Journalisten Kerstin Ekberg har forskat om var journalister som är medlemmar i Journalistförbundet bor i vårt land. Hon har skrivit en utförlig rapport om i vilka bostadsområden journalister föredrar att bo i dessutom. Hela den omfattande rapporten kan laddas ned här. Inte så förvånande så kommer Ekberg fram till att mycket få journalister bor i våra enklaviserade förorter, inte heller bor de på landet eller i det inre av Norrland. De bor inte heller i våra riktiga överklassområden som Danderyd, Östermalm eller Vellinge. Sakine Madon har i Expressen skrivit en artikel om Ekbergs artikel, så här skriver hon.
Högalid på Södermalm i Stockholm toppar i popularitet; där bor hela 371 journalister som kan morsa på varandra i matbutiken och föreslå nästa brunch eller lattefika. Stockholms innerstad lockar 19 procent av samtliga svenska journalister - på en yta där tre procent av svenska folket bor.
1 259 journalister trängs på Södermalm, medan det i Rosengård bor sju och i Angered tio. Så mycket som det skrivs, debatteras och görs reportage om ställen som Rosengård, och ändå så få journalister som bor och lever där.
Den som tror att det inte skapar ett glapp mellan mediebild och verklighet, eller mellan journalister och människor i "journalistfria zoner", kan ju räcka upp en hand.
Mycket få människor lär räcka upp en hand på Madons fråga. Vi har redan anat att det förhåller sig på detta vis, men nu har vi det alltså svart på vitt. Många frågor som ter sig viktiga i tidningsvärlden ter sig inte alls lika viktiga för gemene man. Frågor som är viktiga för förortens människor, som t.ex. trygghet, lag och ordning, ses ur ett annat perspektiv för innerstadsjournalister. De ser i stället brister i vår rättssäkerhet och belyser gärna om någon brottsling blivit orättvist behandlad av någon enskild polis. Förortens människor ser problem med hur samhällets institutioner förfaller såsom skola, vårdcentraler och polisverksamhet, medan innerstadsjournalister gärna belyser om någon enskild lärare i desperation tagit i för hårt mot en elev eller om någon enskild polis på sin fritid räckt långfingret till ett av förortens tuffa glidargäng. De människor som bor och sett verkligheten i de enklaviserade förorterna vi har, kan omöjligt fästa samma vikt vid att en enskild polisman ger långfingret åt ett ungdomsgäng, vars medlemmar i princip räckt långfingret åt alla sedan de var sex år gamla. Till slut skriver Madon så här.
Missförstå mig rätt. Jag är trött på påståenden som "journalister bara skriver dåligt om förorten", inte sällan representerad av någon projektsnubbe eller tjej i hiphopbyxor och Palestinasjal som tycker att journalister ska skriva om för allmänheten totalt ointressanta saker.
Dessa ”projektsnubbar” och ”tjejer i hiphopbyxor med palestinasjal” ger snarast de etablerade journalisterna vatten på sin kvarn och ytterligare ett argument för att fortsätta rapportera från sitt vanliga perspektiv. Det finns ju ett annat samhälle som varken representeras av innerstadsjournalisterna eller dessa ”flummare”. Klart är att många av de problem förortens folk ser, inte uppmärksammas av innerstadsjournalisterna.
8 kommentarer:
Det är ett problem att de flesta journalister bor på samma ställe. Eller är det det? Det tycker inte jag!
Problemet är att dom har glömt av vad demokrati betyder -och det viktigaste av allt är dom INTE ska skriva om vad dom själva tycker. Dom borde istället skriva ärligt om vad som händer i samhället. Gammalmedia har för stort inflytande i Sverige.
Sedan kan dom bo var dom vill.
Skogman.
@Skogman
Jag håller med dig. Var journalisterna bor är inte det största problemet med svensk media. Jag skulle också välja vackra Högalid före t ex Bredäng. Dom behöver inte bo i Rosengård för att skriva öppet om dom problem som finns där. Har dom bara ögon att se med och annat än köttfärs mellan öronen så kan man tydligt se mångkulturens baksida även om man bor på Söder. Problemet är som du skriver att dom har glömt sitt uppdrag. Nämligen att beskriva verkligheten som den är utan det PK-filtret som förstör så mycket i vårt land. Alla präglas självklart av sina egna politiska åsikter men som journalist så måste man ändå ha en förmåga att se utöver dom och se hela bilden.
