Norell håller inte med Weiderud – vem ljuger?

Både Peter Weiderud, socialdemokratiska broderskapsrörelsen och chefen för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, Leif Stenberg har försäkrat allmänheten om att faran med att Egypten förvandlas till en islamistisk diktatur är försvinnande liten. Weiderud påstår i sin artikel att islamismen har mycket gemensamt med den europeiska kristendomen. Saken är den att varken jag eller valmanskåren i Sverige vill att kristendomen tar över styret i vårt eget land, oavsett hur det förhåller sig med likheterna mellan kristendomen och islam.


Magnus Norell publicerar i dag en artikel där problemen belyses på ett nyktrare sätt än vad Weiderud och Stenberg gett uttryck för i sina artiklar. Så här skriver Norell.

Men efter de första dagarnas försiktiga hållning, har MB klivit fram som en viktig aktör och för första gången även deltagit i samtal mellan regeringen och oppositionen om den framtida utvecklingen i Egypten. Detta är inte så konstigt. Utöver den egyptiska försvarsmakten är MB den enda riktigt väl organiserade kraften i Egypten, inte bara som den största och effektivaste oppositionsgruppen, utan även som en organisation med en väloljad och relativt framgångsrik social verksamhet. 

MB står här för Muslimska Brödraskapet. Norell påpekar att denna organisation bit för bit flyttar fram sina positioner och att organisationen dessutom är välorganiserad och har muskler. Vi frågar oss hur Weiderud och Stenberg så säkert kunde dra sina lugnande slutsatser, de var väl aldrig politiskt motiverade? Så här skriver Norell vidare i sin artikel.

Samtidigt är det viktigt att påminna om den politiska och ideologiska roll MB har, även på lite längre sikt. I motsats till vad som felaktigt påståtts av vissa debattörer, har MB inte tagit avstånd från all våldsanvändning. Avståndstagandet gäller enbart egyptiska förhållanden (och när MB:s ledning bestämde detta splittrades rörelsen). MB har vid flera tillfällen sagt att våld (inklusive självmordsattacker, som naturligtvis inte benämns så) är acceptabelt mot till exempel israeliska mål. Inte heller har man frångått vare sig de antisemitiska attackerna mot judar eller på något sätt dämpat sitt motstånd mot fredsavtalet med Israel.  

Det är allstå samma organisation som Weiderud och Stenberg anser vara ofarlig och demokratisk, inte alls olik kristna rörelser i Europa. Någon av debattörerna har fel och någon annan har rätt, någon ljuger, någon talar kanske sanning. Visar det sig att t.ex. Stenberg, som chef för Mellanösternstudier har fel bör han lämna sin tjänst. En chef för Mellanösternstudier som inte har den minsta kunskap hur islamiska rörelser i ett land som Egypten är beskaffad, är inget annat än ett stort skämt. Vad har studenterna att lära av Stenberg i framtiden? Vilken trovärdighet har han inför dessa? 


Norell avslutar sin artikel med påpekandet av de stora olikheterna mellan religiösa rörelser i väst och islamistiska sådana, tvärt emot Weiderud alltså. Vi får väl låta framtiden utvisa vem av dem som har rätt. Men det kan inte vara så att man offentliggör rena osanningar och duperar allmänheten, för att sedan när facit kommer, låtsas som ingenting. Jag hoppas utvecklingen i Egypten blir så demokratisk som möjligt, för folkets skull. Blir den inte det har både Stenberg och Weiderud försökt (och kanske lyckats till viss del) slå blå dunster i ögonen på oss alla.

Länk DN Norell

Länk DN Stenberg

Länk Newsmill Weiderud