpartiet har profilerat sig som ett parti som driver den hårda linjen, V och i viss mån Socialdemokraterna har profilerat sig som partier vilka driver den mjuka linjen. Vad innebär då en "hård" linje? Tar vi FP som fått stå modell för en sådan linje så vill de införa ordningsomdömen, öka lärarnas befogenheter att till exempel ingripa vid bråk. Så mycket mer går inte att utläsa ur deras program, de vill alltså öka lärarnas befogenheter och införa ordningsomdömen. Nu är lärarnas befogenheter hårt kringskurna i dagens skola, en lärare som gör minsta övertramp riskerar jobbet, emedan en elev kan göra oerhört mycket utan att det händer någonting. Skolan kan i dag inte ens flytta en omöjlig elev om inte föräldrarna ger sitt samtycke. Att ändra på detta beskrivs som att vilja införa "hårda tag". De allra flesta av jordens länder har redan "hårda tag" utan att det ses som speciellt hårt, här är Sverige återigen världsunikt, det hela avgörs ju av var man sätter referensramarna, vad som kallas "hårda tag" och vad som kan kallas flum.

Vidare står det i FP:s program

-För att locka fler ungdomar till läraryrket måste skolpolitiken läggas om. Framför allt måste den disciplinära situationen på landets skolor förbättras. Det är inte acceptabelt att lärarinnor blir kallade grova könsord i klassrummet. Lärarna måste också slippa många av de byråkratiska uppgifter som tillförts yrket under senare år. Lärarens huvuduppgift ska vara undervisning och de arbetsuppgifter som medföljer undervisningen, t ex förberedelse och utvärdering av elevernas resultat.

Hur stor del av Sveriges befolkning vill att lärarinnan i klassrummet skall kunna kallas vid grova könsord i klassrummet? En försvinnande liten minoritet, som dessutom inte är riktigt friska i huvudet. Märkligt nog är det "flum och feministvänstern" som står för den "mjuka linjen" inom skolpolitiken, en politik som möjliggjort att kvinnliga lärare blir kallade vid grova könsord i klassrummet, samtidigt förfasar de sig över att sådant kan hända och tar manliga maktstrukturer som inteckning för dessa händelser.

Den mjuka linjen har visat sig stå för elevdemokrati, prat i stället för bestraffningar, alla skall gå i vanlig klass, inga specialklasser, alla skall få komma till tals. En del av den mjuka linjens åtgärder är inte dåliga, en del bra åtgärder har vidtagits när olika klassråd kommit med förslag. Själv så är jag dock en smula pessimistisk, klassråd har tagit upp saker som snuskiga toaletter, de vill ha de åtgärdade så att de kan gå på dessa under skoltid, en högst rimlig begäran kan man tycka. Många gånger har dock ingen uppryckning skett, varför. Jo för att det är andra elever som snuskar ner dessa toaletter hela tiden, för att åtgärda detta på ett någotsånär långsiktigt sätt måste man införa mycket av det som förknippas med "den hårda linjen".

En kritik som den "mjuka sidans" förespråkare ofta framför är att de som vill ha hårda tag enbart åtgärdar symtomen inte de bakomliggande orsakerna till att elever beter sig oacceptabelt. Det är helt riktigt, de grundläggande orsakerna är ofta stökiga hemförhållanden och slapp uppfostran av föräldrar som inte orkar bära sitt föräldraansvar. Skolan KAN inte åtgärda dessa problem, det har aldrig varit meningen att skolan skall åtgärda dessa problem, ingen regering har gett några resurser för att skolan skall kunna ta tag i dessa problem. Vad skolan KAN göra är att bekämpa symtomen så inte andra elever drabbas alltför hårt av att någon elev i klassen har allvarliga problem i sin familj, även den utagerande eleven mår sannolikt bättre i det långa loppet av fasta ramar. Så i stället för att fokusera på skolan skulle dessa humanister, om de menar allvar med sin humanism fundera på vilka andra samhälliga institutioner som verkligen skulle kunna göra en insats vad gäller stökiga elevers grundproblematik. Än har vi dock inte hört någonting av detta från dessa grupper, det är hög tid att både bredda och fördjupa debatten om skolan om vi verkligen vill skapa en skola för alla.

Andra bloggar om: Skola, samhälle