Carl Bildt är inget annat än en simpel lobbyist

Carl Bildt har inga svårigheter att skaffa sig stort utrymme i DN-debatt, speciellt inte när ämnena är EU och migration. I dagens artikel slår Bildt ett slag för EU och den fria rörligheten. Bildt påpekar att ”främlingsfientliga partier” samarbetar över nationsgränserna, vilket precis alla partier i dagens EU gör. Dessutom ägnar sig Bildt åt att i resten av artikeln hylla just samarbete över nationsgränserna. I själva verket så är de partier Bildt kallar främlingsfientliga de som samarbetar allra minst i Europa, vilket kan bero på att de ofta har en viss nationell prägel.

Bildt för fram den gamla sanningen att EU skapades för att skapa fred i Europa. Det är sant att motivationen var mycket stor att skapa fred efter ett förödande världskrig. Men dagens EU skapar spänningar i stället för att mildra dessa. Att EU en gång skapades för att skapa fred innebär inte att vi kan gå med på vilka krav som helst från EU i dag. EU och dess organ i Bryssel strävar efter överstatlighet och absolut beslutanderätt. Beslut på olika områden förs hela tiden över från de nationella parlamentet till Bryssel. Skall vi ge upp vår demokrati för att EU en gång skapades med aldrig så goda intentioner? Intentioner som dessutom alltmer hamnar i bakgrunden. Bildt skriver så här i sin artikel.

Främlingsfientligheten har fått ny näring. Vår solidaritet med människor på flykt från krig och förtryck har satts på nya prov. Men vi har också sett framväxten av en ny aggressiv provinsialism. Inte sällan har den riktat sig direkt mot det europeiska samarbetet.

Motståndet mot att hjälpa människor genom migration, där de med störst resurser söker sig till väst, har ökat markant. Att hjälpa människor överleva vid katastrofer har däremot inte minskat. Det var aggressiv provinsialism som utlöste kriget på Balkan och det är väl den enda aggressiva provinsialism vi sett i Europa. Att svenska folket inte vill att Sverige styrs från Bryssel kan knappast kallas aggressiv provinsialism. Vidare:

Låt oss vara tydliga: främlings- och Europafientligheten är varandras politiska bröder.

Det finns varken främlingsfientlighet eller Europafientlighet, i alla fall är den i så fall minimal. Det finns däremot en avsevärd fientlighet mot dagens immigrationspolitik och EU, vilket är en helt annan sak. Blanda inte ihop korten nu Bild. De som är kritiska mot EU är mycket sällan kritiska mot andra Europeiska nationer. Inte heller är dagens EU-kritiker ”fientliga” mot avancerat samarbete mellan europeiska nationer, det är överstatligheten de är kritiska emot. Vidare.

Det talas om ”social turism” och om att det måste resas nya hinder och spärrar.

Att det som för ett par decennier sedan kallades normal tullverksamhet nu kallas ”hinder och spärrar” är måhända ett skickligt retoriskt drag, men mycket blev inte bra med Schengenavtalet. Skall vi låta kartan eller terrängen bestämma verkligheten? Om nu Sverige och Sveriges folk förlorar på (stora) delar av Schengenavtalet menar Bildt att vi ändå skall hålla fast vid det av solidaritet, oklar med vem. Ja, vi som bor, lever och arbetar i någon storstad ser denna ”sociala turism”. Men om man som Bildt mest rör sig mellan världens storflygplatser kan detta nog ses som ren retorik. Ingen ser längre EU som ett seriöst fredsprojekt och mot slutet av artikeln kommer Bildt in på vad det verkligen handlar om. Så här skriver han.

Europas ekonomiska situation i ett globalt sammanhang kräver att vi river återstående hinder i till exempel den snabbt växande tjänstesektorn och den digitala ekonomin. Men det finns en uppenbar risk att vi i stället slår in på den motsatta vägen.Det ekonomiska priset riskerar att bli högt.

