torsdag, april 16, 2009

Svensk naivism


Jag läser med stigande förvåning ordvändningarna Carina Rydberg använder när hon beskriver en poet och muslim vid namn Mohamed Omar, som tydligen förvandlats från en moderat och förnuftig muslim, till en fundamentalistisk sådan. Denna omvandling skulle skett sedan Israel invaderade Gaza och ställde till lidande för befolkningen där. Denna Omar skall efter konflikten i Gaza ha förändrat hela sin världsbild, börjat förneka förintelsen samt stöttat regimen i Iran bl.a. Så här skriver Rydberg.

Men det stod snart klart för mig, att Omars nyfunna lojalitet inte begränsade sig till Hamas och den palestinska frågan, utan även rörde Darfurkonflikten, massakern i Kambodja, och Förintelsen.

Jag har inget facit eller sitter inne med någon absolut kunskap i frågan, men jag reagerar rent instinktivt när någon plötsligt omvärderar hela sin världsbild p.g.a. av en sådan händelse som invasionen i Gaza. Jag tror helt enkelt inte på Omars förklaring. Jag antar att han hela tiden varit mycket mer radikal än vad han velat visa. Han tyckte måhända det var en bra tidpunkt att gå ut med sina verkliga åsikter efter det som hände i Gaza. Rydberg försöker argumentera med Omar på hans egen blogg, där han såklart har en hel del anhängare. Så här skriver hon.

Fler och fler deltar i denna debatt. Jag är en av de få på bloggen som opponerar mig mot det ena argumentet vansinnigare än det andra. Jag efterlyser fler som är redo att ta ställning för humanismen och respekten för människoliv.

Tja, det blir lite svårt när Rydberg försöker debattera med Omar på hans egen planhalva såklart. Rydberg tillhör heller inte den del av befolkningen som blivit alltmer skeptiska till det ökande muslimska inflytandet och som redan för länge sedan sett dessa tendenser. Hon tror sig tillhöra ett läger som helt enkelt inte finns i dagens Sverige.

Vi som redan varit skeptiska till det Rydberg tar upp är redan stämplade som islamofober, xenofober och allmänt främlingsfientliga. Till denna grupp vill Rydberg sannolikt inte sälla sig, vem vill frivilligt ställa sig i utanförskap? Det finns en stor grupp som är medvetna om dessa fundamentalistiska tendenser, men förringar dem och vill helst inte prata om dem, detta för att inte göda ”islamofoberna”. Denna grupp människor kommer sannolikt inte heller till Rydmans hjälp. Det finns såklart en grupp som inte är medveten om tendenserna vi har inom vissa grupper i vårt samhälle, där finns såklart ingen hjälp att hämta. Kvar står Rydberg och tror sig ha väldigt många människor bakom ryggen i sina balanserade och förnuftiga åsikter, men var är de? Vårt politiska klimat har gjort att den stora grupp förnuftiga och sansade samhällsmedborgare, som fordom kunde vrida varje debatt åt rätt håll, inte längre finns kvar.

Vi lever i ett splittrat samhälle åsiktsmässigt. En stor grupp litar på våra politiker och den partistruktur som blivit etablerad för att inte säga cementerad. Medierna är en trogen vapendragare till denna struktur. Den andra gruppen, som blir allt större, misstror politikerna och ser igenom partiernas politiska spel och propaganda. De ser igenom mediernas egen agenda och politiskt korrekta språk. Mitt emellan dessa två åsikts och maktcentra förväntade sig Rydberg att få det stöd hon är förtjänt av, men där finns det knappast några kvar i dagens samhälle. Så Rydberg, det är dags att välja sida, på riktigt.

Länk SvD

16 kommentarer:

Milla sa...

Hör du om jag applåderar? Sällan jag gör sånt men ibland bara måste jag när allt redan är sagt och det med bravur :)

Du kan konsten att skriva och belysa saker på ett otroligt bra sätt..lite avis :)

Robsten sa...

Ha, ha, tack, det värmer verkligen att höra. Men denna artikel var jag själv inte riktigt nöjd med, blev lite mycket "känsla", brukar skriva stringentare. Kanske har det också sin funktion att skriva om en känsla man har om utvecklingen i samhället, men folk slår alltid ned på det.

Milla sa...

Det är först när man skriver med lite känsla som det riktigt "bra" kommer fram..Man märker skillnad, och det är väl därför man oxå snabbare åker på lite ord-pisk :) Men det är det värt!!

Robsten sa...

Jepp, så sant. Jag har klarat mig bra på denna blogg faktiskt.

Har du lagt in din blogg på Bloggtoppen än Milla?

snäll och trevlig sa...

Jag tycker du skriver mycket bra, stå på dig, Robsten! En korrekturdetalj bara, du har råkat skriva "Rydman" istället för "Rydberg" några gånger.

Robsten sa...

Helvete! var trött efter jobbet. jag som ville ifrån datorn. Tack "snäll och trevlig" för påpekandet.

Milla sa...

Joo..jag försökte men så klantade jag mig o ville göra en ändring men det går ju inte..så jag vart lite kinkig o gav upp..haha..

Robsten sa...

Oki, ta det någon annan gång då, ha en bra kväll ;-)

Marcus sa...

Jag håller med. Jag tror inte ett ögonblick på att Omar varit något annat än det han är nu.

