Jag läser i DN att det åter är dags för den årliga politiska sammankomsten i Almedalen. Piratpartiet skall göra sig hörda även i Almedalen och i DN beskrivs partiet som en uppstickare i svensk politik om inte rent av som en ”injektion” i det politiska systemet. Det kanske är en ”injektion” i det svenska politiska systemet, så länge vi inte tittar hur det ser ut i vår omvärld och gör en jämförelse med andra nationer. Jag fick faktiskt en sådan där ”aha” upplevelse i förra veckan som ställde alla politiska mallar på ända, det var både nyttigt och roligt. Jag blev i förra veckan intervjuad av en amerikansk student, Kevin som höll på med sin masteruppsats. Hans uppsats skall handla om svensk politik och hur det svenska politiska landskapet ser ut samt de värderingar som råder inom svensk politik. Under sitt arbete så har Kevin intervjuat företrädare för samtliga riksdagspartier samt Sverigedemokraterna.
Kevin hade ett omfattande frågeformulär med sig som han gick efter under intervjun. Dock tog han sig friheten att prata ganska fritt och en aning utsvävande efter det första svaret på varje fråga. Jag blev intervjuad om Sverigedemokraternas politik. Kevin frågade en hel del om övriga partier också mellan varven. Han ville gärna jämföra de olika partiernas politik. De övriga partiföreträdarna hade i sin tur varit mycket pigga på att uttala sig om Sverigedemokraterna enligt Kevin, ja så pigga så en del pratade mer om SD än sitt eget parti. En av dessa pratglada företrädare som tydligen var enormt noga med att informera Kevin om SD var Vänsterpartiets företrädare. Kevin fick även lära sig ett alldeles nytt ord av vänsterpartisten, nämligen ordet ”smuuugrasist” (Kevins uttal som vi båda skrattade åt). Själv tänkte jag att varje företrädare får prata om sitt parti så jag höll mig till SD, detta verkade Kevin uppskatta om jag tolkade honom rätt.
Under intervjun så talade jag om att SD är ett nationalistiskt parti. Jag förklarade varit denna nationalism bestod i, nämligen att vi tycker våra politiker skall värna om svenska intressen främst. Nationalismen består också i att vi vill värna om svensk kultur, historia och svenska traditioner. Dessutom består nationalismen i ett allmänt ställningstagande att vårt land är ett bra och fint land att bo och leva i, ett land vi skall vara stolta över. Kevin blev väldigt fundersam när jag lade ut texten. Jag såg att han rynkade pannan och började klia sig i huvudet. Till slut kunde han inte hålla sig ut brast ut i frågan ”men tycker inte ALLA partier så i Sverige? Jag förstår inte... så måste väl alla politiska företrädare och alla svenska partier tycka?” Jag fick förklara att så ser det faktiskt inte ut i Sverige. Kevin kunde helt enkelt inte förstå att den s.k. nationalism som SD står för inte är fullständigt självklar för alla partier och alla invånare i vårt land. Jag förklarade och förklarade igen, Kevin kunde fortfarande inte förstå att det fanns mindre nationalistiska partier än SD i vårt land. I USA skulle inte SD anses som nationalistiskt alls, partiet skulle förmodligen (enligt Kevin) få allvarlig kritik för bristande nationalistisk hållning. De övriga partierna i Sverige skulle förmodligen ses som landsförrädare allesammans.
Samma sak hände när jag pratade om den socialkonservatism som SD står för. SD är inte ett konservativt parti med amerikanska mått mätt. Vår konservatism är såpass mild och anpassad så frågan är om SD ens är ett konservativt parti globalt sett. Globalt sett är det helt klart (enligt både Kevin och mig själv) att SD inte är ett nationalistiskt parti, det är nog mest i vårt land vi kan betraktas som ett sådant. Det Demokratiska partiet i USA är hundra gånger mer nationalistisk och konservativt än vad SD är. I USA sågs Kevin som lite vänstervriden, i vårt land skulle han röstat på Moderaterna eller SD. Jag kan inte låta bli att undra över en del som i vårt land hyllar Republikanerna men inrikespolitiskt håller de sig till Moderaterna. Bloggaren Dick Erixon t.ex. hyllar Republikanska företrädare som är så konservativa som möjligt. Men i vårt land så spyr denna Erixon galla över SD som ett ”nationalistiskt” parti. Snälla Erixon, de republikanska företrädare du själv så oerhört ofta hyllar på din blogg är ungefär 1000 gånger mer nationalistiska än SD. Det Demokratiska partiet som du anser för liberalt i amerikans politik är betydligt mer nationalistisk än SD. Det skulle vara mycket intressant att höra dina förklaringar på denna paradox. Är det i sin ordning att vara nationalist i USA men inte i Sverige? Någon annan tolkning är nästan inte möjligt, förutom då att Erixon i själva verket är feg och inte vågar vara politisk inkorrekt på allvar, bara sådär lite lagom.
Jag tror det är viktigt att vi ibland ser vårt svenska politiska klimat och de värderingar som är paradigmer i vårt land i ett internationellt perspektiv. Mycket av det vi tar för självklart blir då inte alls så självklart. Våra politiker på riksnivå tävlar om att vilja vara så ”internationella” som möjligt och försitter inte en chans att prata om globaliseringen. Det skulle vara nyttigt att sätta de svenska politiska normerna och värderingarna i ett internationellt perspektiv också. Jag tror dock inte våra etablerade yrkespolitiker är så pigga på just den formen av ”globalisering”.
