Ja det gör den i en artikel av SvD där avgående politikers inkomstgaranti tas upp. Avgående politiker har en inkomstgaranti för att klara omställningen från ett politiskt uppdrag till ett vanligt jobb. Nu är det så att många lever gott på denna inkomstgaranti väldigt länge, utan att någonsin försöka få ett annat jobb. En politiker som intervjuas i SvD, Inga Lantz säger så här så här i SvD.
- Jag har fått en ekonomisk trygghet sedan jag slutade i riksdagen, så att jag har kunnat måla, kunnat skriva – ja, levt ett gott liv.
Ja, nu var inkomstgarantin inte menat som en hög pension för avdankade politiker (eller var den faktiskt det?) Lantz får 33792 kr i månaden. Denna höga ersättning har hon haft ända sedan 1988, hon har alltså aldrig ens tänkt tanken att söka något jobb.
Vivianne Gerdin, riksdagsledamot för C fram till 2006 och som kvitterar ut 38980 i månaden säger så här i artikeln.
- Ha,ha, ha... Du menar att jag skulle söka jobb! Eller vadå?
Ja det kan man kanske skratta åt. Vi förstår nu vad som menas med ordet "köttgrytorna" som den politiska makten betecknas med. Vi förstår också varför de etablerade partierna ogärna vill ha konkurrens av ytterligare ett parti som just nu står och knackar på riksdagens dörr. De etablerade politikerna vill inte trängas vid "köttgrytorna" naturligtvis. Maud Ekendahl, riksdagskvinna för moderaterna fram till 2006 säger så här i intervjun.
- Är jag då berättigad till, efter de regler som har varit i riksdagen, att få den här garantin, då är man ju dum om man går ut och jobbar, och söker ett jobb
Ja, och dumma är inte de politiker som tagit sig ända upp till maktens finrum. Återigen måste vi påminna om Anders Isakssons bok "Den politiska adeln" där han visar att politiker blivit en klass för sig, våra tiders adelsklass med speciella privilegier. Politiken har blivit en födkrok och en karriärmöjlighet, förmånerna och "pensionsvillkoren" är på den nivån att vanliga människor bara kan drömma om dem. Sedan undrar upprörda politiker varifrån politikerföraktet kommer från. Vi andra undrar varför de redan etablerade partierna slår vakt om sina positioner så fanatiskt att de tar till vilka fula knep som helst för att slippa ytterligare konkurrens. Eller rättare sagt, vi är många som inte längre undrar över just det.
Vi bara måste länka till Strokirks underbara och obetalbara teckning av denna artikel, håll till godo och njut.
Länk SvD
6 kommentarer:
Din blogg är alltid lika intressant att läsa. Hoppas att du orkar hålla på länge, jag är säker på att din blogg läses av allt fler som söker sin information från andra ställen än svenska dagstiningar. Jag tror också att slaget om Sd-väljarna 2010 kommer att till stor del stå mellan ledarskribenter och bloggare. Att "ta" debatten som de etablerade parterna har sagt sig vilja göra tror jag inte att vi kommer att få se, varför ge sig in i en debatt som man har små möjligheter att vinna? Du, Grue, Every kinda people och några till behövs VERKLIGEN som motvikt i dagens informationsflöde.
Som Göran Persson sa till en reporter som jagade honom om (det eventuellt omoraliska i) riksdagspensionen, samtidigt som han tog 100 000 för 40 min föreläsning i eget bolag:
"Har jag gjort rätt, är det moraliskt; har jag gjort fel, är det omoraliskt.
Så enkelt kan det vara.
bannade blogger!
glömmer alltid signaturen...
kommentar ovan:
safflemannen.se
Tack för kommentarerna, det värmer. Jag tänker fortsätta blogga och ge uttryck för mina åsikter och erfarenheter. Får man dessutom lite "pushning" och positiv feedback (finns det inga svenska ord längre?) så orkar man hur mycket som helst;-)
Jag sällar mig till ovanstående, och stämmer in i det de säger. Din blogg är mycket bra, och jag läser i stort sett varje inlägg, även om jag endast då och då kommenterar. Jag är lite nyfiken på en sak, får man fråga hur gammal du är, Robsten? Du behöver inte svara exakt, men svara på ett, säg, 5-årsintervall eller så! (Själv är jag runt 30)
Tack för intresset Andreas, runt 50;-)
Skicka en kommentar