Politisk arbetskraftsinvandring

Ledaren i DN tar i dag upp de nya generösare regler som gäller för arbetskraftsinvandring och de förmodat positiva effekter detta skall ha för Sverige. Som redaktionen skriver i sin artikel så har arbetskraftsinvandringen ökat rejält efter att de nya reglerna trätt i kraft. Inte så förvånande så höjer redaktionen de nya reglerna till skyarna och spekulerar i positiva effekter av allehanda slag. Så här står det i redan i ingressen.

Arbetskraftsinvandringen till Sverige ökar, trots lågkonjunkturen. Regeringens nya regler har positiv effekt, både för inhemska och utländska arbetstagare.

Hur vet man att denna invandring har positiva effekter för inhemska arbetstagare? Redaktionen nämner inga skäl eller konkreta exempel på hur eller varför inhemska arbetstagare skulle gynnas av denna invandring. Redaktionen kommer helt enkelt med ett påstående som de helt fräckt låter hänga i luften. Snälla redaktion, kan ni inte förklara hur och varför den inhemska arbetskraften skulle gynnas av denna invandring? Vidare så står det så här i artikeln.

Sedan årsskiftet kan vi hälsa 710 indiska dataspecialister välkomna till den svenska arbetsmarknaden. Likaså övriga 13 467 arbetssökande från länder utanför EU som beviljats arbetstillstånd efter att den nya lagen om arbetskraftsinvandring trädde i kraft i december.

Av de yrken som fick arbetstillstånd i Sverige var dataspecialister det vanligaste arbetet, följt av människor som jobbade inom restaurangbranschen. En lista presenterades på SVT med yrkena snyggt uppställda efter storlek. Varför nämner ni i ledarredaktionen inte yrke nummer två, restaurangnäringen med ett enda ord i er artikeln? Kanske för att det förmodligen är solklart för de flesta att det mycket väl skulle gå att hitta inhemsk arbetskraft inom just restaurangbranschen. Vidare så står det så här i artikeln.

Att som utlänning söka arbete i Sverige har blivit enklare. När fler får jobb och företag växer skapas också i förlängningen ytterligare arbetstillfällen. En dynamisk ekonomi är inget nollsummespel där antalet jobb är konstant. Tvärtom.

Men varför då inte låta fler ”få jobb” bland alla våra arbetslösa i vårt eget land? Det finns bostadsområden i vårt land där nästan hälften av den arbetsföra befolkningen är arbetslös. När skall dessa ”få jobb” alternativt sättas i arbete? Hade vi inte haft den ansvarslösa immigrationspolitik vi faktiskt haft skulle vi kunna se denna arbetskraftsinvandring med andra ögon, nu har vi redan en enorm kader av arbetslösa i vårt land. Våra politiker har hela tiden deklarerat hur positiv denna immigration är för Sverige. Nu har dessa deklarationer tystnat och i stället börjar vi med en ny typ av invandring. Vidare så står det så här i artikeln.

Sverige är ett föregångsland i EU vad gäller arbetskraftsinvandring. Det ger oss trovärdighet när vi som ordförandeland leder diskussionerna om en gemensam asyl- och migrationspolitik.

Precis, Sverige har varit ”föregångsland” när det gäller flyktingpolitik också. Förmodligen har vi inte alls någon trovärdighet i de andra européernas ögon, de tycker sannolikt att vi är ovanligt dumma och blåögda. Sverige är ett delat land, vi har en kultur och politisk elit som höjer all invandring till skyarna, vad det än är för invandring. Den inhemska befolkningen börjar så smått undra vad det är för fel på den i eliternas ögon. Det står i artikeln att regeringen och Miljöpartiet tydligt visat att migrationens positiva effekter skall tillvaratas. Ja då är ju frågan fortfarande varför vi inte tar tillvara den kader av arbetslösa som redan finns. Regering och Miljöpartiet tycker att denna invandring är toppen, likaså de flesta chefredaktörer på landets tidningar, men är det aldrig någon som frågar vad det svenska folket tycker? Till slut så står det så här i ledaren.

Oavsett konjunktur finns det alltid arbetsgivare som har svårt att få tag i rätt kompetens inom det egna landet. De indiska dataspecialisterna är ett exempel på det. Välkomna hit, hoppas ni stannar.

Är det verkligen så svårt att få folk till restaurangnäringen bland den inhemska befolkningen? När det gäller dataspecialisterna så är det svårt att göra något uttalande innan man vet vad det rör sig om för specialister. I TV intervjuades en indisk datakonsult, vad nu dessa gör för arbete. I alla fall skulle det behöva utredas exakt vad det är för specialister som importeras och vad det finns för kompetens inom landet.

Slutorden (hoppas ni stannar) från redaktionen skvallrar om vad det kanske är frågan om egentligen, en politisk invandring med politiska förtecken. Vi lever i ett delat Sverige, vi har en politisk och kulturell elit som inte tycker som övriga delar av befolkningen. Tyvärr får enbart en del av Sverige komma till tals, den politiska eliten. David Eberhard skriver på Newsmill så här.

Det finns en annan form av makt. En makt som inte ens "maktmänniskan" David Eberhard rår över, nämligen kulturelitens makt. En makt som regelmässigt missbrukas.

Ja alla har rätt till sin åsikt, även kultureliten och den politiska eliten. Problemet är när inte de som tycker annorlunda får komma till tals eller blir stigmatiserade. Jag kan inte heller undanhålla er dessa ord från Eberhard.

Hur gör gemene man för att komma till tals i media? I vilken tidning skriver folket? Var framförs folkets åsikter? Debatten i tidningarna är inte öppen för vem som helst. Det tillhör inte vanligheterna att någon annan än de som redan besitter makten får framföra sina åsikter. Och därför är det knappast konstigt att människorna förefaller sluta bry sig.

Vi har redan svaret på Eberhards frågor, det enda som ”gemene man” kan göra är att på valdagen visa vad man tycker. Det finns i princip bara en känslig och svag punkt i det system kultureliten och den politiska eliten byggt upp, det är att på valdagen så får precis alla säga sitt.

Länk DN

Länk Newsmill Eberhard