Jag tillbringar mina arbetsdagar delvis med att plöja oändliga högar med EU-dokument, så jag tror jag anar vad det handlar om. Det Bryssel hoppas på är en ekonomisk tillväxt genom att integrera Europas ekonomier. Det handlar om att synkronisera regler och enheter samtidigt som man pressar lönerna genom den fria rörligheten. Självklart finns det integrationsvinster att göra för företag genom att synkronisera regler och kommunikationer. Men behövs det överstatlighet för detta? Svaret är nej. Sedan måste vi titta på vilka som är vinnare och förlorare i denna eko-integration. En stor del av Sveriges löntagare är utan tvekan förlorare genom pressade löner och förlorade arbeten, tro inget annat. De stora vinnare är de multinationella företagen, men även en del medelstora företag kan tjäna på denna integration.

Jag har tidigare skrivit om ERT, som är en sammanslutning av storföretag i Europa. Det är en lobbyorganisation med syfte att påverka EU och regeringar för att optimera Europa och EU, detta för att dessa storföretag skall kunna göra maximala vinster. ERT bryr sig inte om varken folken i de europeiska nationerna, nationerna, naturen, miljön eller demokratin. Bildt är i grunden inget annan än en ytterligare lobbyist tillsammans med ERT. 

Galopperande vansinne i immigrationspolitiken

SVT tar i ett inslag upp att Malmö kommun nu kommer att ge ”papperslösa” med barn försörjningsstöd. Kommunen sägs ha ”tagit fram nya riktlinjer”, i enlighet med Barnkonventionen. Enligt riklinjerna skall barn till ”papperslösa” ha rätt till försörjningsstöd. Dessutom skall ”papperslösa” barnfamiljer få rätt till bistånd för boende.

I avsnittet visas en familj upp som inte är papperslösa, de har fått avslag på sin asylansökan, av kanske världens mest generösa asylsystem. Familjen säger att de inte kan återvända till Kirgizistan, men vi får i inslaget inte veta varför Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen har avslagit deras ansökan. Eftersom det är allmänna handlingar skulle SVT mycket lätta kunna läsa domarna om varför de fått avslag på sin ansökan.

Skillnaden mellan att ha fått avslag på sin ansökan och ha fått den beviljad blir med Malmö kommuns beslut minimal. Det görs inte längre någon stor skillnad mellan de som anses ha asylskäl och de som uppenbarligen inte har det. T.o.m. Reinfeldt har sagt att de som fått avslag förväntas lämna landet (i alla fall när han själv befunnit sig utomlands). Med det system som Malmö kommun nu antagit närmar vi oss något som mest kan liknas med fri invandring. Detta är något inget riksdagsparti säger sig stå bakom (möjligen undantaget MP) och som svenska folket definitivt inte ställer sig bakom.

Det finns inget i utlänningslagen som säger att de som fått avslag på sin asylansökan skall ges möjlighet att stanna kvar i landet. Det finns egentligen inget i de politiska partiernas retorik som säger det heller (möjligen undantaget MP). Inget annat land som skrivit under FN:s deklarationer tolkar dessa som Malmö kommun nu gör. Med detta förslag har vi i princip närmat oss fri invandring. Det ’är inget annat än ett galopperande vansinne i immigrationspolitiken.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/papperslosa-barn-far-ekonomiskt-stod-i-malmo

Intervju med en migga

Från Radio Länsman Exponerat

Radio Länsman (Exponerat) har genomfört en intervju med den anonyme “migga” (anställd på Migrationsverket) som förekommer på twitter under kontot Migga_X (@migga_x). Intervjuarna har mött Migga_X genom twitter och lyckats skapa kontakt. Migga_X vill vara anonym och därför har svaren kommit från chatt och e-post. En oberoende person har i intervjun spelat Migga_X. Man kan inte med 100-procentig säkerhet garantera att Migga_X verkligen arbetar på Migrationsverket, men sannolikheten är mycket stor eftersom det är otroligt att någon som inte arbetar där skulle sitta inne med så mycket intern information. Vissa uppgifter har dessutom Radio Länsman kontrollerat.  

