Hotet mot vår demokrati och yttrandefrihet

En journalist på SvD, Lars Berge kan representera den kulturella och mediala elit som påverkat den politiska debatten så mycket från 70-talet och fram till i våra dagar. Det som utmärker denna elit är att den inte lever i samma verklighet som stora delar av den övriga befolkningen, den brännmärker alla meningsmotståndare som försöker ge en mer adekvat verklighetsbeskrivning med epitet som ”fascist” eller liknande, den förespråkar ett mångkulturellt samhälle och spar ingen möda för att dölja experimentets brister.

Berge skriver i sin artikel i SvD att dessa bilbränder som härjat våra förorter inte är annat än en bagatell som i princip alltid funnits. Våldet och kaoset är något som följt det svenska samhället i alla tider och är inget nytt enligt Berge. Som bevis ger han dessa exempel.

Bärsärkarna klädde sig i djurhudar, rörde sig i skränande klungor och slogs i blint raseri.

När något politiskt beslut går oss emot, när vi är hungriga, när vi inte har någon lokal eller bara är allmänt uttråkade. Då löper vi svenskar i regel amok. Hur festligt det kan vara att slåss med polisen är något vi lär våra barn redan på dagis. Jag är ingen juridisk expert. Men nog verkar det som om Pippi Långstrump, Sveriges kanske internationellt mest kända och uppskattade litterära figur, gör sig skyldig till åtminstone våld mot tjänsteman när hon jagar konstaplarna Kling och Klang ur Villa Villekulla?

Berge tar alltså Pippi Långstrump som bevis på vår svenska våldsamhet och påstår dessutom att vi lär barnen på dagis att slåss mot polisen. Dessutom har Berge mage att komma med det horribla påståendet att vi löper amok när något politiskt beslut går emot oss. Låt mig då påminna Berge och hans gelikar att en stor del av Sveriges befolkning är djupt förtvivlad av de politiska beslut som har inneburit införandet av det mångkulturella samhället. Människor ringer till mig och gråter i telefon över sakernas tillstånd, ännu har dock ingen löpt amok p.g.a. de besluten.  Det är i förorterna ungdomsgäng löper amok. I Alby brann 13 bilar upp under två nätter i förra veckan, i Tumba brann sex bilar under samma period. Media snarare mörkar dessa bränder än blåser upp dem. Vi har inte ens nämnt attackerna på brandmän och poliser ännu. När jag var barn var brandman och polis yrken som var hett åtråvärda för varje ung pojke. Ögonen lyste på oss småpojkar så fort en brandbil eller polisbil åkte förbi. Vi vet alla hur det är nuförtiden. Till sist skriver Berge så här i sin artikel.

Men det normala är inget för Jimmie. Det normala, det är det värsta han vet. Han ljuger förstås när han säger att han vill införa lag och ordning i svenska förorter. Det är precis tvärt om. Jimmie vill att det ska spåra ur igen, igen och igen. Kaos har alltid varit livsluft för fascister. Utan kaos är de ingenting.

Här erkänner Berge, närmast av misstag, att det verkligen ”spårat ur”.  Sedan anklagar han Jimmie Åkesson för att tjäna på alla dessa upplopp. Men det är precis det en verklig demokrati handlar om, om regeringen misslyckas med sin ekonomiska politik så tjänar vänsterblocket på det. Om vänsterblocket misslyckas med sitt samhällsbygge så tjänar Alliansen på det. Om det visar sig att riksdagspartiernas immigrationspolitik och integrationspolitik misslyckas så tjänar partier utanför detta politiska etablissemang på det. Det är precis vad demokrati handlar om, fast det förstår inte Berge, han vill bara cementera den politiska korrekthet som fram till nu styr det politiska samtalet i vårt land.

Utan den politiska korrektheten och de mediala strukturer vi har är du ingenting Berge, ingen skulle tro på dig och ingen skulle lyssna på dig. Nu har du en tidning där du kan kalla en partiledare för ett demokratiskt parti för fascist. Berge använder den klassiska metoden stigmatisering för att lägga locket på all debatt. Den som vågar säga att kejsaren är naken blir brännmärkt som fascist, det gör att människor blir rädda för att säga det man inte får säga. Nu fungerar inte denna metod längre Berge, den som borde brännmärkas är du Berge, man kallar inte en partiledare för ett demokratiskt parti och som ställer upp på alla demokratiska principer för fascist. Det är ett oerhört stort hån mot alla de som föll offer för den riktiga fascismen.

Den som i själva verket står närmast fascismen är Berge själv då han försöker kväva obehagliga sanningar från att uttryckas. Det Berge representerar är inget annat än ett inhemskt svenskt hot mot verklig demokrati då Berge och hans gelikar brännmärker alla meningsmotståndare genom stigmatisering. Alltså man försöker koppla ihop obekväma personer och dess åsikter med något helt annat som de allra flesta avskyr. Lägg namnet Lars Berge på minnet, han representerar vårt eget hot mot demokratin och det kulturella och mediala etablissemang som är så skadlig för vårt land.

Länk SvD