Det stora problemet i mitt tycke är att vi har så dåliga journalister i Sverige. Det finns självklart lysande undantag men jämför man med utlandet så ligger dom svenska journalisterna väldigt långt efter. Tittar mycket på utländsk media. T ex på Sky News. När President Obama besökte Ryssland härom veckan så gav deras korrespondent på plats långa intressanta utläggningar om relationen mellan USA och Ryssland och vad dom egentligen dom sa i alla vackra tal. Har svårt att se någon svensk journalist gör samma sak. Ja, jag vet att Sverige är en ankdamm och dom inte har dom resurserna som dom stora utländska bolagen men ibland får man intryck att vissa svenska journalister har köpt sitt presskort på Buttericks.
//
Läste Leif GW Perssons krönika idag. Han skriver ett intressant inlägg om muslimer. Självklart "förminskat" med lite PK-ism men man kan läsa klart mellan raderna vad han tycker om våra berikare från MENA. Återigen en äldre man med största delen av sin karriär bakom sig som vågar tala ur skägget.
http://www.expressen.se/kronikorer/gw/1.1644644/professorns-span-nytt
Jag vill också rekommendera Merit Wagers inlägg om hur svenska journalister vilseleder och undanhåller fakta.
http://meritwager.wordpress.com/2009/07/19/skrammande-fakta-ska-ocksa-redovisas/
MS, läs LGW noga en gång till och du kommer att upptäcka att innebörden är just den motsatta mot vad du misstog den för.
Inte underligt heller med tanke på att LGW är de politiskt korrektas överstepräst men med ett språk och en direkthet i tilltalet som vanligt folk uppskattar (och missförstår).
@MatsJ
Jag läste GW's inlägg noga och jag delar inte din uppfattning. Jag vet att han i texten raljerade över olika "tokbloggar" som har olika åsikter i vitt skilda ämnen. Jag tror dock inte att han skulle ta med just det avsnittet om muslimer om han inte innerst inne delar den farhågan. Ibland kan man säga saker på ett sätt för att framstå som PK .
Han har ju inte fel i sak och oavsett bakomliggande skäl så får det nog många att sätta kaffet i vrångstrupen. Det är det viktiga enligt min mening.
Hur får du det till att han är dom politiskt korrektas överstepräst?
Ok, han börjar alltså med att skriva att han uppskattar de reaktioner han får på sina krönikor. Även de som har åsikter rakt motsatta hans egna förmår uttrycka sig på redig svenska.
Detta exemplifierar han med en korrespondent som uttrycker oro över att muslimerna om tre generationer kommer att utgöra den största befolkningsgruppen i Sverige. Alltså ett exempel på åsikter som han inte delar.
Därefter, istället för att argumentera emot sin korrespondent berättar han om en person (muslim får vi förmoda) som sköter hans bokföring och äter sill och nubbe på midsommar och går klädd i kläder från H&M.
Sedan avslutar han dunkelt med att säga att när man går i en tunnel måste man ha uppsikt både bakåt och framåt, vilket i ljuset av det tidigare naturligtvis skall tolkas som en uppmaning att inte stirra oss blinda på historien, varken svensk eller islamsk om vi vill förstå framtiden som, får vi anta, kommer att innehålla en massa svenska muslimer som dricker öl och nubbe.
På många sätt alltså ett retoriskt mästerstycke som kommer att uppskattas av Ann-Charlotte Marteus och Ywonne Ruwaida. Jag vet som sagt att LGW uppskattas av väldigt många svenskar för sin manliga stil och no-nonsens direkta språk, och det är smärtsamt att inse att vi faktiskt inte har många allierade bland Sveriges eliter, inte ens en som låter precis som om han var en av oss.
Alltså man kan ju inte kräva att journalister bosätter sig på ett visst ställe, eller försöka påverka att de inte bosätter sig på ett annat ställe, vi lever ju i ett fritt land självklart.
Men bostadsorten påverkar den verklighetsbild och problemformulering man tar till sig. Förorternas problem kan aldrig bli lika verkliga och allvarliga om man aldrig ser dem med egna ögon.
Det enda problemet med journalistkåren är att sedan 30 år tillbaka har prostituerad sig för att bli tryckta.Det är t.ex. bara att lyssna till de obildade och enfaldiga kvinnor som har monopoliserat SR P1, de interjuvar ständig allt drägg som samhället kan producera (precis som skolorna tar in för föreläsning narkomaner, fyllo, och kriminella) aldrig ett ord om de etniska väldtäkter som dagligen rapporteras, om all kriminalitet som sköljer över lande utfört av invandrare, banditen förvandlas i deras redogörelser till snälla, timida, oförstådda "flyktningar", diskriminerade och illa behandlade.Den moraliserande vänsterpolitiken är rena skämtet, från folkhemmet till djurpark och det är den röd/gröna kloaken som har ådstakommit detta.
Skicka en kommentar