Det känns väldigt tråkigt att Weine Berg nu inte får uppleva att SD kommer in i Riksdagen men han har i högsta grad bidragit till det. 38 år är ta mig f*n ingen ålder! Tragiskt!
Kul att du kände igen den. Det var din hund den gången, en annan levande varelse lika mycket saknad.
Egentligen ska man väl skriva mer religiöst neutralt vid såna här tillfällen och försöka hålla sin religion utanför. Men samtidigt vill jag skriva något som mer kraftfullt visar att jag känner deltagande både när det gäller din hund och Weine.
Jag var ganska beredd på detta. Hans blogg har legat nere ett par veckor och där har han skrivit om sin sjukdom. Ändå reagerar man med ett "NEJ! Det är inte sant" och blir så förb... ledsen. Jag gillade hans rappa och logiska sätt att argumentera och hans ironiska bildkollage har jag gapskrattat åt många gånger. Gissar att det är många av hans bloggfans som tänder ett ljus ikväll. Ett har nu tyvärr slocknat.
Förstår att du blev förvånad för jag undrade varför du skrev "Weine Bergs hastiga bortgång"... Så hastig var den ju inte men du kanske inte visste att hans cancer ansågs obotlig av läkarna som han skrev om i en post för ett halvår sedan. "Men jag är optimist" skrev han och kämpade vidare in i det sista, även med bloggen. Men även om, så är det väl tur att psyket inte alltid fungerar logiskt, vad ointressant och förutsägbar man skulle uppleva sig själv. :-) Underligt att man (dvs jag i.a.f.) har en så bestämd uppfattning om att Weine Berg var en stark personliget när man inte ens har träffat honom. Jag brukar säga att vi som var barn på 60-talet är den första generation som genom TV-rutan blivit "bekant med" en massa människor vi aldrig mött, TV-profiler som klivit rakt in i vardagsrummet. När vissa av dem efter många års "TV-bekantskap" går bort så drabbas man av en hastig sorg, som dock tynar bort förhållandevis fort. Bloggosfären blir nog en ännu starkare illusion av bekantskap eftersom man här för en dialog med "bloggbekanta" och "bloggkändisar". Dagens unga bloggare blir alltså den första generationen med samma sorts erfarenhet som vi femtiotalister. Låter det flummigt? O.K. Det bju´r jag på ;-)
9 kommentarer:
Kände honom inte så väl men käkade långlunch med Berg sommarn 07 på Dilans Pizzeria i Säffle.
Lugn och trevlig kille.
Instämmer, vi ses i Valhall.
GiS
Gott, vi vet aldrig när valkyriorna kastar sina lystna blickar på oss, vi får ta det som män ;-)
@Robsten
Det är vad jag kallar önsketänkade ;-)
//
Det känns väldigt tråkigt att Weine Berg nu inte får uppleva att SD kommer in i Riksdagen men han har i högsta grad bidragit till det. 38 år är ta mig f*n ingen ålder! Tragiskt!
Vila i frid!
Det var en stor chock för mig.
***
Nattens stjärnor gnistra och snöröken yr, tystnad över hovar som mot ödet styr. Given hingst av Oden, riden i hans namn, åtta hovar stormar fram.
Målet är det rike där intet mer liv är, sättet är att rädda Ask från jättars här.
Skapad av Ask genom Odens ande, förd genom livets strid till Valhall. Men ditt verk lyser i Midgård.
****
Vila i frid.
2:a gången du lägger ut denna dikt på min blogg Z, tack för den, båda gångerna ;-)
Kul att du kände igen den. Det var din hund den gången, en annan levande varelse lika mycket saknad.
Egentligen ska man väl skriva mer religiöst neutralt vid såna här tillfällen och försöka hålla sin religion utanför. Men samtidigt vill jag skriva något som mer kraftfullt visar att jag känner deltagande både när det gäller din hund och Weine.
Jag var ganska beredd på detta. Hans blogg har legat nere ett par veckor och där har han skrivit om sin sjukdom.
Ändå reagerar man med ett "NEJ! Det är inte sant" och blir så förb... ledsen.
Jag gillade hans rappa och logiska sätt att argumentera och hans ironiska bildkollage har jag gapskrattat åt många gånger.
Gissar att det är många av hans bloggfans som tänder ett ljus ikväll. Ett har nu tyvärr slocknat.
Jag blev förvånad ändå, fast man inte borde. Psyket fungerar inte alltid logiskt.
Förstår att du blev förvånad för jag undrade varför du skrev "Weine Bergs hastiga bortgång"... Så hastig var den ju inte men du kanske inte visste att hans cancer ansågs obotlig av läkarna som han skrev om i en post för ett halvår sedan. "Men jag är optimist" skrev han och kämpade vidare in i det sista, även med bloggen.
Men även om, så är det väl tur att psyket inte alltid fungerar logiskt, vad ointressant och förutsägbar man skulle uppleva sig själv. :-)
Underligt att man (dvs jag i.a.f.) har en så bestämd uppfattning om att Weine Berg var en stark personliget när man inte ens har träffat honom.
Jag brukar säga att vi som var barn på 60-talet är den första generation som genom TV-rutan blivit "bekant med" en massa människor vi aldrig mött, TV-profiler som klivit rakt in i vardagsrummet. När vissa av dem efter många års "TV-bekantskap" går bort så drabbas man av en hastig sorg, som dock tynar bort förhållandevis fort.
Bloggosfären blir nog en ännu starkare illusion av bekantskap eftersom man här för en dialog med "bloggbekanta" och "bloggkändisar".
Dagens unga bloggare blir alltså den första generationen med samma sorts erfarenhet som vi femtiotalister.
Låter det flummigt?
O.K. Det bju´r jag på ;-)
Skicka en kommentar