måndag, februari 28, 2011

Om religionsfriheten, Aldebe och Andreas Malm


Vi har religionsfrihet i vårt land, det tycker jag är bra. Var och en får tro och tycka vad den vill, var och en får tillbedja vilken gud den vill, på vilket sätt den vill. Problemet är om en religion tar sig rent politiska uttryck, vilket många religioner till slut gör (när de får tillräckligt många anhängare i en nation). 


De som kritiserar islam får ofta epitet ”islamofob”. Nu är det så att är islam en politisk rörelse så måste den få kritiseras och värderas, precis som alla andra politiska rörelser. I en demokrati kan det inte vara så att om man kritiserar t.ex. socialdemokraternas politik så blir man genast kallad ”socialdemokratofob”. Frågan blir då, är islam en politisk rörelse eller är det enbart en religiös rörelse i vårt land där de troende enbart kräver att få ägna sig åt sin tro? 


Läser man Mahmoud Aldebes brev till alla dåvarande ”etablerade” partier inför valet 2006 så kräver han särlagstiftning på en massa områden. Aldebe kräver särlagstiftning vad gäller äktenskap för muslimer, för banklån, för skolor, för arabiska språk i vårt land och för ledighet vid muslimska helgdagar. Aldebe är ordförande för Sveriges Muslimska Förbund. År 2007 var han enligt en undersökning i tidningen Fokus en av Sveriges 300 mest inflytelserika personer. Det kan inte bli mer politiskt än så här. 


Vi har alltså en stark politisk rörelse som vi inte får kritisera, ety då kommer genast epitetet ”islamofob”. Nu finns det vissa grupper som får komma med försiktig kritik mot den politiska rörelse som går under namnet islam. Reglerna är att på de områden där islam uppenbart går emot den politiska korrekthet vi har i landet kan man kritisera islam för detta, om man inte är Sverigedemokrat eller misstänks hysa närliggande åsikter. Tillhör man fel parti eller misstänks hysa sympatier åt fel håll, då är ALL kritik mot islam islamofobi. Vi har alltså en fobi som är starkt beroende av vilket parti man hyser sympatier för. En sådan utveckling inom psykiatrin hade varken Freud eller Jung kunnat drömma om på sin tid. 


Jag tycker att denna moderna grasserande fobi, med sitt starka partimässiga beroende speglas utmärkt väl i denna debatt med Andreas Malm (som säkert inte lider av några fobier eller andra psykiska åkommor) och Per Svensson, Sydsvenskan. Debatten skall handla om islamofobi, SD är inte inbjudna men nämns ett flertal gånger. 

Länk Aldebes brev



4 kommentarer:

LP sa...

För min del tycker jag varken att det är bra eller dåligt att vi har religionsfrihet. Det är helt enkelt nödvändigt och självklart.

Religionsfriheten är bara en underavdelning till tanke- och åsiktsfriheten, och till skillnad från Iran, Saudiarabien, Nordkorea och flera andra totalitära diktaturer, tror jag inte att det i längden blir bra om man försöker diktera vad folk skall tycka och tänka. För övrigt är det också därför jag är kritisk till så gott som samtliga religioner. Tanke- och åsiktsfrihet är helt enkelt självklart och hade vi inte dem så skulle vi befinna oss i ett undantagstillstånd.

Därmed inte sagt att vi inte får ta dessa friheter för givet, inte alls! Inte heller får vi ta rätten till landet vi ärvde, luften vi andas, vattnet vi dricker, skogen, stränderna, vidderna, maten, djuren eller något annat som vi måste ha, för givet. Det finns hela tiden dem som vill ta detta ifrån oss.

Några särskilda religionsfrihetslagar behövs inte. Vi ser tydligt hur sådana lagar missbrukas och det påpekar ju även du i din text Robsten. Vi har tanke- och åsiktsfrihet, vi har rätten att organisera oss samt flera andra rättigheter som gott och väl ger individen rätt att dyrka fantasifoster om han så vill.

LP sa...

Vill tipsa bloggägaren och dess läsare om Andreas Johansson Heinö:

http://andreasjohanssonheino.blogspot.com/

En akademiker (statsvetare) som inte verkar vara fullständigt köpt av multikultimaffians hantlangare.
Läs gärna hans postning med rubriken "Vad är multikulturalism?" som finns under länker ovan.
En ovanlig akademiker anser jag, men rätta mig gärna om jag har fel.


Vill också tipsa om filosofiska rummets avsnitt med titeln "Medborgarandan i mångkulturen".
En hel del skitsnack som vanligt, men också mycket citatvärt mellan varven. Bla används begreppet "Den muslimska eliten" (hoppas jag minns rätt nu!) om de högljudda muhammedaner som våra politiker, vår media och våra opinionsbildare ger oförtjänt uppmärksamhet och betydelse. Islam kan diskuteras som ideologi men dess anhängare borde inte ges några kollektiva rättigheter i Sverige. Här är vi alla individer och svenskar, inga andra gynnade grupper kan finnas om vi vill ha en fungerande gemenskap.
Finns som mp3:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=4328033

Olle sa...

Ett kåseri multikulti:

http://asiktsmannen.webblogg.se/2011/february/det-multikulturella-samhallet-en-uppgorelse.html

z999 sa...

Jag håller med LP om religionsfriheten men jag anser att det egentligen räcker med yttrandefriheten. Kanske beror det på att jag tillhör en naturreligion utan heliga skrifter (eddan är bara en tidbunden tolkning, ingen bibel).