Dessutom är jag ganska säker på att han har kontakt med Irans ambassad. Jag vet att det låter som en konspirationsteori, men jag har anledning att misstänka det.

Hur som helst så är det en vidrig gestalt som inte borde släppas in i något demokratiskt samtalsrum framgent.

Garm sa...

Jag har träffat Omar och diskuterat mycket med honom i olika sammanhang, speciellt religionsdialoger.

Jag har ända sedan hans "omvändelse" funderat på om denna är på allvar eller ett "jippo" ala den där konstfacksstuderanden.

Detta stämmer inte med det intryck jag fått av hans personlighet dessutom har jag träffat hans svenska mor.

Jag har följt hans blog men inte lämnat några kommentarer kanske främst beroende på att jag har delvis judisk bakgrund och är sionist. Och blivit illamående av de åsikter som förts fram framförallt i kommentarerna.

Det värsta är att genom allt muslimskt judehat som vårt etablissemang vägrar att se så kan den gamla svenska antisemitismen sticka upp sitt fula tryne tydligare än de gjort på många år. Det är så bra att klä om den till "israelkritik"

Robsten sa...

Det är här jag blir lite undrande. Det "VÄRSTA" är om den gamla svenska antisemitismen sticker upp sitt fula tryna. Men varför är det värre än den muslimska antisemitismen? Jag vet att det i dag bedöms på två olika skalor, men det är inget jag ställer upp på. Muslimsk antisemitism måste bedömas enligt exakt samma skala som all annan antisemitism självklart. Om en muslims hatar judar så är det ingen förmildrande omständighet att han är muslim. Det är PRECIS sådant här tänkande vi måste bort ifrån. det är heller inget extra belastande att vara svensk och hata judar, det är precis lika illa vem man än är.

Etablissemanget har råkat i trångmål självklart då man inte vill "göda islamofoberna" genom att kritisera muslimsk antisemitism, eller ta krafttag mot denna. Men det är knappast mitt eller vårt problem. När pajasen Lambertz vägrade åtala muslimer utanför moskén på söder för antisemitism satte han självklart ribban för alla. Om muslimer kan säga vad de sade utanför moskén så kan självklart ALLA det. Och det är inte värre när en svensk säger exakt samma sak.

Sedan så måste alla stater få kritiseras tycker jag. En del Israelkritik är sannolikt förtäkt antisemitism som du skriver, en del äkta Israelkritik anklagas väl också för att vara antisemitism kanske. Man får helt enkelt avgöra från fall till fall och argumentera för sin sak, nackdelen i en demokrati tyvärr.

Garm sa...

Nej den svenska antisemitismen är inte "värre" än muslimernas!

Det var inte så jag menade. det känns däremot mycket obehagligt när den nu sticker upp trynet. Det är antagligen en rent psykologisk sak. Jag vill inte se mer svensk atntisemitism än den jag upplevt hela mitt liv i självklara kommentarer o skämt på skolgårdar, i fikarum o på andra håll.

Äkta Israelkritik är något helt annat och den bör inte ske pga vad man läser o hör i svenska medier i synnerhet inte TT, som alla är mycket vinklade. Man får lov att åtminstone läsa Reuters, BBC och danska o finska media. Helst israeliska o arabiska också.

De som verkligen idkar israelkritik med bravur är israelerna själva.

Men "kritik mot Israel o sionism" som maskerad antisemitism är inte ovanlig.

Varför kritiserar man inte andra länders nationalism?

Sionism är ju egentligen enbart ett namn på israelisk nationalism numera. Vad kallar man kurdernas önskan om en eegen stat?

Jonny sa...

"Läser man äldre texter som Mohamed Omar skrivit så kan man nog undra över hur mycket som förändrats sedan han "kom ut" som islamist."
http://exilen.eu/showthread.php?tid=4756&pid=75357#pid75357

Robsten sa...

Man kritiserar svensk nationalism mycket kraftfullt och onyanserat. Det vet jag för jag är svensk nationalist.

Anonym sa...

Det är väl bara den västerländksa nationalsmen som kritiseras.
Afrikansk, Serbisk och div annan nationalism i regioner som ändå inte kan utvecklas till någonting annat än konflikthärdar uppmuntras.
Undantaget Israel förstås där all kritik mot den judiska eller sionistiska rörelsen beslås med epitetet 'anitsemitism'.
LITE underligt om man betänker att det ju är Sionister som äger i stort sett alla av världens viktiga media. Jag menar, varför är det så?
Mvh
Nilj

Nils Dacke sa...

Carina verkar ambivalent och har föga kontroll på logiken.

I kommentardelen till artikeln har hon följande inlägg:
"Framtid: Det är i Omars värld islam och extremism hör ihop, Låt mig var absolut klar vad gäller detta: Jag är på intet sätt emot Islam. Tyvärr är det dock så, att vi såväl som Förintelseförnekare, även måste slåss mot islamofober - vilket jag förgäves har försökt göra på Islambloggen:
http://www.skanskan.se/article/20090407/GRINGO0709 /871462675/0/GRINGO0708/*/idris-tre-omar"

Carina ´Rydberg, 16:08, 16 april 2009



En Magnus Larsson och undertecknad är de "islamofober", som främst fört debatten med Carina. Hon har visat sig helt oförmögen att i sak bemöta våra sakargument.