Ni som lyssnar på intervjun kan bereda er på horribla och smått vansinniga förhållanden i vår migrationspolitik. Att det som Migga_X beskriver, skulle vara ett utslag av rationellt handlande med humanism som mål är rent löjeväckande. Det handlar om en politik som nåtts vägs ände där beslutsfattarna antingen vägrar erkänna det, för att de tycker SD är så dumma eller för att de räds ilskan från en rabiat journalistkår som alldeles tydligt är överrepresenterade i partierna MP och V.  

Jag vill med skärpa påpeka, att inte ens de som är för en omfattande immigration borde vara nöjda med rena uppenbara missförhållanden i Migrationsverkets verksamhet. Det måste väl för alla normalt funtade människor vara självklart att de som får avslag på sin asylansökan, skall lämna landet. I annat fall är det väl lika bra att slopa hela asylprocessen, vilket inget parti har sagt sig vilja göra.  


Det är inga exakta citat nedan men ungefär vad Migga_X säger i intervjun.  Här kommer alltså ett axplock av det vi får höra Migga_X berätta om i intervjun. 

Migga_X: - Immigranter som vistas här illegalt får återetableringsbidrag på 30 000 kronor. Meningen med bidraget är att de som återvänder till länder där det råder svåra omständigheter skall ha en chans att klara sig. Det utgår bidrag enbart till vissa länder. En person som vet att han inte är berättigad till asyl kan i alla fall få 30 000 kronor med sig hem efter ett lika självklart som förväntat avslag. 

Migga_X: - Cheferna på Migrationsverket är hopplösa, det är ingen ide att komma med synpunkter eller framföra kritik mot dessa. Cheferna är inte intresserade av att ta ansvar. Christer Zettergren kom från Röda Korset när den stora Donneraffären uppdagades [Johan af Donner]. Donner hade försnillat miljonbelopp från Röda Korset, under tiden Christer Zettergren var generalsekreterare på Röda Korset. Antagligen kände Zettergren att han stod på tur att granskas. Zettergren sade upp sig från Röda korset och blev handplockad av förre chefen för Migrationsverket Dan Eliasson, detta trots att det rådde anställningsstopp på Migrationsverket. Zettergren fick en låtsastjänst på verket. Nu är han omvärldsanalytiker.       

Migga_X: - Det finns 100 000 ärenden som väntar på att behandlas, ärendehögen växer hela tiden. I princip ingen återvänder frivilligt när de fått avslag. Många stannar och förhalar ärendena till de efter 8-10 år får stanna i alla fall. Iranier återvänder i princip aldrig, deras land tar inte ens emot medborgare som inte återvänder frivilligt. Det finns de som fått avslag på sin ansökan men ändå bor kvar på Migrationsverkets boende i 8 10 år. Då har de som sagt förhalat ärendet så länge att de får uppehållstillstånd i alla fall. 

Migga_X: - Hus och lägenhetspriser stiger eftersom Migrationsverket köper upp allt boende (ibland för dyra pengar). Det uppstår en större bostadsbrist än vad annars skulle vara fallet.   

Migga_X: - Håller en person sig undan i fyra är det bara att göra en ny ansökan. Är personen registrerad hos Migrationsverket får denna person behålla sina bidrag. De som vägrar att följa ett avvisningsbeslut och stannar kvar, får behålla sina bidrag. 

Migga_X: - När gäller pass har 5% pass av de som kommer hit. De som kommer utan pass kontrolleras ibland inte vad gäller identitet, det kan i princip vara vem som helst. 

Migga_X: - Hot förekommer ofta. Det vanligaste är att hota döda sig själv eller sina barn, om de inte får asyl. Bråk förekommer ofta inom olika grupper i asylmottagningssystemet. Mångkultur fungerar inte inom asylboenden. 

