måndag, februari 14, 2011

Var det en positiv revolution?


Revolution kanske är att ta till överord men ”Jasminrevolutionen” i Tunisien har beskrivits som ett folkligt uppror mot en despotisk makt. I vår media har detta beskrivits i lyriska ordalag som något oerhört positivt. Äntligen är regeringen i Tunisien störtad och folket har fått sin vilja igenom. 


Nu läser vi med förvåning hur flyktingströmmar från Tunisien anlänt till ett bestört Italien efter denna revolution. Italienska regeringen är förtvivlad och sannolikt är en betydande del av Italiens befolkning lika bestört. Så här står det i DN.


Då hade antalet migranter som tagit sig till den lilla italienska ön Lampedusa, som ligger närmare det afrikanska än det italienska fastlandet, ökat till kring 5.000. Människor flyr den oro som råder i Tunisien.


Människor flyr den oro som råder? Varför störta regeringen med ett massivt folkligt uppror för att sedan fly den oro som därefter inträder? Detta måste vara en helt ny trend och Miljöpartiet i vårt eget land tycker säkert att denna oro är legitima flyktingskäl. 


Man tycker att människor i Tunisien skall vara glada för att de lyckats störta den regering som så länge hållit dem i ett fast grepp. I stället flyr människor nu när regeringen är störtad. Vad kommer att hända i Egypten, skall människor fly från det landet också när de äntligen lyckats störta Mubarak? Alla andra arabländer står väl också på tur att störta sina regeringar. Vad händer om dessa förmodade revolutioner lyckas, skall man sedan fly fältet?

Länk DN

Länk SvD

7 kommentarer:

Roland Pettersson sa...

Dessa obegripliga araber.
Varför flyr araberna från Tunisien nu när dom tagit makten? Borde det inte vara tvärt om?

Anonym sa...

Vi kan nog vara rätt säkra på att även vi kommer att få får beskärda del av den demografiska tsunamin från Nordafrika. Bara vänta och se. Under tiden så gör de flesta av våra medier och folkvalda sitt bästa för att hjärntvätta oss så vi ska tro att en överdrivet frikostig asyl- och invandringspolitik (och den påföljande multikulturen) är något positivt. Parallellsamhällen med egna lagar och regler poppar upp lite här och var och medan Angela Merkel, David Cameron och Nicolas Sarcozy reagerar mot den överdrivna multikulturens baksidor så fortsätter det svenska etablissemanget att tysta ner de uppenbara problemen och tror att det ska ordna sig.
Jag tycker det snart det är dags att lansera uttrycket "multikultisyndromet" som en slags vidareutveckling av "Stockholmssyndromet". Detta då vissa offer för kriminaliteten och våldet som följer det misslyckade och inbyggt otrygga multikultiexperimentet, även efter det att de personligen utsatts, fortfarande inte tar avstånd från just den urspårade idé som beredde väg för deras offerskap. Tvärtom, de fortsätter att än mer desperat söka och peka på andra förklaringsmodeller, framhäva "kulturkrockar", "dålig uppväxtmiljö" etc. istället för att inse det självklara...

patrik blom sa...

Jag vet väldigt lite om situationen i Tunisien, men de flesta diktaturregimer som faller lämnar efter sig en hoper byråkrater och administratörer, poliser (hemliga och andra) och andra grupper som varit anställda av eller tjänat på regimen och varit regimtrogna i eget intresse. Sådana kan ju ha skäl att oroa sig när deras beskyddare störtas. Tja, en hypotes i alla fall.

Anonym sa...

Hörde på radio (P1) att det är ca 8 000 brottslingar som flytt ur tunisiska fängelser i samband med upproret. Många av dessa söker sig till Europa som "politiska flyktingar".

Håller också med den kommentar här som påpekar det uppenbara i att det under diktaturen krävts en hel del personal för att hålla folket i schack. Risken för dessa - om de stannar kvar i landet - är folkets hämnd.

Så: Europa har att - återigen - se fram emot att få förmånen av att inlemma en uppsjö sekunda element i sina befolkningar.

Något nytt under solen?

Anonym sa...

De tunisiska myndigheterna har börjat reagera och har sett till att militären har börjat patrullera stränderna.
Flertalet av de som kommit till Italien lär snart vara tillbaka i Tunisien.

Anonym sa...

@ Roland Pettersson
1- Dessa människor flyr inte oron i landet utan snarare det hopplösa sociala läget och den fattigdomen Tunisien befinner sig i just nu. De flyr inte av politiska skäl.
2- Det finns i princip inga "araber" i maghreb (tunisien-algeriet-marocko). 98% av de du kallar för "araber" är i själva verket arabiserade berber (enligt genetiska studier som nyligen genomförts). Tom deras dialekt är nästan obegriplig för resten av resten av arabvärlden (egypten och österut). Sök på "Tunisian Arabic" på wikipedia....
3- "Araberna" är inte mer obegripliga än någon annan folkgrupp. Det skedde en liknande flyktström från de gamla öst-staterna till väst de första åren efter östblocketskollaps i början på 90-talet pga av fattigdomen i dessa länder...

Robsten sa...

"1- Dessa människor flyr inte oron i landet utan snarare det hopplösa sociala läget och den fattigdomen Tunisien befinner sig i just nu. De flyr inte av politiska skäl."

Låter rimligt och var väl min första tanke. Alltså kan de inte få asyl.