Hägglund höll ett bejublat tal i Almedalen i somras då han kritiserade delar av det politiska och kulturella etablissemanget. Samma etablissemang jag brukar kritisera så hårt på denna blogg förövrigt. Eftersom talet blev en sådan framgång så fattar den mest inskränkte partistrateg att detta är ett framgångsrecept. Det är med andra ord inte konstigt att Hägglund släpper en artikel i DN på exakt samma tema. Kruxet är väl närmast att kritisera detta kulturella och politiska etablissemang utan att alltför hårt kritisera sig själv eller de som man är i koalition med. Så här skriver Hägglund i sin artikel.Sveriges radikala elit har kommit att bli den nya överheten. De som under flagg av att företräda minsta lilla påfunna rättviseanspråk har satt upp ett formidabelt minfält av ideologiska teorier, där konstruktioner, kategorier och förtryckarstrukturer ligger om vartannat. Den ena idén mer akademiskt tillskruvad än den andra och allt med udden ytterst riktad mot vanligt folks sätt att vara. Runt om i Sverige, i organisationer, medieredaktioner, politiska partier, talar de om för andra hur de skall leva sina liv.
Den som exempelvis råkar gilla tavlor som föreställer något bör till exempel göra avbön direkt; då har man nämligen nazistiska böjelser, har det meddelats från flera håll i sommarens kulturdebatt.
Att även universiteten i vårt land ägnar sig åt ”akademiskt tillskruvade ideologiska teorier” under vetenskaplig forskarflagg är väl också en regeringsfråga, alltså en fråga Hägglund kan agera praktiskt i. Medieredaktioner talar inte bara om för oss hur vi skall leva våra liv, de talar om för oss vad vi skall tycka, tänka och implicit även hur vi, i alla fall INTE skall rösta. Vidare i artikeln står det.
Alla politiska diktat serveras förstås i toleransens namn. Men man märker sällan tolerans för folks rätt att leva som folk gör mest även när det står i strid med de ideologiska modellerna. Det är ett perspektiv som är som bortblåst i svensk debatt.
Jag tycker mig se en växande klyfta mellan folk och etablissemang. Om jag har rätt så är det i grunden ett demokratiproblem. För om allmänheten upplever att den offentliga debatten envist kretsar kring perifera frågor, då vänder man den ju ryggen.
Man undrar nästan om Hägglund har plankat lite från denna blogg när man läser vissa stycken. Politiska diktat serveras i toleransens namn ja, men anmäler man en avvikande uppfattning är all tolerans som bortblåst, även den gode Lasch konstaterade detta med upphöjd förvåning. Det Hägglund ”tycker sig se” är för vissa andra en klyfta lika konkret och djup som Grand Canyon.
En sak vi faktiskt måste fundera kring är att Hägglund själv faktiskt sitter i regeringsställning. Allt tal om växande klyftor samt om ”sunt förnuft” kan ju omsättas i praktiskt politik, en politik där Hägglund är medansvarig. Låt mig ta ett exempel. En sak som dessa vanliga människor inte kan förstå och tycker är vansinnigt är att om våra förorter brinner, brandmän och poliser blir attackerade med stenar och att ungdomsgäng löper amok, ja då skall man plötsligt utreda POLISENS attityder. Vi vanliga människor, som Hägglund plötsligt talar för undrar om det inte är dessa ungdomsgäng som måhända har vissa attitydproblem, varför då utreda polisen? Det är dags att du Hägglund omsätter dessa kunskaper som du fått i praktisk politik och därmed vågar stå för dessa åsikter på ett rakryggat sätt.
Länk DN
4 kommentarer:
Du sätter fingret på ett problem inom svensk politik. Bristen på diskussioner om värderingar. I debatter så talas det friskt om skattesatser hit och ökade bidrag dit men det är få som tar upp dom politiska och moraliska värderingar som partierna står för. Någon har intalat våra politiker att vi väljare är ointresserade av detta och det är fel. Visst är plånboksfrågorna viktiga men man kan inte leva av bröd allena.Den enda som egentligen är pratar om värderingar förutom KD är till viss del Lars Ohly. Nu delar jag inte hans syn på samhället och kommunismen fördelar men han har dock ett lite vidare perspektiv. Har någon journalist frågat Lars O varför han stöder en terrororganisation som Hamas eller vad Mona Sahlin tycker om Sharialagar?
I dagens Expressen så känner sig Thomas Mattson gå ut och förvara att Jimmie Å kommer intervjuas i deras artikelserie med partiledare. I en frisk och sund demokrati så skulle inte det behövas. Då skulle man lita på att väljarna är vuxna människor som själva kan avgöra vilka man röstar på. Att AB inte tillåter att SD annonserar inför valet är inget oväntat och det är ett tecken på omyndigförklarandet av oss medborgare som viss media står för.
Nej, politiker måste diskutera moral och värderingar och stå för detta. Det kommer nog dock bara ske när vi väljare signalerar att det är frågor som vi är intresserade av. Jag kan bara tala för mig själv när jag säger att det är något som saknas i svensk politik och som skulle bli en vitaminkick för demokratin och det politiska klimatet.
//
Är det någon som kan förstå varför MP tilltalar så många väljare?
Håller helt med MS här. Jag har skrivit förut ett par ggr att jag tycker att det är viktigt att SD tar strid i moral och värderingsfrågor. Tyvärr har det blivit så att dessa diskussioner (i den mån de förekommit) har fastnat i att det räcker att man anser att alla är lika värda så spelar det ingen roll vad man tycker sedan. Påfallande ofta är det övertydligt att de som säger sig anse att alla är lika värda är totalt likgiltiga för människovärdet. I och för sig så är väl alla lika värda om människovärdet är noll.
Orsaken till att uttrycket "alla är lika värda" har reducerats till en meningslös klyscha är att politikerna (ja, även SD) inte vill måla sig in i något hörn som det kan vara svårt att ta sig ur sedan. Men har man en rak linje med värderingar så tror jag inte att det är någon fara. Att ta ställning i moral/värderingsfrågor innebär ju risken att man stöter sig med folk. Inget av riksdagspartierna tar ju ställning i frågor som rör islams moral och värderingar.
Hägglund talar och skriver mycket bra. Men han är urdålig med att leverera.
Minns hur han agerade med bensinskatten.
Hägglund vill också att pensionärerna skall få mer. Han kan dela ut biståndet till pensionärerna, det ger c:a 17.000 kr/år till varje pensionär. De pensionärer som tycker att de inte vill ha dessa pengar kan ges tillfälle att avstå innan de betalas ut.
Skicka en kommentar