Migga_X: - Det förekommer att beslut ändras efter uppmärksamhet i media. Detta skapar ett incitament för asylsökande att media skall ta upp deras fall. Då finns chansen att det blir bifall till slut. 

Migga_X: - Om folk i allmänhet visste vad den genomsnittlige miggan vet, skulle det påverka hela det politiska landskapet. 

Länk intervju

What goes around comes around

Vi har många gånger hört både från den politiskt korrekta sfären men även från andra håll, hur viktigt det är att kämpa för vårt öppna och toleranta samhälle. Mer sällan får vi konkretiserat vad vi skall vara öppna för och toleranta emot. Gäller det något så trivialt som andra människors åsikter? 

En bekant på denna hemsida är ju Britta Svensson (Öppet brev till Britta Svensson Expressen). Nu åkte Svensson till manifestationen i Kärrtorp [23 dec] som väl alla är bekanta med. Oturligt nog för Svensson själv så delade hon inte riktigt samma uppfattning som den tillresta vänstern (i sin krönika), där dessa hyllade precis allt som hände både på scenen och utanför densamma. 

Eftersom Britta Svensson bekänner sig till liberalismen kunde hon inte sympatisera med den grövsta vänsterretoriken som framfördes i Kärrtorp. Inte heller kunde hon godta de allra grövsta och våldsinspirerade låttexterna riktade mot Jimmie Åkesson. Som avslutning råkade hon säga att fler nog delade hennes uppfattning och att det nog bara var 1000 personer kvar när hon själv gick därifrån. Man kan tycka att detta är rätt harmlös kritik från en som uppenbarligen inte placerar sig själv i den röda åsiktsskalan. Det är väl t.o.m. så att om någon skribent inte tar avstånd från texterna där det anspelades på politiskt våld, så borde just det vara väldigt uppseendeväckande. 

Nu accepterades inte Svenssons rätt ljumma kritik mot arrangemanget i Kärrtorp av vissa vänsterdebattörer. Hon är ju trots allt skribent och journalist och då skall man ALLTID stå på ”rätta” sidan. På twitter blev hon angripen av t.ex. Helle Klein och Researchgruppens Lovisa Sundman (researchgruppens ansikte utåt, vilket är ett smart drag av RG för att minska den negativa bilden av sig själva). När man läser flödet från Svensson får man först intrycket att det är Sundman som kritiserar Expressen-krönikören mest. Men när man väl läser flödet från respektive person får man ett helt annat intryck. 

Sundman är rätt modest i sin kritik förutom att hon påpekar vilka mörka krafter som utnyttjar Svenssons artikel. Detta är ju essensen i dagens åsiktsförtryck. Kritik mot den politiskt korrekta paradigmen kan alltid kopplas till mörkrets hemska krafter, ja till satan själv rentav. Att den logiska slutsatsen då blir att all kritik, hur korrekt den i sak än är, blir till redskap för mörkrets krafter och därigenom är av ondo, verkar inte slå åsiktseliten. Ännu mer slående blir då exakt vad man menade med det ”öppna och toleranta samhället”. Detta synsätt kan väl inte ens hur mycket man än anstränger sig, kallas för ”öppet och tolerant”?

Men i ett öppet och tolerant samhälle måste väl även de som har en helt annan uppfattning än Svensson få uttrycka sin kritik, som t.ex. Sundman och Klein faktiskt gjorde? Självklart måste de få göra detta, men Sundman gör associationer till nazism, vilket blir löjligt när det handlar om en skribent som i sina krönikor tagit avstånd från denna ideologi med all önskvärd tydlighet. Sundman är inte så sinnesslö att hon påstår att Svensson skulle hysa nazisympatier, men hon påtalar att hennes kritik utnyttjas av dessa grupper, utan att ens diskutera sakligheten i Svenssons kritik. I själva verket blir nästan alla kritik omöjlig om man i förväg skall analysera vilka grupper som kan tänkas utnyttja denna kritik.        