Länk DN
9 kommentarer:
den nationella självkänslan som även den mest röda amrikanska partiet har är nyckeln till usa's framgångar, obama ä väl den första som är där och petar på det konceptet och därigenom hotar att krasha systemet. förövrigt är ju SD's nationella politik klart under snittet i väldspolitiken. tycker gott att ni både ska och bör profilera det hårdare. vänstertokarnas rasistanklagerser bevisar bara att deras normer är uppbyggda på en egen rasistisk hållning mot alla utom dem själva.
mvh robban
På tal om partier, moderaternas/allainsens version av integration påminner vääldigt mycket planekonomin som förekom i vissa socialistiska länder en gång i tiden. Rätten till arbete sågs som en mänsklig rättighet i forna öststaterna och i Sverige idag så köper reinfeldt "jobb" till invandrare genom att bjuda på den så kallade arbetsgivaravgiften.
Naturligtvis kommer denna arbetsmarknadspolitik att skapa stora störningar framöver om nu någon undrade.
Beträffande den amerikanske intervjuarens fråga:
”men tycker inte ALLA partier så i Sverige? Jag förstår inte... så måste väl alla politiska företrädare och alla svenska partier tycka?”
Att de svenska partierna (utom kommunisterna förstås) skulle främja Sveriges och svenskarnas intressen i första hand var ju en självklarhet under både femtio och sextiotalet och innan dess.
Någon gång under sjuttiotalet vände detta. Vi vanliga människor utanför etablissemanget undrar varför? Vad hände egentligen?
Christopher Lasch behandlar den frågan i "Eliternas uppror". Det var en politisk omsvängning främst i liberala kretsar faktiskt, som sedan slog igenom i socialdemokratin. Det väl komplicerade skeenden som ligger bakom den politiska omsvängningen. det handlar också om att stora väljargrupper fick det bättre materiellt och partierna tvunget skulle ha grupper att "ta hand om".
Jag var tack och lov alldeles för ung att minnas allt för mycket av det hemska årtiondet som kallas 70-talet men det var väl där någonstans som den negativa trenden inleddes. Jag undrar ofta hur Sverige hade sett ut om inte S och VPK hade haft ett sådant starkt grepp om Sverige. Jämfört med utlandet så är Sverige fortfarande vänstervridet. Varför dessa partier dominerade under så många år är för mig helt obegripligt. Nu måste det erkännas att Borgarna var alldeles för dåliga att komma med ett vettigt alternativ och att vi fortfarande har en borglighet är nästan en bragd. Tänk er själva att sitta i opposition i nästan 50 år. Jag tycker inte att SD är ett högerparti utan ett mittenparti med lätt dragning åt vänster fast än att jag får ganska mycket mothugg i frågan. Du har rätt att ni är väldigt socialkonservativa och det är ett av skälen som det tog emot att tillfälligt byta parti som jag skrev i ett tidigare inlägg.
I USA är individualism något positivt och inte något skamligt som det är i detta land. Det är ett av skälen att jag trivs så bra på andra sidan Atlanten. Deras framgångssaga bygger på driftiga människor som jobbat hårt för att bygga upp företag som sedan har kunnat anställa andra. Att samhället inte på samma sätt tar hand om allt mellan födelse och grav tror jag också föder en slags entreprenörer som vi inte ser så många av i Sverige. Även om dom har ett socialsystem som slår hårt mot fattiga som är baksidan av detta samhällssystem. Visst kan jänkarna gå till överdrift med sin nationalism men dom är stolta över sitt land och vad alla dom människor som kommer från hela Jordens hörn har uträttat. Jag förstår Kevins förundran och jag tror att studenter från dom allra flesta länder skulle instämma i hans fråga varför inte alla riksdagspartier är nationalistiska. Tänk om Mona Sahlin varit fransyska eller italienska och hånat deras egna traditioner. Oj oj hon hade behövt söka asyl i Sverige efter det. Att vara stolt över sitt land och dess traditioner betyder inte att man ser ner på resten av Världens kulturer och folk. Det kan tyckas självklart men det är tyvärr inte det i vårt vackra fosterland. Det är som man säger. Du måste älska dig själv för att kunna älska andra.
Sverige hamnade väl i någon slags välfärdskoma på 70-talet och vi hade väl allt för mycket tid över och ville leka världssamvete och göra ett avtryck på Världskartan och det var då som PK- ismens tunga filt började lägga sig över vårt avlånga land.
Jepp, alla sådana här skeenden är komplicerade och det är många faktorer som samverkar. Jag har hört att en liten sådan faktor är en professor i Uppsala på 20 talet som framförde den relativism som också är en bov i dramat. Glömt vad han hette professorn, men bara ett litet exempel som påverakt vårt politiska klimat. jag tror ju också att en del av förklaringen är ligger så långt tillbaka som på 1000-talet när kristendomen infördes med blod och svek i vårt land. Det var väl oundvikligt, som EU-inträdet i princip, men i alla fall.
Kommer inte på vad professorn hette, som hade ett så negativt inflytande på vår rättsliga utveckling i vårt land. Kan ha varit Hägerström
länk
Eller Lundstedt
länk
Uppsalaskolan
länk
Intressant jämförelse med USA. Håller med. Den nationella stoltheten är också större i Norge och Finland som fått tillkämpa sig friheten. På alla kyrkogårdar i Finland finns ett stort antal okända soldaters gravar (soldater från socknen som inte återfunnits). Dessa gravar påminner om förfädernas fruktansvärda uppoffringar för landets självständighet och frihet.
Svenskarna tar friheten för given och kommer inte att reagera förrän självbestämmandet och vårt sätt att leva är raserat genom oansvariga politiska beslut.
Skicka en kommentar