Flyktingpolitiken, ett varv till

I dagens ledare på DN propagerar ledarredaktionen för fler flyktingar och fortsatt generösa regler. Ingen torde väl vara förvånad över det. Ledarredaktionens ståndpunkt i denna fråga är välkänd sedan länge. Att det skulle komma en reaktion efter moderaternas utspel i går var oerhört väntat. Dessvärre försöker redaktionen blanda bort korten en smula i sin artikel. Så här skriver redaktionen.

Men en större förbannelse är att endast en minoritet av de asylsökande, långt färre än i många andra länder, erkänts som flyktingar. För att få stanna i Sverige har i stället gällt att man antingen varit anhörig eller att man bär på ett stort lidande.

Men snälla redaktionen, det är ju just det vi som varit kritiska mot flyktingpolitiken sagt hela tiden, en liten minoritet av dem som får asyl är riktiga flyktingar. De har helt enkelt inte kunnat ge dem asyl som äkta flyktingar, då har man i stället gett dem asyl av andra skäl, i stället för att neka dem asyl. I andra länder har denna andel som räknats som äkta flyktingar varit långt större ja, de övriga har fått resa hem igen. Totalt sätt har de flesta europeiska länder tagit emot långt färre flyktingar än Sverige. Vidare skriver redaktionen så här.

Det är svårt att se varför grupper som flyr från vissa konflikter har så lätt att erkännas som flyktingar i andra länder men så svårt i Sverige.

Vilka konflikter menar redaktionen då? Och vilka länder menar redaktionen då? Totalt sett tar Sverige emot fler flyktingar än nästan alla jämförbara västländer. Under konflikten i Irak tog Sverige emot överlägset flest flyktingar. Hälften av alla flyktingar som flydde till väst kom just till Sverige. Redaktionens utsaga liknar misstänkt mycket en ren lögn. Sedan skriver redaktionen så här.

I medborgarskapsfrågan går moderaterna rätt och fel. Rätt genom att påpeka att det i grunden är någonting gott med att människor som kommer hit vill bli fullvärdiga medborgare. Men fel genom att i stycket därefter diskutera möjligheten att frånta människor medborgarskap som erhållits ”på felaktiga grunder”. Vad betyder det? Och efter hur lång tid? Ska den som ljugit om sin flyktväg 15 år tidigare – och därför egentligen skulle sökt asyl i ett annat land – fråntas sitt svenska medborgarskap?

Här använder redaktionen debattekniska skäl som inte är godtagbara. Alla vet att medborgarskap har mutats och köpts. Alla vet att grova lögner förekommit vid medborgarskaps och asylprocessen. Är man grov brottsling och i princip samhällsfarlig är det också rimligt att återta medborgarskapet. Att man sedan inför en preskriptionstid är ingen konstigt eller märkvärdigt.

I grunden handlar det om vilket samhälle och vilken immigrationspolitik vi vill ha. Tyvärr är Sverige delat i denna fråga, och kommer att vara så under överskådlig tid. Jag och en mycket stor del av medborgarna i detta land vill helt enkelt inte ha det samhälle som ledarredaktionen, delar av vänstern, samt liberala kretsar vill ha. Vi vill inte ha samma immigrationspolitik och vi vill inte ha de multikulturella stadsdelar som representeras av Rosengård, Fittja, Alby, Ronna och Hammarkullen. Vi har olika åsikter och våra ideala samhällen ser olika ut. Vi kan dra dessa diskussioner hur många gånger som helst, men vi kommer aldrig att ha samma vision. Vi har liten förståelse för varandras ståndpunkter och bristen på ödmjukhet i denna åsiktskonflikt är monumental. Vi lever i ett delat Sverige. Frågan är bara vem som slutligen skall avgå med något som kan kallas "seger".

Länk DN