Kyrkans företrädare Klein framstår som betydligt tuffare och skoningslösare än RG:s Sundman i sin kritik, när man väl nagelfar hennes flöde. Hon retweetar friskt skoningslös kritik och utnyttjar att precis alla (på den rätta sidan?) är emot Svensson. Hon utnyttjar massan mot en enskild (du står ensam, du är konstig, annorlunda och har därför fel). Vad jag kunnat se är det inga liberaler, ens på Expressen, som slutit upp bakom Svensson. Här visar de systemkritiska sin oerhörda styrka, i alla fall på nätet. Ingen i den systemkritiska sfären skulle kunna bli påhoppad på det sätt Svensson blev, utan att ett kollegialt avgrundsvrål skulle ha uppstått, ett avgrundsvrål så starkt att det tagit sig direkt in i SVT:s studio. Och just här sluts cirkeln. Just den gemenskap som Svensson så väl skulle ha behövt i sitt utsatta läge (men inte verkar ha fått) just den gemenskapen har hon själv kritiserat tidigare [Skämmas över Sverige]. Med det sagt så finns det självklart övertramp från de systemkritiska leden som både bör och skall kritiseras.  

  

Dessutom anar vi en annan viktig sensmoral i allt detta. Svensson pekar i sin artikel (Skämmas över..) ut den systemkritiska massan som näthatare och nämner inte pöbelfasonerna från vänster. Det är lite av ett ödets ironi att hon mycket påtagligt och konkret faktiskt blir påmind om att näthatet många gånger kommer från vänster. What goes around comes around.  

  

Gott Midvinterblot & Gott nytt år

Expressen - Expo – Researchgruppen och den autonoma miljön

I dagarna har Expressens uthängning av anonyma kommentatorer debatterats flitigt i de sociala medierna. Debatten har även letat sig in i våra rikstäckande tidningar och SVT. Expressens första avslöjande om ett par politiska företrädare från SD var det inte många som kritiserade. Är man vald företrädare gäller ju vissa etiska och demokratiska principer. Blir man avslöjad med grova uttalanden får man ta konsekvenserna. Dock måste vi här påtala att det liknar rena häxprocesserna när släktingar till en av företrädarna går ut offentligt i de sociala medierna och deklarerar att hon skäms för efternamnet och släktskapet. Här går gränsen för ett civiliserat beteende och det hela börjar likna ett modernt ”Flugornas herre” i förgrovad form. Samma personer som propagerar för ”allas lika värde” kan tydligen bete sig precis hur som helst bara det gäller en meningsmotståndare. Det är så man börjar rodna för det paradoxala debattklimat vi fått, där precis vilka elakheter är ok bara man står på rätt sida.

Jag har på twitter anklagats för bristande empati, enbart grundat på mitt partimedlemskap. Empati handlar om att känna in en annans människas belägenhet. Trots fullständigt oacceptabla kommentarer, så måste man kunna föreställa sig hur det känns för en människa att först bli offentligt avslöjad med mycket grova kommentarer. Sedan uthängd och därefter lämna en styrelse man just blivit invald i, för att därefter bli föremål för medlemsutskottet. Därefter bli förnedrad av journalister, extra mycket för att man saknar all medieträning. Och slutligen, som grädde på moset, få se sina egna släktingar, sitt eget kött och blod, offentligt, på sociala medier, beklaga och förfasa sig över släktskapet. Kan man inte sätta sig in i denna situation, DÅ saknar man all empatisk förmåga. Jag vill påpeka att jag med kraft tar avstånd från de aktuella kommentarerna. Det är väl ungefär här vi kommer in på Expressens agerande dag två.

