torsdag, juli 21, 2011

Skilsmässa mellan liberalismen och konservatismen?


När jag av en händelse läste Sakine Madons blogg (jag har slutat läsa hennes blogg regelbundet) och såg hennes intill döden förutsägbara och fantasilösa attack på SD, länk, så slog det mig att på många seminarier under Politikerveckan så avstod debattörerna många gånger från de klassiska och obligatoriska markeringarna mot SD. Annars är det ju legio att debattörer som är kritiska till det mångkulturella projektet men inte tillhör kretsen kring SD, alltid måste komma med minst en markering mot det hemska SD och dess historiska rötter som knappt någon har egentlig koll på.


Frihetens vingslag slog en kort stund


Jag var själv på flera seminarier där man gick till kraftig attack mot både mångkulturprojektet och integrationspolitiken. Jag väntade mig de obligatoriska markeringarna mot SD för att själv slippa bli stigmatiserad och mobbad. Jag väntade dock förgäves, det kom inga markeringar. Det var otroligt skönt och kändes befriande. Om det är ett systemskifte eller om debattörerna kände frihetens vingar slå under Politikerveckan skall jag låta vara osagt. Det politiska klimatet kanske tillfälligt blev "liberalt" under denna marknadsvecka i politik. 


I St: Karins kyrkoruin upplevde vi ett annat och friare samtalsklimat, ett debattklimat där alla åsikter luftades friskt. Det är väl detta klimat som egentligen skulle stå som modell för människor som inte missar ett tillfälle att kalla sig för liberaler. I praktiken är det inte dessa förmenta liberaler som skapar det fria och friska samtalsklimatet, det kommer från mer konservativt håll. Under lång tid har den liberala ideologin och den konservativa ideologin setts lite som syskonideologier. Jag tror att dessa två ideologier är på väg åt varsitt håll i dag. En skilsmässa närmar sig mellan dessa två ideologier och jag tror att denna skilsmässa är nödvändig och ofrånkomlig. 
St Karins kyrkoruin


Denna seminariefilm från Axess där Gudmundsson, Mattias Svensson och Johan Tralau skall diskutera äktenskapet mellan liberalismen och konservatismen visar snarare på den kommande skilsmässan. Jag ser inte riktigt att den liberale Svensson kommer överens med den konservative Gudmundson (som för allt i världen kallar sig liberal han med, jag tycker mig ana konservativa drag dock). Det enda stöd Gudmundson fått efter påhoppen och de ironiska dödshoten är väl dessutom från konservativt håll. Värt att notera är att den tokliberale Svensson gått till Miljöpartiet. Jag har svårt att tro på Svenssons miljöpatos, så vad drar honom till MP?

11 kommentarer:

z999 sa...

Bra analys av hur ideologierna tycks förändras. Egentligen är det företrädarna som förändras och som får behålla de ideologiska titlarna oförtjänt.

Under almedalsveckan så höll till exempel Reinfeldt ett tal med socialistiska förtecken. Han talade om en inkluderande ekonomi på ett sätt som går tvärsemot konservatismens och liberalismens idéer om individualism. Det är övertydligt att han använder ord som "inluderande" eftersom det har blivit ett modeord bland det antirasistiska snömoset. På ett desperat sätt försöker man ge det en positiv klang och sedan kallar man sin huvudmotståndare, sverigedemokraterna, för exkluderande. Vad en inkluderande världsekonomi ska handla om i praktiken får vi aldrig reda på. Men det behövs inte heller tydligen så länge det låter riktigt.

Reinfeldt satt långt innan almedalsveckan med i bilderberggruppen och diskuterade världsekonomin med andra styrande personer i världen. Ett möte där besvärande insyn från allmänheten är 100% exkluderad och godkänt av media.

ddayperspective sa...

Tack för det fina fotot från inuti kyrkoruinen! Även om bara husbehovsreligiös, tvivlare, sökare eller agnostiker kan jag mycket väl förstå räcker det t o m att se bara bilden för att uppleva historiens vingslag och känna kärlek till vår nations egen historia...

Robsten sa...

"Egentligen är det företrädarna som förändras och som får behålla de ideologiska titlarna oförtjänt."

Absolut!

