onsdag, mars 03, 2010

Reporter på Calibers redaktion sviken av SD

Anna Jaktén arbetade tidigare på Calibers redaktion, nu har hon slutat där men ger ändå en intervju om tiden för det omtalade ”wallraffandet” mot SD. Intervjun ges i den interna tidskriften ”Gräv”. Det står inte speciellt mycket som vi inte visste förut. Redaktionen var liten och arbetsbelastningen hög får vi veta. Det måste dock ha arbetat fler personer på redaktionen än vad Jaktén nämner i artikeln. Undertecknad fick nämligen själv ett telefonsamtal från en manlig medarbetare från Caliber, någon sådan manlig medarbetare nämner inte Jaktén. Bakgrunden till telefonsamtalet från Caliber-redaktionen var att jag fick förmedla telefonnummer och personer som kunde kommentera radioprogrammen från Caliber. Så här säger i alla fall Jaktén i artikeln.
För mig blev några av problemen extra tydliga under vår granskning av Sverigedemokraterna. Vi var under den hösten (då wallraffarna var inne i partiet) bara två fasta medarbetare på redaktionen; Sanna Klinghoffer och jag. Framförallt Sanna levde under en enorm arbetsbelastning.  

Medarbetarna på Caliber missar inte ett tillfälle att kalla reportrarna ”wallraffare” och de missar inte ett tillfälle att påpeka var deras arbetsmetod kommer ifrån, nämligen den tyska journalisten Günter Wallraff. Nu är det så att den medarbetare som blev avslöjad under den omtalade båtresan med SDU, Caroline Stenman, blev fruktansvärt rädd och kränkt bara för att Erik Almqvist försökte övertala henne att lämna över de inspelade banden. Stenman polisanmälde Almqvist och gjorde en stor sak av den lilla incidenten. Den riktige Wallraff har tagit 1000 gånger större risker och varit med om 1000 gånger värre saker. Günter Wallraff skulle knappast komma ihåg en incident som den Stenman var med om dagen efter att den inträffat. Vill man stoltsera med benämningen ”wallraffare” så borde det åtminstone förplikta till något, även i trygghetsnarkomanernas land Sverige. Så här säger Jaktén vidare i intervjun.
Partiledningen för Sverigedemokraterna bröt dagen före sändning en uppgörelse om utlovad intervju med Kaliber. Kort sagt: vi fick luren i örat och Kaliber fick inte göra någon ansvarsintervju. 

Låt mig se nu, medarbetarna på Caliber hade på falska grunder sökt och fått medlemskap i SD. De hade i hemlighet spelat in ganska så privata samtal, som de sedan sände i ett rikstäckande radioprogram. De föreställde lojala partimedlemmar som delade den värdegrund som SD står för, vilket alltså var en falsk fasad. De spelade rollen av kamrater till partimedlemmar, vilka de sedan svek genom att hänga ut dem i ett radioprogram. Därefter säger partiledningen ”nej” till en intervju som de lovat hålla, så fruktansvärt, hur kan de svika ett löfte på detta sätt? 

Länk Gräv Jaktén

Länk Gräv Stenman

7 kommentarer:

Goten sa...

He he...kul skrivet.

Det mest enfaldiga jag har hört på länge.

Stig sa...

Jag läste Günter Wallrafs böcker (artikelsamlingar tror jag det var) i början av 80-talet och minns dem som mycket spännande och GW som en mycket skicklig skribent som dilettanterna på Caliber aldrig kommer i närheten av. Det räcker inte med att bara leka spion och ta löjligt små risker.
Wallraff inriktade sig också på mäktiga företag och stora tidningar som Der Spiegel e.t.c. och inte på små utomparlamentariska partier som SD.

Att som Jaktén låtsas bli besviken över att de hon har blåst å det grövsta inte låter sig behandlas som schackjäser är bara patetiskt. Men hon trodde väl att alla bockar och bugar med mössan i hand när Svea Rikes Stasiradio SR chevalereskt bjuder in dem hur svinaktigt de själva uppfört sig.
Omnipotens kallas det för.

Blackfootnation sa...

OT
Vad har hant med Gudmundson???
Ar han forsedd med bloggforbud till efter valet?

Robsten sa...

Tror han har det Blackfoot. Först skippade han alla kommentarer, sedan skrev han inget om islam, som till dess var det enda han skrev om, därefter kallade han alla som kommenterade för idioter...tja på den vägen är det. Jag läser inte längre G.

Johan sa...

Det där med empati verkar ju vara en brist hos många journalister. Det var en nyhetsreporter nyligen som intervjuade någon på socialstyrelsen om kejsarsnitt utan abort som gjorde en liknande grej. Hon hade under hela intervjun varit otrevlig och försökt sätta den tillmötesgående mannen på pottan och på slutet berättade han för henne att hon var den mest osympatiska journalist han stött på. Då sänder hon det som att det vore en brist hos honom.

Vill man nu roa sig med att offentligt förödmjuka andra människor borde man väl ha självinsikt nog för att förstå att de inte kommer uppskatta vad man gör?

Johan sa...

kejsarsnitt utan bedövning ska det förstås stå, inget annat

Utlandssvensk sa...

Jag är medveten om att Robsten ogärna kommenterar händelser utanför Sverige men likväl tror jag att denna video kan pigga upp:

Geert Wilders debatterar med partledaren för Holländska sossarna:

http://gatesofvienna.blogspot.com/2010/03/wilders-wins-tv-debate.html#readfurther

Engelsk text!