I en artikel på sin blogg tar Wager upp kostnaderna och principerna för de s.k. ensamkommande barnen som söker asyl i vårt land. De barn som tas emot i Sundsvall kostar 723,000 kronor per år och barn. Wager gör en jämförelse med de barn i fattiga familjer som vi redan har i Sverige, de kanske inte får varken mat eller julklappar. Wager gör den alldeles riktiga reflexionen att något är fel. Vi har fattiga svenska familjer där barnen ibland får gå hungriga och gå till skolan med trasiga kläder. Samtidigt kastar kommuner och staten ut enorma summor på barn som har sina riktiga föräldrar i ett annat land. Så här skriver Wager i sin artikel.
"Har Migrationsverket ändrat sin praxis som förr (för bara några år sedan) gick ut på att man noggrant prövade ensamkommande barns och ungdomars asylskäl och att man så snart det gick skickade tillbaka dem som inte hade skäl att stanna för att återförenas med sina föräldrar? Alltså: har Migrationsverkets praxis ändrats så att alla som söker asyl och är - eller säger sig vara - under 18 år mer eller mindre automatiskt får uppehållstillstånd i Sverige?"
Skulle det vara som Wager misstänker här så bryter Migrationsverket mot både lagar och gammal praxis. De personer som inte har asylskäl skall inte få stanna, oavsett ålder. Dessutom skall barn växa upp hos sina föräldrar, det mår de bäst av. Att barn skall växa upp hos sina föräldrar är en princip vi håller hårt på inom landets gränser, att tillämpa en helt annan princip på utländska barn gränsar till rasism. Om nu migrationsverket har ändrat sin praxis så beror det på politiska signaler "uppifrån", alltså från politiskt håll. Så skyll nu inte i första hand på Migrationsverket alla systemkritiker, det är våra politiker i regering och riksdag som bär ansvaret i slutänden.
Länk Sundsvalls tidning
4 kommentarer:
Läs vad Thoralf Alfsson, Sd Kalmar skriver om detta:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/1188067359_175_ankarbarn_enligt_.html
Han kommer att lämna uppdaterad information om detta på sin blogg efter nyår.
En mycket bra artikel om "flykting" -politiken:
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20071224/OPINION/130594571/1025/OPINIONINDEX
Det här med de s.k. "ensamkommande flyktingbarnen". Vad är det som de olika kommunerna egentligen åtar sig?
I Kalmar har man under året öppnat en mottagning för 9 st. av dessa "barn" och byggt om en bygdegård för stora kostnader för ändamålet och anställt cirka 10 personer att ta hand om verksamheten. Då detta diskuterades i Kommunfullmäktige så blev politikerna grundlurade av Migrationsverket.
Det visar sig nämligen att det inte gällde att enbart ta mot dessa 9 st., utan vad man i själva verket gjorde var att öppna en "sluss". Då någon fått permanent uppehållstillstånd och placerats i kommunen är denna skyldig att ordna allt för denna (bostad +++++) och, "som ett brev på posten", stå för alla kostnader för den i de allra flesta fall efterföljande anhöriginvandringen (varför skickades annars ”barnet” till Sverige?).
Då någon av dessa ”barn” placeras i vanligt boende i kommunen, så fylls mottagningsslussen automatiskt på med nya ”barn”. Är det likadant upplägg i övriga Sverige? D.v.s. att politikerna döljer (eller inte begrep?) detta för kommuninvånarna, att man inte enbart tar emot X antal ”barn” utan att det i själva verket öppnats en oändlig ”flyktingsluss” och anhöriginvandring?
Är kort idag.
Frågar bara: Vilka "barn"???
Definitionen vacklar, som alltid beroende på i vilket sammanhang det skrivs om personen.
Skicka en kommentar