Robsten sa...

@Perspecitve

Jo, inför ett seminarium var jag den enda som gick omkring och studerade ruinerna som är från 1200-talet. De övriga verkade mest tjattra med varandra om vardagliga oväsentligheter. Fast även en del av dem tror jag myste i ruinen. Det gåt att klättra upp i ruinen, fast det är kanske inte att rekommendera. Men jag satt och tittade för att upptäcka en möjlig väg upp. Tyvärr så kom jag därmed längst bak i seminariet med Tino Sanandanji. jag skulle så gärna ha sett Lisa Magnussons ansikte under föredraget:

http://robsten.blogspot.com/2011/07/tino-sanandaji-om-mangkulturen.html

Robsten sa...

vad tycker ni om denna annons då?

http://www.whoa.nu/forum/ovrigt/webbsidor/665190/1.aspx

Måste ha varit en ärlig konservativ person som satt in den.

Robsten sa...

Jag kom att tänka på alla de som tvunget skall markera mot SD hela tiden. Om man blir arg och kritiserar dem så spelar man dem ju i händerna. Man skall självklart göra tvärt emot, överösa dem med judaskyssar. Skrev denna kommentar till Sakine som ett slags startskott och programförklaring:

"Nä, precis, de har sagt vad de tycker,...ungefär. Ändå har jag varit lite elak mot dig Sakine. Jag funderar på att berömma dig verkligt kraftfullt. Tala om för hela Sverige vilka justa åsikter du har och hur intelligent och välbalanserad du är. Verkligen skriva upp dig, tala om för hela Sverige vilka bra kompisar vi är. Säg skulle inte det vara trevligt? Jag förstår att du blir riktigt glad nu. ;-)"

SD - Strängnäs kommun sa...

Att liberaler nu försöker "kapa" debatten är bara för tragiskt. Deras företrädare, som tex Westerberg har gått i bräschen för hatet mot vårt svenska arv och för ett homogent samhälle baserad på gemensamma normer, kultur och etnicitet.

De har inga lösningar på de problem de nu själva påpekar att deras ideologi skapat utan ser det som tillräckligt att vidkänna problemen. En ny multikulti ideologi kommer att fantiseras fram, självklart utan stöd av vare sig fakta eller för den delen av folket.

Vänta bara..kejsaren är naken nu.. men han byter snart om:-)

Nisse sa...

Liberalismen uppstod som en motkraft till konservatismen. Att det finns motsättningar är mot den bakgrunden helt självklart. Det konstruerade resonemangsäktenskapet mellan dessa ideologier har hela tiden byggt uteslutande på den ekonomiska politiken, där det finns beröringspunkter, och behovet av att skapa en enad front mot socialismen. I synnerhet gällde det svenska förhållanden under hela förra seklet.

Bortom den ekonomiska politiken finns inget som förenar konservatism och liberalism. De är, och har alltid varit, motpoler. Konservatismen är kollektivistisk och auktoritär och passar naturligtvis som hand i handske för dem som gärna ser en stark och paternalistisk stat där människor genom olika sorters tvång och hot ska anpassa sig till "allas bästa" - vilket är exakt vad (SD) tillsammans med alla övriga svenska riksdagspartier kommit att stå för. Det enda som skiljer partierna åt är hjärtefrågorna.

Fredrik sa...

Dan Andersson har hållit ett väldigt bra tal för ABF. Lite oväntat visst men någontin som säkert kan bli en bra artikel för bloggen:

http://abfplay.screen9.tv/#HvD35gXZzyDkO3VIMuow1A

z999 sa...

@Nisse:
"De är, och har alltid varit, motpoler. Konservatismen är kollektivistisk och auktoritär och passar naturligtvis som hand i handske för dem som gärna ser en stark och paternalistisk stat där människor genom olika sorters tvång och hot ska anpassa sig till "allas bästa" - vilket är exakt vad (SD) tillsammans med alla övriga svenska riksdagspartier kommit att stå för. Det enda som skiljer partierna åt är hjärtefrågorna."

Kunde vara intressant om du ville utveckla det där. Om du har tid alltså. Låter lite anarkistiskt.

Robsten sa...

@Fredrik

Jo väldigt intressant.