torsdag, maj 05, 2011

Metso har rätt, barn skall vara med sin familj


Frida Metso, Liberala ungdomsförbundet, FARR, skriver tillsammans med Lars Arrhenius en DN-artikel där de propagerar för att de vuxna somalier som tagit sig hit från Somalia utan sina barn, skall få återförenas med sina barn. Jag håller med författarna, det är bara det att jag anser återföreningen i sådana fall skall ske i Somalia. Om föräldrarna reser till en annan världsdel utan sina barn så kan man ställa allvarliga tvivel på själva orsakerna till asyl. Så här skriver författarna i sin artikel.


Undertecknade välkomnar att Billström vill arbeta mot sexuell exploatering och människohandel. Men att neka barn som saknar pass tillgång till sitt största skydd, familjen, kan knappast vara en del av ett strategiskt arbete mot människohandel och ouppmärksammade risksituationer.


Jag håller återigen med författarna, familjen är barnens största skydd. Det märkliga är bara att inte samma resonemang förs när det gäller de s.k. ensamkommande barnen. Varför räknas inte familjen som barnens största skydd just när det gäller de ensamkommande barnen? Där bidrar vi ju som bekant just till splittrade familjer genom att ge dessa barn asyl och uppehållstillstånd. Detta blir ju extra tydligt när myndigheter och berörda politiker tydligt uttalat att dessa ensamkommande barn inte är så kallade ”ankarbarn” (vilket inte heller stämmer).


Det behövs en annan flyktingpolitik överhuvudtaget, i annat fall kommer märkliga och inadekvata situationer uppstå hela tiden. Migration kan inte ses som en universallösning på alla problem i underutvecklade länder. Speciellt inte migration just till vårt land. Tittar vi på en karta så ser vi hur märkligt det är att somalier just tar sig till Sverige, det finns ett otal säkra nationer som flyktingarna passerar innan de når vårt land. Jag roade mig med att dra ett streck från Somalia till Skåne. Dessa länder passerar en flykting från Somalia innan det når vår land, Etiopien, Sudan, Egypten, Grekland (EU), Serbien, Bosnien, Ungern (EU), Österrike (EU), Polen (EU). Vi ser att det finns ett otal EU-länder som också passeras, varför just Sverige? Hur är det med Dublinförordningen för somaliska flyktingar? Går det att överhuvud ta sig till vårt land utan att passera ett otal andra EU-länder? 

Länk SvD 

7 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!
Jag har följt din blogg och kommer att fortsätta med det framöver . Just denna fråga har jag också ställt mig, både vad det gäller somalier, irakier och andra folk från afrika/asien. Det måste finnas något land innan Sverige eller kan man klara sig utan pass halvvägs runt jorden?
MVH Micke

Robsten sa...

Dessutom skall ju som sagt Dublinförordningen gälla. Alltså föra asylland inom EU skall gälla som asylland.

Crille sa...

Tack för att du drar paralleller som visar hur absurt och motsägelsefullt asylsystemet är vid en närmare granskning. Olika standarder gäller, dvs man hänvisar till den standard som passar bäst för tillfället.

Just parallellen att de ensamkommande aldrig tycks behöva sin familj är slående. Jag tror att det beror på att politikerna med egna ögon ser att det handlar om unga män, och då kan man bortse från det argumentet. Men för att berättiga deras politik måste man bita sig fast vid benämningen "ensamkommande flyktingbarn". Vi ser det alla men ingen får nämna det - de är unga män hela bunten!

Sen kan man ju även dra in följande i debatten, nämligen att familjen är dödförklarad i Sverige, att familjen är en konservativ institution osv osv (tänker närmast på Schymans: "död åt familjen" som sipprat in i den flumliberala åsiktsmaskinen). Därför är det lustigt att familjen nu helt plötsligt är så himla viktig!! Det visar också på dubbla standarder, eller hur?

ɱØяñιηg$ʇðя ©™ sa...

Varför just Sverige? Därför att Sverige är slutmålet där man kravlöst accepterar allting bara det inte är svenskt. Man får leva ut sin kultur och sin religion utan större problem. Det enda man ännu ej kan göra är att stena otrogna och hugga händerna av tjuvar men det är ju också ett pågående projekt som syftar till att även detta skall bli accepterat och implementerat i det svenska samhället i framtiden.

Crille sa...

Robin, du glömde att nämna den garanterade livslånga försörjningen, som nog är grundbulten till allt. Det är själva den magnetiska kraften som får folk att fly över halva klotet för att komma just HIT!

Robsten sa...

Förvånande nog tänker jag inte anmäla en avvikande åsikt gentemot ovanstående, he, he.

Nostradamus_i_norr sa...

I dokumentet ”Departementsserien 2004:54, avsnitt 1.1, Varför kommer barn till Sverige” som finns här http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/69/59/36eefbf0.pdf kan man på sidorna 17-18 läsa om varför barn kommer ensamma till Sverige. Rapporten är utarbetad av
Regeringskansliet och skälen förefaller att vara helt sanningsenligt beskrivna. De skäl som redovisas hör vi numera aldrig om från politikerna och inte heller från dem som är satta att kritiskt granska dem.

Antal asylansökningar var 31 819 under år 2010. Av dessa var 2 393 ensamkommande flyktingbarn. Dessa är sällan barn men som regel ynglingar (antalet flickorna är försvinnande litet) och en del har visat sig vara så gamla som drygt 30 år men har trots det klassificerats som barn. För dessa betalar Migrationsverket till kommunerna 1 900 kr per person och dygn (57 800 kr per månad eller 693 500 kr per år). Vissa vårdbolag har förhandlat sig till avtal om 2 200 kr per dygn och i transitboenden kan det kosta 3 000 kr per dygn. I tillägg utbetalas riktade bidrag för skola, sjukvård, socialtjänst samt för barnets gode man. För en plats i grundskola utbetalas 59 600 kr och för plats i gymnasieskola 67 600 kr per år.

Kostnaderna för att ha en person häktad är i genomsnitt 2 600 kronor per dygn, i en sluten anstalt 2 700 kronor, i en öppen anstalt 1 700 kronor och i frivården 200 kronor. Det kostar alltså samhället nästan lika mycket att ta hand om en sådan yngling som en intern på en anstalt. En plats på ett kommunalt äldreboende kostar i genomsnitt 480 000 kr per år eller 40 000 kr per månad sedan vårdintäkterna frånräknats. Vården av dessa friska ynglingar kostar alltså samhället 45 procent mer än vården av våra gamlingar som i många fall är rörelsehindrade eller dementa.