Under dag två av Expressens avslöjande reportage hängde man ut människor som inte var partianslutna eller på minsta sätt folkvalda. Bl.a. gjorde man hembesök hos de som avslöjats med påslagen mikrofon, en verksamhet som började ett bra tag innan avslöjandet. Människor ringde nämligen till undertecknad och undrade vad som stod på. Att en tidning gör hembesök med påslagen mikrofon hos fullständiga privatpersoner är nog att betrakta som ett paradigmskifte. Speciellt när det rörde sig om att ha skrivit anonymt. Det som gör hela affären extra hårresande är att några av kommentatorerna i princip kan stå för vad de skrivit dessutom (och följaktligen har det inte blivit några reportage i dessa fall). Hela beteendet är så pass märkligt att man undrar om det rör sig om någon slags skrämseltaktik från tidningens sida. Vi får hoppas att det inte är så. I vilket fall försvann mycket av det stöd Expressen hade dag ett, i och med att de nu gav sig på alla urskillningslöst.

Vi måste också reflektera över det som Rayman snuddar vid i en artikel på SvD, nämligen tidningarnas egna så omhuldade meddelarskydd och meddelarfrihet. Journalisterna anser dessa principer om meddelarskydd vara jämbördiga med de lagar Moses fick nedknackade på sin stentavla. Men hur rimmar denna fanatiska inställning till meddelarskyddet med att hänga ut alla som kommenterat anonymt på en hemsida? De allra flesta av dessa har varit partilösa och uttryckt allmänna konservativa tankar, många gånger med ett oslipat språkbruk. Förmår man inte se denna konflikt är man mer enögd än Moshe Dayan.     

Därefter uppdagades det att Researchgruppen genom ett etiskt förkastligt beteende lyckats få fram e-postadresserna på de som kommenterat anonymt. Därefter hade man kört uppgifterna i offentliga databaser och i många fall fått fram korrekta namnuppgifter. Researchgruppen lade i sin tur upp alla kontona (bl.a. mitt eget) på sin hemsida, för alla att söka på. Att Researchgruppen består av personer med tvivelaktig vandel är ingen hemlighet. Att de för register och läggar upp detta offentligt urskillningslöst är nog inget att förvånas över (hur var det nu med ROM-registret och FRA?). Att Expressen samarbetade med denna obskyra grupp förvånade nog många inom etablissemanget, men inte vi som redan vet lite mer om Expressens handel och vandel.

Hur mycket kan kvällstidningarna och Expo påverka den allmänna opinionen

 

Att sådant här agerande och sådana här kampanjer har någon större effekt är mycket tveksamt. Alla vet redan att Expressen och annan media har en politisk agenda och att de som yttersta mål vill påverka valresultatet i det kommande riksdagsvalet. De har genom sitt upprepande agerande visat det ytterst tydligt och mellan raderna sagt det i en debatt på Publicistklubben. När journalister tydligt drivs av en agenda att påverka valresultatet och sätter andra journalistiska principer åt sidan så faller också trovärdigheten i allmänhetens ögon. Här kan vi jämföra med det berömda valstugereportaget 2002. Under detta reportage uppfattades inte media som lika partiskt och avslöjandet fick också effekt (med mycket stor sannolikhet) i det kommande valet.

Inte heller organisationer som Expo lyckas vända någon större opinion. Också de framstår som alltför partiska och deras verksamhet framstår närmast som en ren hjälpverksamhet åt de övriga sju riksdagspartierna. För ett par år sedan deklarerade Expo att de skulle arbeta mot högerextremism (all högerextremism) samt extrem islamism. Detta verkar dock ha blivit för obekvämt så nu har de denna åsiktsförklaring.

Stiftelsen Expo utmanar intoleransen genom granskning, med förebyggande arbete i form av utbildning och genom att engagera antirasister. Med våra tre olika verksamhetsinriktningar uppmärksammar vi det hot som intoleransen utgör mot det öppna samhället.

Vi undrar exakt vilket hot mot det öppna samhället de bekämpar. Vilka hot finns det och exakt vad betyder ”det öppna samhället”? Ett samhälle där alla har rätt åsikt om immigrationspolitiken?

Expo är också statsunderstött med pengar från Kulturrådet. Som av en händelse så sitter ordförande för kulturrådets styrelse, Kerstin Brunnberg också i Expos styrelse. Vår undersökning visar dock att Brunnberg förmodligen inte själv deltagit i direkta beslut om några bidrag (inte olaglig jäv). I Expos styrelse sitter också Robert Aschberg, känd journalist med kopplingar till Researchgruppen. Kopplingarna är många men en tydlig sådan är Martin Fredriksson som både återfinns i Researchgruppen som ansvarig utgivare och i Aschbergs Piscatus. Vi återfinner också Cecilia Stegö Chilò i Expos styrelse. Chilò har varit medlem av den moderata partiledningen som kulturminister. Hon fick dock avgå under förnedrande former då det framkom att hon aldrig betalat TV-licens i Sverige (men väl i Tyskland) samt använt svart (ej skattedeklarerad) hemhjälp. I Expos styrelse sitter också Mona Sahlin, närmare presentation överflödig. Kopplingarna till vårt partiväsen och det mediala etablissemanget är så många och graverande att det kunde ha utgjort en hel artikelserie i sig själv. Martin Kinnunen beskriver i SD Kuriren hur han under något som skulle vara hans första SD-möte, i stället stötte ihop med AFA och en viss Mathias Wåg. Denne Wåg är nu drivande bakom Researchgruppen. 

Vissa Expomedarbetare har ett tillsynes professionellt förhållningssätt i sina arbetsrelationer, som Daniel Poohl. Andra drar ned ryktet rejält som Alexander Bengtsson. Kommunikationen när det gäller Bengtsson är allt annat än professionell och det är snarast förvånande att etablissemanget tolererar en kommunikation på denna låga nivå. Detta här är ett axplock av tweets från Bengtsson.

 

Det här alltså kommunikation från en representant som säger sig bekämpa ”intoleransen”. Lycka till! Att en större opinion skulle köpa detta är nog uteslutet.

Graverande, om än inte lika tydliga, är kopplingarna mellan Researchgruppen och den så kallade autonoma miljön. Om nu den immigrationskritiska rörelsen har sina fotsoldater på internet är etablissemangets fotsoldater, de autonoma. Dessutom är de lite mer fysiskt verksamma. Att skriva otrevliga saker (ibland mycket otrevliga saker) är för det mesta helt lagligt, om än inte riktigt alltid. Rent fysiskt våld är dock direkt brottsligt, en besvärande skillnad. Om nu kopplingarna går mellan den autonoma miljön, till Researchgruppen och vidare till Aschberg och Expo, så är dessa kopplingar mer manifesta i dag, än SD:s påstådda kopplingar för 25 år sedan.

Vi ser också att våldet och lagbrotten från de autonoma regelbundet tonas ned i media, medan rätt modesta kommentarer kan slås upp stort om det kommer från en medlem i fel parti. Nu börjar dock skribenter som inte är med i klubben för inbördes journalistbeundran reagera så smått. T.o.m. Sydsvenskan tar upp våldet från de autonoma som det största hotet, detta efter lite för många polisrapporter om våld från de autonoma.

 

Det är osannolikt att Expressen, Expo eller någon annan liknande organisation skulle kunna påverka det kommande valresultatet med rena kampanjer. Självklart kan inte representanter från SD bete sig hur som helst utan att det får konsekvenser, lika lite som representanter från andra partier kan det. Men när mediala avslöjanden börjar likna rena politiska smutskastningskampanjer fungerar helt enkelt inte längre, speciellt då alltför många nu börjar ana att det just rör sig om rena kampanjer. Möjligheterna för medias förmåga att påverka opinionen har minskat i samma takt som de själva har övergivit journalistiska principer som objektivitet, opartiskhet och konsekvensneutralitet. Gammelmedia förstår helt enkelt inte att spelreglerna ändrats, eller så vägrar de acceptera det fast de innerst inne nog förstått det. Helin och Mattsson står kvar vid sina upphöjda positioner likt ett tjurigt barn som skriker och gråter vid Konsums godisdisk, medan mamma tålmodigt ignorerar barnet och med spänd min ställer sig i kassakön.